Mänskliga rättigheter

Motion 1990/91:U638 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning
Förtrycket av människor i världen är utbrett och bristen
på de mest grundläggande mänskliga friheter är omfattande
i många länder. Människor förföljs för sina åsikter och sin
religion, apartheid består, tortyr, ''försvinnanden'', illegala
frihetsberövanden, godtyckliga avrättningar och folkmord.
Det krävs mycket arbete internationellt och nationellt för
att få bukt med problemen, men framför allt krävs att
regeringar följer de konventioner, de skrivit på och är
bundna av och använder de påtryckningsmöjligheter som
står till buds mot de länder som bryter mot undertecknade
konventioner, även när detta kan medföra förlorade
handelsavtal och ekonomiska förluster.
Det senaste årets snabba och omvälvande utveckling i
Central- och Östeuropa har inneburit många positiva
framsteg när det gäller medborgerliga och politiska
rättigheter i dessa länder. Men trots att de flesta östländer
nu öppnat sina gränser och ett visst stärkande av de
mänskliga fri- och rättigheterna ägt rum, t ex genom
allmänna val och inrättandet av fri press och ökad
rättssäkerhet, är inte problemen över, tvärtom har nya
tillkommit. Det visar inte minst de svåra inre
motsättningarna i Sovjetunionen.
De annekterade baltiska staternas krav att återfå sin
självständighet håller nu på att kväsas av sovjetisk
vapenmakt som inte drar sig för att massakrera obeväpnade
människor. Balternas situation behandlar vi i en separat
motion. Etniska konflikter har blossat upp på många håll,
bl.a. i Sovjetunionen, Jugoslavien, Bulgarien och
Rumänien. Massor av människor har förlorat sina arbeten
och sin sociala trygghet. Fruktansvärda missförhållanden
har avslöjats -- få har undgått att se bilderna från
Rumäniens barnhem, som visar tecken på en barbarisk
människosyn. Miljöproblemen är rent katastrofala. I Sovjet
hotar massvält och på många håll inbördeskrig.
Flyktingar
För mängder av människor världen över har hoppet om
frihet och demokrati förbytts i oro, osäkerhet, förtvivlan
och skräck. De ser flykten från hemlandet som enda
möjligheten till överlevnad. Som asylsökande kommer
många av dem att kvalificera sig som flyktingar enligt
internationell lag. Så länge väpnade konflikter och förtryck
fortsätter, kommer också flyktingströmmarna att fortsätta.
Civilbefolkningar i länder med väpnade konflikter har en
obestridlig rätt att fly från dessa länder. De har dessutom
en obestridlig rätt att inte behöva skickas tillbaka till sådana
länder (rätten till non-refoulement). Länder som bryter mot
dessa rättigheter begår brott mot humanitär lag. Människor
som utsätts för politisk, rasistisk och religiös förföljelse har
också rätt att söka asyl i andra länder, och det strider mot
mänskliga rättigheter att skicka tillbaka dem till hemlandet.
Sveriges nuvarande asylpolitik står ofta i konflikt med
internationell lag och bör omprövas.
Folkmord
Förföljelse riktad mot en bestämd folkgrupp som
resulterar i att denna folkgrupps möjlighet till överlevnad
som ett folk utplånas, vare sig detta sker genom direkt
fysiskt våld eller genom andra mer subtila metoder,
definieras i internationell lag som folkmord. Blodiga
massakrer och massavrättningar är alltså inte nödvändiga
för att folkmord ska ske.
Folkmord pågår idag på flera håll i världen. Turkiet och
Irak hör till de länder som gör sig skyldiga till folkmord i sin
behandling av kurderna. Turkiet har tom öppet deklarerat
att ''alla som lever inom Turkiets gränser är turkar,'' och ''i
Turkiet finns inga kurder. De är tvungna att vara
turkar -- -- -- det är för detta vi har krig.'' (turkiska
premiärministern, Yildirim Akbulut, augusti 1990).
