Mänskliga fri- och rättigheter m.m.

Motion 1988/89:U505 av Olof Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Olof Johansson m.fl. (c)
Mänskliga fri- och rättigheter m.m.

Mot.
1988/89
U505-508

Sammanfattning

Centerpartiet pekar i motionen på åtgärder som särskilt bör uppmärksammas,
när Sverige 1989 blir medlem av FN:s kommission för de mänskliga
rättigheterna. Det gäller bl.a. arbetet för dödsstraffets avskaffande och
förhindrande av tortyr.

Rumäniens program för bysystematisering av jordbruket kommer att
innebära att mer än hälften av Rumäniens byar rivs och människor tvångsförflyttas.
Detta strider på flera punkter mot FN:s deklaration om mänskliga
fri- och rättigheter och centerpartiet föreslår att Sverige aktualiserar
detta i kommissionen.

ESK-överenskommelserna ökar möjligheterna att kontrollera hur ländernas
åtaganden efterlevs. Sovjetunionen måste betala krigsskadestånd till
Afghanistan. Rätten att emigrera måste garanteras de som önskar utvandra
från öststaterna.

Folkrättens betydelse understryks. Centerpartiet anser att palestinierna,
eritreanerna och människorna i Västsahara måste ges rätt till självbestämmande
om de så önskar. Kurderna måste garanteras självbestämmande över
sina kulturella, sociala och politiska frågor.

För att stärka en demokratisk utveckling bör de nordiska länderna ta
initiativ till ett FN-universitet för demokrati och mänskliga rättigheter.

Plastkulor används som kravallvapen i såväl Nordirland som på Västbanken
och Gaza. Dessa kan vara dödande eller förorsaka allvarliga skador.

Centerpartiet föreslår förbud mot sådana vapen.

Barnens situation uppmärksammas särskilt i motionen. Centerpartiet
föreslår bl.a. biståndsinsatser för att förhindra barnarbete. Ett nordiskt
institut för barns rättigheter, utveckling och miljö bör inrättas. Institutet
skulle kunna fungera som kunskapsbank och pådrivare för barnens rättigheter.

Inledning

För fyrtio år sedan fastslog FN:s medlemsstater för första gången i historien
att varje människa har grundläggande och okränkbara rättigheter. Staterna
förband sig att inte bara respektera de mänskliga rättigheterna i sina egna
länder utan också att värna dem och främja dem i alla länder. Ordföranden i
FN:s generalförsamling förutspådde att miljoner män, kvinnor och barn 1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr U505-508

kommer att söka hjälp, ledning och inspiration i detta dokument. Mot. 1988/89

I dag gör regeringarna offentliga utfästelser om att följa den allmänna U505

förklaringen. I praktiken förnekar många regeringar sina medborgares
grundläggande rättigheter och behandlar krav på mänskliga rättigheter som
samhällsomstörtande. Regeringarna försöker förtiga brotten, men mänskliga
rättighetsorganisationen Amnesty International visar bl.a. i sin årsrapport
upp verkligheten:

- i mer än hälften av världens länder spärras människor in efter summariska
rättegångar

- i vart tredje land torteras och misshandlas män, kvinnor och barn

- i många länder står regeringarna bakom kidnappningar och mord på sina
egna medborgare

- i ca 120 länder är dödsstraff tillåtet, i mer än 30 tillämpas det varje år.

Den ändlösa flyktingströmmen är ännu ett bevis på att världens regeringar
måste tvingas att leva upp till sina åtaganden. När medvetenheten om
massiva kränkningar inte leder till att de hejdas, blir priset att allt fler
människor söker skydd där de har en chans att överleva. Alla världens
stater är skyldiga, inte bara att hjälpa dem som flyr undan förföljelse, utan
också att arbeta för ett slut på dessa brott som drivit så många människor i
landsflykt.

Centern har i annat sammanhang förelagt riksdagen förslag för att förbättra
flyktingars och andra invandrares situation i Sverige.

Det positiva är att det växer fram ett ökande internationellt opinionstryck
och internationella organ fäster allt större vikt vid att fångars rättigheter
skyddas. Rörelsen för mänskliga rättigheter växer allt snabbare och får ett
allt större folkligt stöd - över tusen oberoende grupper och organisationer
är nu verksammma. Detta har ökat trycket på regeringar och tvingat dem
att vidta allt fler åtgärder.

