Mänskliga rättigheter i USA

Motion 1997/98:U611 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp)

Motion till riksdagen 1997/98:U611 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp)

Mnskliga rttigheter i USA

Inledning

USA har under efterkrigshistorien p mnga stt frskt att
utmrka sig som ett exempel framfr andra lnder p global
niv. Liksom USA teoretiskt r FN:s strsta bidragsgivare,
har USA i rollen som "vrldspolis" och tidigare
huvudantagonist mot det socialistiska blocket gtt i spetsen
fr de stora militrallianserna och deltagit aktivt i de flesta
strre militra insatserna runt om i vrlden. USA:s svl
ekonomiska som politiska betydelse och inflytande i vrlden
r vl knt och denna korta beskrivning av USA:s stllning i
vrlden r fr mnga mycket bekant och behver drfr inte
utvecklas mer. Denna motion uppkommer som en reaktion
bland annat p den senaste tidens larmrapporter betrffande
utvecklingen kring ddsstraffets tillmpning i USA, samt
med anledning av att vr uppmrksamhet pkallats
betrffande de situationer dr brott mot mnskliga rttigheter
i USA sker. Vi konstaterar ven vidare att det varje r
inkommer ett antal motioner till riksdagen betrffande MR-
situationen i vissa lnder. Dessa lnder brukar dock oftast
vara fattiga lnder med knda interna politiska problem. Vi
tror att mnskliga rttigheter mste frsvaras i alla
samhllssystem svl i fattiga som rika, demokratiska som
odemokratiska, kapitalistiska som socialistiska, religisa som
sekulra, etc. I denna motion kommer dock endast en
begrnsad del av de mnskliga rttigheterna i USA att
behandlas, ett s stort land med s mnga mnniskor har
givetvis flera komplexa och komplicerade sociala och
kulturella konflikter, svl som vrderingar och tradition som
blir svrverskdliga i en motion. Vissa mycket angelgna
teman uteblir helt, t.ex. den mycket alarmerande situationen
fr ursprungsbefolkningarna i USA, dr vi hnvisar till
motioner som Miljpartiet tidigare lagt om
ursprungsbefolkningars situation runt om i vrlden och
generellt.

Av de skl som ovan nmnts kring USA:s betydelse som aktr i inter-
nationella sammanhang, r det av yttersta vikt att resten av vrlden inte
tystnar under den starkes rst utan agerar aktivt fr att kritisera ven den
ledande globala aktren i syfte att utveckla demokrati och respekt fr de
mnskliga rttigheterna. Samtidigt som USA frbundit sig via (i USA)
lagligt bindande konventioner att flja de internationella principerna fr
mnskliga rttigheter, pgr allvarliga krnkningar mot desamma och vrlden
tiger.