Saddam Husseins grymma gasattacker mot den kurdiska
befolkningen i Irak och förintelse av hundratals kurdiska
byar är också välkända.
USA gör sig också skyldigt till folkmord i sin behandling
av Navajonationen i sydvästra USA. Där pågår sedan 1974
en grym tvångsförflyttning av cirka 14,000 navajoindianer.
Guatemalas förföljelse av den övervägande indianska
befolkningen utgör också folkmord. El Salvador har
praktiskt taget redan utrotat sin indianska befolkning (på
30-talet utförde regeringen en massaker på 30,000 indianer)
men fortsätter förföljelsen av de få som finns kvar.
Kina gör sig också skyldigt till samma groteska brott mot
den tibetanska befolkningen i det ockuperade Tibet.
Mellanöstern
Irak
Genom den pågående krisen i Persiska Viken har Iraks
Baath-regim med Saddam Hussein i spetsen hamnat i
rampljuset som aldrig tidigare. Ockupationen av Kuwait
har chockat världen, inte minst pga av
ockupationsstyrkornas grymhet mot civilbefolkningen.
Ändå har Irak under flera decennier grovt förbrutit sig mot
mänskliga rättigheter, utan att ens granskas i FN:s MR-
kommission. Trots att Irak skrivit på och ratificerat flera
internationella MR-avtal, 1949 års Genèvekonventioner och
1925 års Genèvekonvention (som förevekonvention (som
förbjuder kemiska vapen), pågår alla tänkbara former av
MR-brott. Man kan räkna upp otaliga exempel på dessa
brott, men följande utdrag ur ett vittnesmål från en irakisk
mor (som gick till Bagdads bårhus för att hämta sin sons
kropp i september 1982 belyser situationen väl. Sonen
arresterades i december 1981 och hölls sedan utan
anklagelser eller rättegång: ''...nio kroppar låg på
golvet...men min son var i stolsittande form...han hade blod
över hela kroppen...de andra var helt brända...jag vet inte
med vad...en kropp hade märken efter ett hett strykjärn
från topp till tå...en hade bröstet uppskuret i tre
sektioner...och köttet var vitt och bränt som om det hade
stekts. En hade benen och armarna avhuggna...och en såg
hängd ut...med lång hals...tungan stack ut och blod
sipprade ut genom munnen.''
Kvinnan berättade att kropparna lämnades ut till
familjerna på detta vis i en och en halv månad. Därefter gick
man över till att enbart utfärda dödsattester.
Iran
I Iran fortsätter den politiska förföljelsen och terrorn
med godtyckliga och illegala avrättningar, offentliga
hängningar, tortyr, osv och mullorna ägnar sig även åt
terrorism utanför landets gränser för att komma åt sina
oppositionella i exil. Det är därför upprörande att FN:s
speciella representant Galindo Pohl avgav en så undfallande
och återhållsam rapport efter sitt besök i Iran i januari 1990.
Mullorna använder till och med FN-rapporten i sin
propaganda och den ökände fängelsedirektören ''slaktaren
från Evin'' har uttryckt stor glädje över rapporten! Det finns
få eller inga tecken på att situationen i Iran skulle ha
förbättrats, och FN förlorar mycket av sin kredibilitet
genom att acceptera en sådan rapport.
De ockuperade arabländerna
Frågan om brott mot mänskliga rättigheter i de
ockuperade arabiska områdena, inklusive Palestina, har
stått på FN:s MR-kommissions dagordning sedan 1968.
Enligt FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar,
UNWRA, har 860 palestinier dödats och 60.000 skadats
sedan Intifadan började för 3 år sedan. En stor del av offren
är barn. Under 1990 års MR-session framfördes saklig och
stark kritik mot Israel och det konstaterades att situationen
försämrats ytterligare under de senaste året. De brutala
metoder palestinierna behandlats med utgör en grov
kränkning av deras rättigheter. Palestinska barn och
skolelever förnekas även rätten till utbildning och berövas
på så sätt en av de få tillgångar palestinier fortfarande äger --
intellektuella färdigheter.