När Sverige under 1989 blir medlem av FN:s kommission för de mänskliga
rättigheterna, måste vi ytterligare öka insatserna för att värna mänskliga
fri- och rättigheter. Centerpartiet föreslår här åtgärder som särskilt bör
uppmärksammas.

Frihet och oberoende

Folkrätten är en betydelsefull sida av de mänskliga fri- och rättigheterna.

Sverige måste konsekvent hävda folkrättens stadganden vad gäller rätten till
nationellt självbestämmande. På denna rättsprincip bygger också vårt eget
lands oberoende, och därför måste vi liksom andra länder, som är i liknande
situation som vi, känna ett särskilt ansvar för att hävda folkens rätt att själva
bestämma över sitt land. Folkrättsarbetet bör stärkas inom utrikesdepartementet
och tillföras ökade resurser. Vi föreslår att en omprioritering görs
inom anslaget för utrikesförvaltningen.

Sydafrika

Sydafrika är unikt bland världens förtryckarregimer som det enda land som
har hela sin konstitution uppbyggd på ett rastänkande. Det är i grundlagen

2

förbjudet och straffbelagt att behandla en person med annan hudfärg som Mot. 1988/89

sin jämlike. På det sättet har fem miljoner européer blivit herrefolk över 25 U505

miljoner färgade.

Ett sådant system kan bara upprätthållas med våld. Regimen slår obarmhärtigt
mot varje avgörande förändring. Den våldsspiral som växer ut från
apartheidsystemet drabbar också Sydafrikas frontstater. Det enda glädjeämnet
under det gångna året är naturligtvis överenskommelsen om ett fritt
Namibia och det Sydafrikanska tillbakadragandet från Angola.

Sverige tillhör de länder som vidtagit de mest långtgående sanktionerna
mot apartheidregimens Sydafrika. Förbudet mot import av jordbruksprodukter
och den totala handelsboj kotten är viktiga milstolpar. Sverige har
medvetet gått före på sanktionsområdet i hopp om att fler länder ska följa
efter.

Det är av största vikt att de beslutade sanktionerna blir effektiva. Varje
exempel på att lagstiftningen kringgås minskar trovärdigheten i sanktionspolitiken.
Isolera Sydafrikakommittén, ISAK, har påvisat hur svenska företag
försöker kringgå lagstiftningen, via tredje land. Rapporter har kommit
om hur t.ex. fruktleverenser märks om i andra länder för att därefter
exporteras till Sverige. I regeringens redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia framgår att de svenska företagen i Sydafrika
har ökat sin omsättning liksom antalet anställda. Regeringen hänvisar i
skrivelsen till Utredningen om tjänstehandel med Sydafrika m.m. och anför
att kommittén ska arbeta skyndsamt. Lagstiftningen ska kunna träda i kraft
1991. I förra årets skrivelse angavs tiden till 1988 års utgång. Vi anser att
utredningen måste påskyndas så att åtgärder snarast kan vidtas.

I avvaktan på åtgärder med anledning av utredningen är det viktigt att
regeringen noga följer upp alla misstankar om kringgående av sanktioner.

Bl.a. bör Sverige i kontakt med andra berörda länder se till att frågan om
ommärkning av sydafrikanska fruktpartier utreds och åtgärdas.

Sverige måste givetvis med all kraft verka för att få internationell uppslutning
för mer omfattande sanktioner mot Sydafrika. Detta bör ske inom
FN:s ram, men också direkt i kontakter med andra länder. I detta syfte bör
Sverige fortsätta och utvidga stödet till svenska och internationella organisationer
som sysslar med opinionsbildning som ligger i linje med Sveriges
Södra Afrika-politik.

Rumänien

Rumänien har påbörjat ett program för s.k. bysystematisering av jordbruket.
Det innebär om det genomförs att 7 000 av Rumäniens totalt 13 000
byar kommer att rivas. Detta kommer att drabba landsbygdsbefolkningen
hårt och då inte minst de ungerska och tyska minoriteterna. Under flera år
har pågått ett förtryck av dessa. I Rumänien bor ca 2 milj. ungrare och
250 000 tyskar i framförallt Transsylvanien, men det finns även serber,
kroater, slovener och turkar. Ceausescuregimens politik berör alla rumäner,
oavsett etnisk tillhörighet.

Hem jämnas med marken, människor tvingas flytta från sin hembygd och
flytta till s.k. jordbrukscentra. Det är en omvälvning som kommer att helt

förändra människors kulturella, ekonomiska och sociala livsmönster. Mot. 1988/89

Rumäniens intresse för deltagande i Europarådet bör avvisas så länge U505

dessa övergrepp förekommer.