Ddsstraffet i USA

Alltsedan ddsstraffet efter ett kort uppehll 1972-1976
terinfrdes i USA 1976 har mer n 6 000 dmts till dden
varav 40 % tillhr den svarta befolkningen, att jmfra med
12 % svarta i hela USA:s befolkning. Av dessa har 402
personer hunnit avrttas och ungefr hlften av ddsdomarna
har omvandlats till andra straff. I dagens lge vntar runt
3 200 personer i ddsceller "death rows", dr den psykiska
pressen efter, som i vissa fall, decennium av vntan p
avrttningsdatum r fruktansvrt trande. Den genomsnittliga
vntetiden fr en ddsdmd r fr nrvarande 9,75 r.
Medelldern fr de avrttade r 37 r. Under denna period
inskrnks mjligheterna att kommunicera med yttervrlden
kraftigt i jmfrelse med vad som gller p t.ex. svenska
fngelser. Det finns fr nrvarande fem olika stt att avrtta
en ddsdmd: hngning, elektriska stolen, arkebusering,
giftspruta och gaskammare. Vid en "lyckad" avrttning ska
den avrttade avlida antingen omedelbart eller inom loppet
av ngra f minuter. Det finns dock flera exempel p fngar
som genomgtt fruktansvrda lidanden innan dden slutligen
intrtt. Den enda mjligheten att slippa undan ett ddsstraff
r antingen en ny rttegng eller bendning frn delstatens
guvernr. Sedan 1973, fram till dagens datum har
sammanlagt 69 personer frigivits ur ddscellerna Detta
motsvarar en procent av det totala antalet ddsdmda.
Ddsstraffet existerar fr nrvarande i 38 delstater varav
Texas r den vrsta med 33 avrttningar bara i r. Det
federala ddsstraffet terinfrdes 1988. Den samhlleliga
acceptansen fr ddsstraffet r i delstaten Texas hgre n i
riksgenomsnittet, vissa politiker gr till val p sin effektivitet
nr det gller att eliminera vissa brottslingar fr gott. En
rapport frn Death Penalty Information Center i Washington
visar att de 69 personer som frigavs satt i genomsnitt 7 r i
ddscell innan de avrttades. Med den nya federala
lagstiftningen kring ddsstraffet som president Bill Clinton
skrev p i april frra ret ska den juridiska hjlpen till
ddsdmda inskrnkas och mjligheten att verklaga
minskas. Fr.o.m. april 1996 har den ddsdmde allts bara
en enda mjlighet att f sin sak prvad i en federal domstol,
vilket betyder att om ny bevisning framkommer r det nd
oerhrt svrt att f resning. I ddscellerna sitter fr
nrvarande nio personer och vntar p avrttningsdatum,
personer som begick brott innan de blev myndiga. I USA r
det allts mjligt att dma barn (enligt definitionen i FN:s
barnkonvention) till dden. Om ddsstraffet r en horribel
vedergllning r ddsstraffet mot barn desto mer
fruktansvrt.

1995 nddes vad man trodde var den makabra kulmen fr ddsstraff: hela
56 personer avrttades i landet, en siffra som sedan sjnk till 45 avrttningar
1996. Inom loppet av det frsta halvret 1997 hade man redan ntt den
fruktansvrda statistiken av 44 avrttningar. I r berknas ett nytt rekord
sttas fr personer som frlorar livet i USA genom statens frsorg. I ett lng-
siktigt perspektiv pekar statistiken p att antalet avrttningar hela tiden
kar.

I mars i r antog medlemsstaterna i FN:s kommission fr mnskliga rttig-
heter en resolution dr man krver att de lnder som tillmpar ddsstraff ska
utverka frre sdana. I resolutionen vdjas det ocks om att havande kvinnor
och personer under 18 r ska skonas. I detta sammanhang br ocks nmnas
att Bill Clinton under sin tid som guvernr i Arkansas 1992 vgrade att
benda en person med allvarliga mentala strningar d humanitra skl
anfrdes. USA vgrade tillsammans med Kina, Iran och tta andra lnder att
anta denna resolution, mot 27 rster fr, och fljde konsekvent den linje man
fljt sedan 1966 d man vgrade anta FN:s konvention om medborgerliga
och politiska rttigheter (artikel 6), som antogs av generalfrsamlingen. Frst
1992 kunde man tnka sig att skriva p under frbehll fr mjligheten att
dma personer under 18 r till dden, liksom att ddscellernas utformning
och funktion skulle vara USA:s ensak, saker som stred direkt mot konven-
tionens innehll. Vi anser att Sverige inom FN:s kommission fr mnskliga
rttigheter och alla de andra internationella organ som har mandat att
behandla dessa frgor (och dr Sverige r medlem) verkar fr att frdma
USA:s ddsstraff. Sveriges ambassadr och chef fr UD:s enhet fr folkrtt
och mnskliga rttigheter, Johan Molander, skriver i en artikel att "Sverige
r ocks ett av de ftal lnder som hos FN:s generalsekreterare officiellt har
protesterat mot USA:s reservationer gllande just artikel 6, nr USA sent
omsider anslt sig" (Dagens Nyheter, Debatt 4/8 -79). Han hnvisar i artikeln
ven till ett uttalande av bitrdande utrikesminister Pierre Schori: "Sverige
frdmer starkt bruket av ddsstraff och reagerar mot det varhelst det
frekommer, i norr eller i sder, i vst p andra sidan av Atlanten eller i st
p andra sidan av stersjn, och oavsett om det tillmpas av demokratiska
regeringar eller av frtryckarregimer." Detta r givetvis ett starkt uttalande
och vi tvivlar inte p att Sveriges fretrdare i internationella sammanhang
betonat vr gemensamma instllning till ddsstraffet. Dock menar vi att
ndvndigheten av att protestera r desto starkare mot de lnder dr ett
demokratiskt statsskick legitimerar brutala och folkrttsligt kriminella hand-
lingar, som i fallet USA. Vi krver att Sverige i alla sammanhang dr frgan
kan behandlas uttalat krver att USA ska omprva sin lagstiftning betrffan-
de ddsstraffet.