Trots att situationen på många sätt är jämförbar med
Iraks ockupation av Kuwait har inga sanktioner genomförts
mot Israel. Det är hög tid att Sverige tar initiativ till sådana
sanktioner i FN.
Turkiet
Turkiet tillhör också de allra värsta förbrytarna mot
mänskliga rättigheter. Som ovan nämnts drabbar
förföljelserna kurderna mycket starkt, men även irakiska
flyktingar och oliktänkande är illa åtsatta. Tortyr,
godtyckliga frihetsberövanden, avrättningar och
skottlossning in i folkhoper hör till vanligheterna. Barn är
inte undantagna. Turkiet är anslutet till både
Europadomstolens och FN:s konventioner mot tortyr. Det
är hög tid att Turkiet anmäls till Europadomstolen för brott
mot konventionen.
Andra länder i området som fortsätter att bryta mot de
mänskliga rättigheterna är Egypten, Syrien och Libanon.
Nord- Syd- och Centralamerika
Brott mot mänskliga rättigheter förekommer inte bara i
Sydoch Centralamerika utan även i Nordamerika, som
normalt inte förknippas med sådana brott. Ändå gör USA
sig skyldigt till brott som folkmord, illegala
frihetsberövanden, förföljelse av oliktänkande, för att
nämna några. Polisorganisationen FBI använder en stor del
av sina resurser till åsiktsregistrering, och speciella
program, exempelvis den s.k. Cointelpro
(counterintelligenceprogram) för att smutskasta och
infiltrera ''subversiva organisationer''. Dessa metoder har
speciellt använts mot svarta och indianska frihetsrörelser
vars ledare effektivt ''neutraliseras'' genom absurt långa
fängelsestraff för uppdiktade brott eller brott som andra
utfört. Som exempel kan nämnas Geronimo Pratt och
Leonard Peltier, som bägge avtjänar dubbla på varandra
följande livstidsdomar efter att ha dömts på bevisligen
falska vittnesmål.
I USA har säsongsarbetarna (migrant workers) ingen
rätt att organisera sig i fackföreningar och de stora
plantageägarna i sydvästra USA som anlitar dessa arbetare,
som ofta är illegala invandrare från Mexico, bryr sig inte ens
om att ge arbetarna de mest elementära hjälpmedel. Ett
förslag för två år sedan att portabla toaletter skulle sättas
upp för arbetarna på fälten, som är milsvida, gick inte
igenom. Det betyder att arbetarna ofta måste gå 9 timmar i
sträck utan att kunna förrätta sina behov, eller göra dem på
platsen, vilket har orsakat salmonellaepidemier. Ett annat
problem är att arbetsgivarna inte förser arbetarna med
några skyddskläder, trots att de tvingas använda stora
mängder giftiga besprutningsmedel i arbetet. Eftersom
lönerna är så dåliga och arbetarna jobbar på ackord måste
de ofta ta med sig barnen till hjälp. Många av dessa barn och
även vuxna har sedan insjuknat och dött i ovanliga typer av
cancer. Försök bland arbetarna att själva organisera sig och
kräva bättre villkor har slagits ner mycket brutalt av
plantageägarna.
I USA är opinionen nu för ett utökande av dödsstraff,
trots att inget tyder på att det någonsin haft någon
avskräckande effekt. Högsta Domstolen har nu bestämt att
det är författningsenligt att avrätta mentalsjuka och barn på
16 år -- trots att lagen säger att en dödsdömd måste ''förstå
innebörden av sitt straff innan han kan avrättas''. Man
försöker också utöka dödsstraffets tillämpningsområden, bl
a till att gälla spioneri i fredstid, och mordförsök på
presidenten, trots att FN förordat att dödsstraffet inte ska
utökas i de länder det finns kvar.