Den rumänska regeringens tvångsförflyttning strider på flera punkter mot
FN:s deklaration:

Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra.

Ingen må godtyckligt berövas sin egendom. (Artikel 17)

Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden ifråga om privatliv, familj,
hem eller korrespondens, ej heller för angrepp på heder och anseende.

Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

(Artikel 12)

Envar har rätt till att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja
sin vistelseort. (Artikel 13)

Sverige måste fördöma de övergrepp som sker eller planeras mot landsbygdsbefolkningen
i Rumänien och ta upp denna kritik i kontakter med
rumänska företrädare och i internationella fora. Sverige måste också utnyttja
möjligheterna att ta upp detta i FN:s kommission för mänskliga
rättigheter.

Kurderna

Den kurdiska befolkningen för en envis och delvis bortglömd kamp för ett
fritt Kurdistan. I dag är Kurdistan uppdelat av främst Iran, Irak och Turkiet.
Kurderna är i dag åter utsatta för försök till folkmord. Ca 55 000
människor har flytt från Irak till Turkiet och därav finns 38 000 kvar.

Iraks användning av kemiska vapen mot kurderna är avskyvärd. Händelserna
i Irak illustrerar på ett påtagligt sätt den tragiska situation som
kurderna befinner sig i. Kurderna måste i likhet med andra folk få rätt till
självbestämmande över sina interna kulturella och sociala frågor inom folkrättens
ramar.

Afghanistan

Trots att Sovjetunionens tillbakadragande av trupper från Afghanistan inte
är slutfört, börjar flyktingarna återvända. Sovjetunionen måste fortsätta sitt
trupptillbakadragande. De kommer från flyktingläger i Pakistan och Iran.

De kommer tillbaka till ett sönderbombat och minerat land. Bostäder och
terassodlingar är i stor utsträckning förstörda. Utbildningsmöjligheter på
landsbygden saknas i huvudsak efter kriget. Den 10-åriga sovjetiska ockupationen
och därav följande strider har orsakat lidande, enorma skador och
är ett kränkande av folkrätten. Sovjeunionen måste avkrävas att betala
krigsskadestånd. Den betalning i varor och tjänster på några hundra miljoner
dollar som Sovjetunionen påtagit sig att ge till staden Kabul kan ej fria
ryssarna från att avkrävas krigsskadestånd, som behövs för att afghanerna
ska få resurser att återuppbygga hela landet. Sovjetunionen måste också
lämna kartor som beskriver var minorna har utplacerats. Afghanerna behöver
också få hjälp med minteknisk utrustning.

Oliktänkande i Sovjetunionen

Mot. 1988/89

U505

Behandlingen av oliktänkande i Sovjetunionen och i övriga öststater är ett
klart avsteg från såväl FN-deklarationen som de dokument som undertecknades
vid ESK-konferensen i Helsingfors. Det kända antalet samvetsfångar
var under 1987 530 personer, men siffran torde vara större. En av de
hårdast drabbade grupperna är judarna och då inte sällan beroende på deras
önskan att få utvandra till Israel.

Antisemitismen har funnits i många länder under långa perioder. I Sovjet
gäller det inte minst tsar-tiden och Stalinperioden. Man har bl.a. förnekat
den judiska befolkningen rätten till sin kultur och religion, men det förhållandet
gäller även andra folkslag och regioner.

Den nya ledningen i Sovjetunionen har öppnat för reformering på flera
samhällsområden. Det är en positiv utveckling på gång som vi har stora
förväntningar på. Vi bör söka medverka till att den positiva utvecklingen får
fortsätta. Sverige kan ge sitt stöd genom ökat utbyte inom t.ex. kultur,
handel och miljösamarbete. Man talar nu om att frige alla politiska fångar.
Det är en välkommen utveckling att Sovjetstaten nu börjar sträva mot en
efterlevnad av de utfästelser man gjort i FN och ESK. Men alltjämt är det
många frågor som måste lösas, om judarna ska få sina mänskliga fri- och
rättigheter tillgodosedda. Man måste få rätten att emigrera i enlighet med
internationella regler. Sverige måste med kraft engagera sig för att de
mänskliga fri- och rättigheterna respekteras i i Sovjetunionen och i öststaterna.
I flera andra östeuropeiska stater finns ett större motstånd mot förbättringar
än i Sovjetunionen. Vi kommer i en särskild motion att ta upp
kontakter med de baltiska staterna.