Frige Mumia Abu-Jamal

Den f.d. Svarta Panter-medlemmen och sedemera
medborgarrttsaktivisten och journalisten Mumia Abu-Jamal
fngslades 1981 efter att ha anklagats fr att ha skjutit en vit
polis till dds. Hndelsen ska ha intrffat en kvll samma r
d Abu-Jamal arbetade som taxichauffr och sg sin bror bli
brutalt misshandlad av tv vita poliser. Abu-Jamal stannade
till och vad som sedan hnde skiljer sig enligt polisens och
enligt Mumias versioner. Enligt polisen ska Mumia ha skjutit
polisen tv gnger i huvudet och enligt Mumia sjlv s hann
han inte ingripa d en stor skara samlades och en person ur
folkskaran skt polisen. Under rttegngen anfrde klagaren
som bevis att Mumias politiska frflutna och politiska ideer
klart talat fr att han haft en verlagd avsikt att mrda en
polis och fr att strka sin bevisning frhrde klagaren
under rttegngen Mumia ingende om hans politiska
stllningstaganden. Som vittne presenterade klagarsidan tv
prostituerade kvinnor som under vittnesfrhren flera gnger
ndrade sin beskrivning av svl hndelsefrloppet som
Mumias utseende p flera viktiga och avgrande punkter.
Trots att de tv kvinnorna efter rttegngen uppgav att de
knt sig pressade att vittna p.g.a sin egen situation och att de
blivit mer eller mindre pressade av poliserna att uppge ett
vittnesml mot Mumia, har han inte ftt ngon resning.
Mumia har nu suttit runt fjorton r i ddscell. Under sin tid i
fngelset har Mumia, som ju r journalist till yrket
producerat en mngd texter. Nr dessa fr frsta gngen
utgavs 1993 blev han terigen anklagad, men denna gng fr
att bryta mot det yrkesfrbud som rder fr fngar enligt
USA:s lag. Vi vill hr ppeka att det r anmrkningsvrt att
en person, som rkar vara dmd och journalist, belggs med
munkavle och enligt lag kan frbjudas att praktisera en
grundlggande fri- och rttighet, nmligen yttrandefriheten,
som gller fr alla andra medborgare. Mumia har ftt ett nytt
avrttningsdatum i r, det fjrde sedan han hamnade i
ddscell. Vi krver med anledning av detta att den svenska
regeringen hos USA:s politiska ledning vdjar fr Mumia
Abu-Jamal och krver att han ges en ny, opartisk rttegng
utan politiska frtoner och att avrttningsbeslutet upphvs.