Kanada har under året fällts i FN:s MR-kommission för
brott mot Konventionen om civila och politiska rättigheter,
artikel 27 i fallet med Lubicon Cree-folket, som i över 51
år kämpat att få rätten till sitt land erkänd av kanadensiska
regeringen utan resultat.
Centralamerika
I El Salvador dödades under 1990 1.524 människor i
politiska våldshandlingar. Av dem var 963 obeväpnade
civilpersoner och medlemmar i FMLN-gerillan. De övriga
var regeringssoldater. Rapporterna om försvinnanden och
kidnappningar fortsätter att flöda in.
Förhållandena i Guatemala har markant försämrats igen
efter en viss förbättring då Cerezo kom till makten. På
landsbygden har den övervägande indianska befolkningen
tvingats in i s.k. modellbyar som patrulleras av
tvångsrekryterade vakter. Massakrar och försvinnanden är
vanliga. Bl a i det känsliga regnskogsområdet Petén har de
omfattande besprutningar med giftiga avlövningsmedel som
USA initierat och finansierat orsakat en miljökatastrof som
tvingat massor av indianer att fly från sina områden. Som
motivering för besprutningarna, som utfördes över de mest
befolkade områdena, uppgavs drogbekämpning och
bekämpning av fruktflugan. Men Guatemala står inte ens
upptagen på FN:s lista över drog-producerande länder och
många av områdena som besprutades lämpar sig inte alls för
vare sig marijuana- eller opiumodling, medan riskerna att
USA skulle angripas av fruktflugor från Centralamerika är
minimala. Giftbesprutning av stora bebodda områden
innebär brott mot den mest fundamentala av alla mänskliga
rättigheter, nämligen rätten till liv och säkerhet (Universal
Declaration of Human Rights, Art. 3, Int'l Covenant on
Civil and Political Rights, Art. 6). Andra rättigheter som
berörs här är:rätten till hälsa och välmående (Universal
Declaration of Human Rights, Art. 25, Int'l Covenant on
Economic, Social and Cultural Rights, Art. 12),rätten till
säkra arbetsförhållanden (UDHR., Art. 23, Int'l Covenant
on Economic, Social and Cultural Rights, Art. 7)rätten
att själv välja bostad, rätten att röra sig fritt, och rätten till
egendom (UDHR, Art 13, Int'l Covenant on Civil and
Political Rights, Art. 12)urbefolkningars rättigheter (bl a
i UDHR, Arts. 1, 2, 3, 5, 17, 18)
Sverige borde verka i FN:s Underkommission för att
fördöma Guatemala och USA för de brott som här påtalats.
En del av de besprutningsmedel som används är redan
förbjudna på många håll i USA och i andra länder då de
visat sig vara mycket skadliga. FN:s Underkommission
borde fortsätta att undersöka sätt att bekämpa grava
kränkningar av mänskliga rättigheter och de katastrofala
miljöhot som orsakas av illegal och ansvarslös användning
av giftiga kemikalier.
Arbete har inletts i FN:s MR-kommission att få rätten
till en ren sund miljö fastställd som en mänsklig rättighet
erkänd i internationell lagstiftning. Hittills har arbetet
resulterat i en FN-resolution (1990/41) som röstades igenom
med 40 röster mot noll (2 länder avstod, USA och Japan).
Sverige borde inta en mycket aktiv roll i utvecklingen av
detta arbete.
Honduras var förr ett land som jämfört med sina grannar
hade rätt god MR-statistik, men de senaste åren, under
USA:s aggression mot Nicaragua har statistiken på
försvinnanden, frihetsberövanden och mord ökat avsevärt.
Andra länder i regionen med dålig till usel statistik är Haiti,
Dominikanska Republiken, Jamaica, Grenada, Cuba och
Mexico.