Palestinierna

Under 1988 bröt den israeliska Palestinapolitiken samman. Intifadan, det
palestinska upproret, har lett till att över 300 obeväpnade palestinier har
dödats och mångdubbelt fler misshandlats. Palestinierna går ut på gatan i
våldsamma demonstrationer, trots att de vet att det leder till raserade hus,
misshandel och i många fall döden.

Israelernas undertryckande av palestinierna är ett brott mot de mänskliga
fri- och rättigheterna och mot freden. Palestinierna måste få utveckla sin
handel och självförsörjning. Centerpartiet har lagt fram förslag om detta i
biståndsmotionen. Sverige har på ett förtjänstfullt sätt försökt medverka till
att en fredsprocess kommer igång. En uppgörelse måste medföra att det
palestinska folket ges självbestämmande med rätt att upprätta en egen stat.
Israel måste å sin sida få rätt att leva inom säkra och erkända gränser.

Kriget i Eritrea har pågått i 27 år. Det är ett av de längsta i Afrikas historia.
Vid de senaste torkkatastroferna har befolkningen drabbats dubbelt, av krig
och svält. Den etiopiska regeringen har också förhindrat internationell

Eritrea

humanitär hjälp till Eritrea.

5

Efter det militära maktövertagandet i Etiopien fanns vissa tendenser som Mot. 1988/89

tydde på att någon form av fredsöverenskommelse skulle bli möjlig. För- U505

hoppningarna grusades, då militärregimen valde samma Eritreapolitik som
den gamle kejsaren. Den blodiga terrorn mot civilbefolkningen fortsätter i
oförminskad skala.

Det var genom FN-insatser som den ursprungliga unionen mellan Etiopien
och Eritrea bildades. FN måste därför ha ett särskilt ansvar för landets
öde. Etiopiens annektering står inte i överensstämmelse med FN:s intentioner.
Situationen kan i viss mån jämföras med Sydafrikas annektering
av Namibia.

Sverige måste aktualisera Eritreafrågan i FN för att förmå världssamfundet
att aktivt medverka till en fredlig lösning av konflikten. Eritreas folk
bör självt få avgöra sin framtid. Det kan endast ske genom en internationellt
övervakad folkomröstning i FN:s regi.

Västsahara

Västsahara är ytterligare ett av de länder som ännu inte uppnått sjävständighet.
Befrielserörelsen Polisario kämpar mot marockanska invasionstrupper
för oberoende och självbestämmande. En stor del av befolkningen har
tvingats till ett liv i flyktingläger. Kriget mot Marocko har pågått i över 12
år.

FN har nyligen tagit initiativ till överläggningar mellan Polisario och den
marockanska regeringen. Sverige bör ge allt stöd till en fredlig lösning av
Västsaharas framtid, där möjlighet ges för folkomröstning om självbestämmande.

Demokratisk utveckling

Sverige har tillsammans med de nordiska länderna en lång tradition av
demokrati. Vi har både rätten och skyldigheten att föra vidare demokratins
idé och praktiska utformning. Samtidigt måste vi komma ihåg att den
ekonomiska och sociala situationen i många u-länder gör det svårt att
förverkliga en demokrati i västerländsk mening. Grundläggande är att
mänskliga rättigheter efterlevs, att det finns ett folkligt inflytande i beslutsprocessen
och att kritik kan framföras utan risk för övergrepp. Sverige
bör aktualisera skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna såväl vid
bilaterala och multilaterala kontakter som gentemot länder som är mottagare
av svenskt bistånd.

FN-universitet

En övervägande andel av brotten mot de mänskliga rättigheterna sker i
länder med diktaturregimer. Under senare år har vi kunnat se en demokratisk
utveckling i bl.a. flera latinamerikanska länder. Centerpartiet anser
att Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna bör ta initiativ till
ett FN-universitet för demokrati och mänskliga rättigheter. Syftet med
universitetet skulle vara att sprida kunskap om hur de demokratiska orga

nen kan byggas upp, hur fria val kan genomföras och hur skyddet för Mot. 1988/89
mänskliga rättigheter stärks m.m. Ett sådant universitet skulle kunna ge ett U505
aktivt bidrag till arbetet med att återupprätta demokratin i länder som varit
diktaturer, och ge stöd till demokratiska rörelser i diktaturländer.