Att vara fnge i USA

Det finns fr nrvarade en miljon mnniskor i USA:s
fngelser. En anmrkningsvrt hg siffra ven med tanke p
befolkningsstorleken. Trenden har dessutom visat att antalet
fngslade hela tiden kar. Minderriga i fngelset hr inte
lngre till ovanligheterna. Vi vill srskilt ptala denna
enorma grupp av amerikanska fngars situation. Det
amerikanska rttssystemet har vid ett flertal tillfllen visat
sig vara otillrckligt ur rttsskerhetssynpunkt. Human
Rights Watch har vid flera tillfllen ptalat bristerna och den
ojmlika behandlingen fr medborgare utifrn deras hudfrg
eller etniska tillhrighet. Denna ojmlikhet r inte lagstadgad
men uppstr som en konsekvens av ett samhlle som fr bara
ngra decennier sedan avvecklade ett rasistiskt rtts- och
samhllssystem. I en rapport frn Human Rights Watch
(HRW), (All to familiar, H.R.W.12/96) ptalas ven de
kvinnliga fngarnas situation. I denna rapport, som omfattar
en tvrig studie av de kvinnliga fngarna situation, ptalas
allvaret med problemet med sexuellt utnyttjande av de
kvinnliga fngarna. Enligt HRW pgr allt frn sexuellt
ofredande, till utnyttjande och vldtkt systematiskt inne i
fngelserna av medfngar och - i skrmmande hg
utstrckning - av fngelsepersonal mot de kvinnliga
fngarna. F - om inga - mjligheter finns att f hjlp vilket
utnyttjas av frvarna. Sedan 1980 har antalet kvinnliga
fngar i USA kat med nstan 400 procent och problemet
med sexuellt utnyttjande vxer i kande utstrckning utan att
tillrckliga insatser grs fr att bekmpa problemet. Vi
uppmanar Sveriges regering att bilateralt eller i annat
lmpligt sammanhang protestera mot USA:s behandling av
sina fngelseinterner och uppmana dem att ta initiativ till att
se ver sitt rttssystem s att trenden med fler och fler
interner varje r hejdas. Fr homosexuella fngar rder ocks
en kritisk situation dr flera inom fngelsernas vggar
upplever sig vara hotade till livet. Vi krver ven att Sveriges
regering i dialog med USA:s politiska ledning uppmanar
dem att ta bestmt avstnd frn de frslag som frts fram -
"Three and out" - som innebr att efter tredje fngelsestraffet
kan personen, vid ny frseelse bara dmas till livstid. Detta
r enligt vrt synstt en rttsvidrig reglering som inte br
infras. Med anledning av det ovan beskrivna frloppet fr
Mumia Abu-Jamal krver vi ven att fngar i USA:s
fngelser inte ska frlora yttrandefriheten och belggas med
munkavle bara fr att de till yrket r skribenter i ngon form.

Politiska flyktingar frn USA

Ritt Goldstein grundade medborgarrttsrrelsen SCOLED
(The Standing Committee on Law enforce Development)
som arbetar aktivt mot polisvld och polisbrutalitet. Efter det
internationellt uppmrksammade fallet med
ddsmisshandeln av Rodney King, dr ett antal vita poliser
misshandlade en svart man till dds och blev filmade av en
amatrfotograf och flera andra uppmrksammade fall, kan vi
konstatera att SCOLED r en befogad och viktig rrelse.
Emellertid kom situationen fr Ritt Goldstein att bli s
hotfull att han, med fruktan fr sitt liv, skte politisk asyl i
Sverige i brjan av detta r. Vi yrkar att alla personer som
anfr skyddsbehov fr att f politisk asyl i Sverige ska f sin
sak noga prvad - ven om de kommer frn USA - ett land
som Sverige annars i andra sammanhang karakteriserat som
en demokratisk rttsstat och dr den svenska bedmningen
varit att mnniskor inte riskerar frfljelse p grund av sina
politiska aktiviteter. Vi krver ven att Sverige ska ta
initiativ till att ptala situationen med polisvld i USA med
anledning av FN:s arbete och erbjuda USA polisirt std och
utbyte i liknande form som genomfrs i de lnder dr
tidigare diktatur rtt eller dr polisen allvarligt krnker de
mnskliga rttigheterna genom maktmissbruk och brutalitet
och att Sverige verkar fr att utbilda och trna polisen i andra
metoder och synstt.