Sydamerika
Mord och förföljelse av indianer och fackföreningsledare
är vanligen förekommande i många sydamerikanska länder,
inklusive Colombia, Peru, Brasilien och Paraguay. Detta
återkommer vi till i mer detalj i urbefolkningsmotionen,
men det är viktigt att påpeka att Sveriges egen
fackföreningsrörelse här har en uppgift att stödja fack i
andra länder och på det sättet väcka världsopinionen.
Afrika
I Sydafrika har en viss förbättring skett i samband med
Nelson Mandelas och andra politiska fångars frisläppande,
men det är viktigt att komma ihåg att apartheidsystemet
fortfarande tillämpas. Allt pekar också på att det ökade
våldet mellan svarta inte är ett ''stamkrig'' utan en medveten
kampanj driven och underblåst av vita högerextremister
med vissa ''köpta'' svarta till hjälp, den s.k. Nkatarörelsen,
som ofta tvångsrekryterar sina medlemmar. Sverige måste
till varje pris stödja den sydafrikanska kampen mot
apartheid och alla former av dispenser till svenska företag
att investera i Sydafrika borde stoppas omedelbart.
I Sudan hotar åter massvält och mycket tyder på att
parterna i inbördeskriget använder svälten som ett vapen.
Om inte effektiv hjälp ges till området av Sverige och de
andra rika i-länderna hotar full katastrof. Många andra
länder har usel MR-statistik, som Kenya, Eritrea,
Somalia -- nu under väpnad konflikt -- Zaire,
Moçambique, för att nämna några. En del av dessa länder
tas upp i separata motioner.
Ett MR-problem som är mycket utbrett i Afrika är den
livsfarliga och plågsamma omskärelsen av flickor. På grund
av att kvinnlig omskärelse är tradition och djupt förankrad
i många afrikanska kulturer är det mycket svårt att stoppa
seden, trots att den skördar otaliga dödsfall pga infektioner,
förblödningar och andra komplikationer och orsakar
överlevande kvinnor lidande för resten av livet. Sverige
måste ta sin del av ansvaret att genom FN och andra
hjälporgan medverka till att detta plågsamma och farliga
ingrepp stoppas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flyktingar och svensk
asylpolitik,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges plikt att utöva
påtryckningar mot länder som bryter mot mänskliga
rättigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om FN-sanktioner mot Israel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dödsstraff i USA,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omskärelse av flickor i Afrika,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Irak, Iran och Turkiet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om giftbesprutningar i Guatemala,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Nord-, Syd- och Centralamerika.

Stockholm den 22 januari 1991

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Eva Goe s (mp)

Kent Lundgren (mp)

Lars Norberg (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Per Gahrton (mp)

Anita Stenberg (mp)

Elisabet Franzén (mp)
1 1990/91:Sf628


Yrkanden (20)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges plikt att utöva påtryckningar mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges plikt att utöva påtryckningar mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN-sanktioner mot Israel
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dödsstraff i USA
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omskärelse av flickor i Afrika
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Irak, Iran och Turkiet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om giftbesprutningar i Guatemala
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nord-, Syd- och Centralamerika.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10002
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN-sanktioner mot Israel
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10002
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN-sanktioner mot Israel
    Behandlas i
  • 10003
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dödsstraff i USA
    Behandlas i
  • 10003
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dödsstraff i USA
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10004
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omskärelse av flickor i Afrika
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10004
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omskärelse av flickor i Afrika
    Behandlas i
  • 10005
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Irak, Iran och Turkiet
    Behandlas i
  • 10005
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Irak, Iran och Turkiet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10006
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om giftbesprutningar i Guatemala
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10006
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om giftbesprutningar i Guatemala
    Behandlas i
  • 10007
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nord-, Syd- och Centralamerika.
    Behandlas i
  • 10007
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nord-, Syd- och Centralamerika.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.