Dödsstraff

Vi får ständigt påminnelser om att avrättningar förekommer runt om i
världen. Under förra året avrättades enligt Amnesty International 769
fångar i 39 länder och 185 dömdes till döden i 62 länder. Det verkliga antalet
avrättade och dödsdömda är antagligen många gånger större. Vid utgången
av 1986 hade 32 stater helt avskaffat dödsstraffet. 18 stater hade det kvar
enbart för särskilda brott, såsom krigsförbrytelser. Sverige måste aktivt
driva kravet på dödsstraffets avskaffande och ta nya initiativ i FN.

I Europa finns fortfarande länder som inte har avskaffat dödsstraffet.

Sverige måste som ett första steg verka för att Europa blir en världsdel fri
från dödsstraff.

Tortyr

I vissa länder används tortyr systematiskt och i stor skala. Detta är en grov
kränkning av den personliga integriteten och orsakar fruktansvärt lidande.

Sverige har initierat den konvention mot tortyr som finns sedan 1984 och
den är ett viktigt vapen i kampen mot tortyren. Sverige måste påtala i
Europarådet den användning av tortyr som förekommer i Turkiet.

De nordiska länderna har tillsammans medverkat till att en särskild
FN-fond till hjälp för tortyroffer inrättas. Pengarna används till att understödja
institutioner som arbetar för att ge medicinsk och annan hjälp och till
projekt i länder där tortyr förekommer. I Sverige finns viss sådan verksamhet,
men behovet av platser är större än den hjälp som i dag kan ges. Det är
viktigt att Sverige fortsätter att ge omfattande stöd till fonden.

Ett av Sveriges biståndspolitiska mål är att verka för utveckling som leder
till demokratisering och ökade personliga fri- och rättigheter för alla grupper.
Att fästa stor vikt vid demokratimålet har en särskild betydelse. Få
u-länder är demokratier i vår mening. Medborgerliga och politiska rättigheter
undertrycks i flera av våra biståndsländer. Bara en minoritet av
invånarna i u-länderna har t.ex. rätt att rösta i politiska val. Centern har i
sin biståndsmotion föreslagit särskilda insatser för stöd till demokratisk
utveckling.

Sverige måste stödja åtgärder som syftar till undersökningar av de faktiska
förhållandena i varje enskilt land. Amnesty International har genom sitt
arbete spridit kännedom om var förtryck sker. En FN-kommissarie för de
mänskliga rättigheterna skulle kunna göra värdefulla insatser för att bevaka
att rättigheterna efterlevs.

7

Mot. 1988/89

U505

Barn i krig

Barn drabbas hårt i konfliktsituationer. Deras föräldrar dödas, barnen rycks
upp från sin miljö, från hem och familj. I vissa länder, t.ex. Iran, tas barn
dessutom ut till soldater. Våld riktas i allt större utsträckning direkt mot
barnen genom tortyr, dödsskjutningar och kidnappningar. Barn ska nu få
ett särskilt skydd genom den s.k. konventionen om barns rättigheter.

Centerpartiet har i sin nedrustningsmotion föreslagit ett program för
skydd av civilbefolkningen och inte minst barnen i krig.

Barnarbete

Enligt ILO (FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor) finns det ca 52 miljoner
barnarbetare i världen i dag. Samtidigt medger man att det är en mycket
försiktig uppskattning. Andra bedömare påstår att de är ännu fler och
hävdar att det snarare finns cirka 200 miljoner hårt exploaterade barnarbetare.

Barnarbetare blir skadade för livet, inte bara socialt utan också fysiskt
och psykiskt. Barn exponeras för lösningsmedel och gifter, får lättare cancer
och hjärnskador än vuxna människor. Ensidiga rörelser sliter fortare ut en
barnkropp. Barn som arbetar i dålig belysning blir fortare synskadade än
vuxna. Barns öron är känsligare för buller än vuxnas. Barn vet inte att deras
arbete på lång sikt utgör ett allvarligt hot mot deras framtid.

Den avgörande orsaken till barnarbete är fattigdom. Barnarbetet upphör
när fattigdomen övervinns i alla kulturer. Barnarbetet utgör emellertid i sig
självt ett avsevärt hinder för att fattigdomen ska kunna utrotas. Exploateringen
av barnen hejdar utvecklingen i många u-länder och konserverar
rådande förhållanden. De arbetande barnen berövas inte bara sin barndom,
de förlorar också sin hälsa och framtid. Sverige måste åter aktualisera
åtgärder för att förhindra barnarbete. Barnen utnyttjas också som prostituerade.
För att komma till rätta med dessa förhållanden, är både biståndsinsatser
och krav på ländernas regeringar nödvändiga.