Kvinnobilden frn USA

I USA uppger hela 30 % av den kvinnliga befolkningen att
de ngon gng under sitt liv antingen blivit utsatta fr en
vldtkt eller befunnit sig i en situation dr de uppfattade
hotet om vldtkt som reellt och akut. Detta r en ofattbar
siffra. Den kvinnobild som generellt frekommer i USA
utgrs i regel av en sexualiserad och exploaterad kvinna,
med allvarliga konsekvenser fr kvinnors skerhet och
kvinnofrid. Denna kvinnobild exporteras sedan via
kommersiella intressen vidare och genomsyrar de kulturer
som har ttt utbyte med USA. Detta pstr vi utan att fr den
sakens skull hvda att den sexualiserade och exploaterade
kvinnobilden inte skulle existera om den inte kom frn USA
- vi r mycket medvetna om att problemet ligger djupare n
hos ett enda land, men vi r samtidigt vertygade om att den
nordamerikanska kvinnobilden har en betydande inverkan
fr resten av vrldens kvinnor. Drfr r det viktigt att
Sverige med anledning av FN:s Kvinnokonferens i Beijing
som hlls 1995 fljer upp och kritiserar den kvinnobild som
strmmar ut ver planeten frn bland annat USA och som
ger s negativa konsekvenser fr jmstlldhet och
kvinnofrid.

USA:s grnser

USA grnsar till ett flertal lnder. Frn Mexiko i sder sker
en stor legal och illegal invandring. Enligt en rapport frn
Human Rights Watch (Slipping through the cracks, H.R.W.
4/97) bryter de nordamerikanska myndigheterna p ett
flagrant stt svl mot de mnskliga rttigheterna som mot
barnens rttigheter vid omhndertagande av ensamma barn
som korsar grnsen. Enligt H.R.W. stts dessa barn i
fngelseliknande frhllanden under lng tid och under
beklmmande omstndigheter av INS, U.S. Immigration and
Naturalization Service. H.R.W. hvdar att INS, i motsats till
sitt eget regelverk, inte bara underlter att fra statistik ver
antalet omhndertagna barn (som enligt H.R.W. uppgr till
flera hundra varje r), utan ven underlter att informera dem
p ett korrekt stt om deras legala situation. Man underlttar
inte kontakten med slktningar, blockerar barnens
mjligheter till juridisk assistans och deporterar dem under
frnedrande och hnsynslsa omstndigheter. Vi krver att
Sveriges regering begr att USA:s invandrarverk bttre
respekterar de ensamma barnens situation och protesterar
mot den behandling de fr i dag. Vi krver ocks att man i
skerhetsrdet agerar fr att de problem som uppstr kring
USA:s grnser och dr mnniskor riskeras att behandlas
ovrdigt eller direkt farligt hamnar p dagordningen.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om Sveriges agerande i frga om ddsstraffet i USA,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om Mumia Abu-Jamal,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige skall protestera mot de kvinnliga amerikanska
fngarnas situation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige skall protestera mot det kande antalet interner i USA,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om rttsskerheten i USA,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om minderriga i fngelse i USA,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om inskrnkning i yttrandefriheten via yrkesfrbud fr skribenter i
USA:s fngelser,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om politiska flyktingar frn USA,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om svenska insatser fr att minska polisbrutalitet i USA,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om kvinnobilden i USA i Sveriges uppfljning av
Beijingkonferensen,

11.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att krnkning av barnens rttigheter och mnskliga rttigheter vid
USA:s grnser uppmrksammas i FN:s skerhetsrd.

Stockholm den 2 oktober 1997

Elisa Abascal Reyes (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Annika Nordgren (mp)