Förbud mot plastkulor

I såväl Nordirland som på Västbanken och Gaza används plastammunition
för att bl.a. skingra demonstrationer. Det har hitintills inte ansetts nödvändigt
att införa folkrättsligt bindande förbud mot s.k. kravallvapen för att
möta inre oroligheter. När det gäller användning av dessa plastkulor, som
kan vara dödande eller förorsaka allvarliga skador, är det svårt att acceptera
att detta är en exklusiv nationell angelägenhet. Vi anser att den svenska
regeringen bör verka för ett förbud mot sådan plastammunition, såväl för
civil som militär användning.

8

Nordiskt institut för barns rättigheter

Mot. 1988/89

U505

Av jordens befolkning är nära hälften barn under 15 år. I utvecklingsländerna
dör 80 000 av dessa barn varje dag.

80 000 barn, det är ett helt Gävle om dagen. 90 procent av de dödsfallen
hade kunnat förhindras med enkla metoder. Med rent vatten, bättre hygien,
bra mat, tak över huvudet och kläder på kroppen. Saker som bara skulle
kosta en bråkdel av världens årliga rustningskostnader.

I industriländerna är det också många barn som far illa. Sprit- och
drogmissbruk och barnmisshandel är för många barn i den rika världen en
tragisk verklighet.

Regeringen anslår i budgetpropositionen medel till Raoul Wallenberg institutet
i Lund som särskilt engagerat sig i flyktingfrågor. Vi anser att det
behövs fördjupad debatt om barns rättigheter och samband mellan rättigheter,
utveckling och uppväxtvillkor i i- och u-länder.

Vi föreslår därför att ett nordiskt institut för barns rättigheter, utveckling
och miljö inrättas. Institutet bör ha en fristående ställning. Institutet ska
kunna fungera som ett fakta och dokumentationscentrum men också som
ett forum för samtal över gränserna genom seminarier och kursverksamhet.
Vi tror att det skulle kunna fungera både som en kunskapsbank och en
pådrivare i frågor som rör barns rättigheter och efterlevnaden av dessa. Ett
nordiskt institut skulle markera den vikt som de nordiska länderna ger dessa
frågor.

Stöd till handikappade

De handikappade i tredje världen är en särskilt utsatt grupp. Tillsammans
handlar det om ca 300 miljoner människor. Troligtvis är omkring hälften
barn. Funktionsnedsättningar och handikapp slår särskilt hårt mot människor
i u-länder, vars knappa resurser måste koncentreras till att ge invånarna
en minimal levnadsstandard. Vissa fattiga länder glömmer eller gömmer de
handikappade. Mer motiverade är regeringar som nyss varit i krig och har
många krigsinvalider. Sverige måste verka för att FN:s strategi för handikappade
ges hög prioritet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om folkrättens ställning,

2. att riksdagen begär att regeringen påskyndar utredningarbetet
om tjänstehandel med Sydafrika m.m., i enlighet med motionen,

3. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att förhindra
införsel av ommärkt frukt, i enlighet med motionen,

4. att riksdagen begär att regeringen påtalar brott mot de mänskliga
rättigheterna i Rumänien,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om kurdernas situation,

9

6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen Mot. 1988/89
anförts om sovjetiskt krigsskadestånd till Afghanistan, U505

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om situationen för de oliktänkande i Sovjetunionen,

8. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ till en
internationellt övervakad folkomröstning i Eritrea, i enlighet med
motionen,

9. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Västsahara,

10. att riksdagen begär att regeringen verkar för ett nordiskt FNuniversitet
för demokrati och mänskliga rättigheter,

11. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om
förnyade initiativ till internationella överenskommelser om avskaffande
av dödsstraff,

12. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om
inrättande av en särskild kommissarie för mänskliga rättigheter,

13. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till förbud mot
plastkulor,

14. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om
förstärkt skydd av barns rättigheter,

15. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till ett nordiskt
institut för barns rättigheter,

16. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till handikappade.

Stockholm den 20 januari 1989
Olof Johansson (c)

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Gunnar Björk (c)

Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

Per-O la Eriksson (c)

Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Börje Hörnlund (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)

10