Mänskliga rättigheter

Motion 1999/2000:U621 av Andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v, mp, kd, fp, c)

"Dagens brott mot mänskliga rättigheter vållar morgondagens
konflikter". Orden är FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter
Mary Robinsons. Efter ännu ett år som sett oerhört mycket lidande runt
om i världen, måste vi ta dessa ord på allvar. Brott mot mänskliga
rättigheter får inte förekomma. Våldsspiralen måste brytas.

I år är det femtio år sedan Genèvekonventionerna om krigets lagar antogs.
Konventionerna reglerar främst krig mellan stater. Det senaste året har vi åter
sett internationella konflikter blossa upp. Det oerhört grymma kriget mellan
Etiopien och Eritrea där barnsoldater har använts som minröjare har gått
nästan obemärkt förbi. I Angola har konflikten mellan Unita och regeringen i
Luanda åter blossat upp. Mer än 2 miljoner människor är på flykt i sitt eget
land. Varje dag svälter 200 människor ihjäl till följd av kriget. Konflikten
mellan Indien och Pakistan med dess potentiella kärnvapenhot har väckt
större uppmärksamhet. De flesta konflikter är interna och skyddet för
människorna som drabbas av inbördeskrig måste göras starkare. Konflikterna
i Kosovo och Östtimor har med förfärande tydlighet visat vad omvärldens
passivitet leder till. Hade de varningar om den annalkande katastrofen som
kommit från Kosovo de senaste tio åren tagits på allvar hade mycket lidande
kunnat undvikas. Om FN haft ansvaret och tillräckliga resurser inför och
efter folkomröstningen på östra Timor hade blodbadet förhindrats.

1 Straffriheten

Straffriheten är ett av de största hoten mot respekten för de mänskliga
rättigheterna. När de som begår övergrepp inte ställs inför rätta ger man
tydliga signaler både till förövarna, offren och deras anhöriga att dessa
gärningar kan fortgå, vilket leder till en våldsspiral och försvårar
möjligheterna till försoning och en fredlig utveckling. De ytterst
ansvariga för grova brott mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt
måste ställas till svars för sina gärningar. Under det gångna året har
framsteg gjorts för att förverkliga detta. House of Lords beslut att inte
tillerkänna Augusto Pinochet immunitet är mycket positivt liksom att
Slobodan Milosevic åtalats vid Haagtribunalen. Den internationella
brottmålsdomstolen vars stadga antogs i Rom sommaren 1998 träder i
kraft tre månader efter det att 60 stater ratificerat stadgan, vilket idag tre
stater har gjort. Sverige måste snarast möjligt ratificera stadgan och
också kraftfullt verka för att andra stater gör detsamma utan
reservationer. Frågan bör tas upp i bilaterala kontakter, inom EU och i
andra internationella forum. Sveriges lagstiftning måste också anpassas
så att de som begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna kan
ställas inför rätta här.

I Colombia är situationen när det gäller mänskliga rättigheter
utomordentligt svår. Där råder öppet krig mellan regering och gerilla.
Gerillan behärskar stor delar av landet. Paramilitära grupper har mördat
åtskilliga fackliga ledare och politiskt aktiva och genomför regelbundet
massakrer på landsbygden. Straffriheten för dessa brott är praktiskt taget
regel i landet. De paramilitära grupperna måste upplösas.

Sverige bör i FN, EU och i andra internationella forum verka för att de
paramilitära grupperna upphör och för att straffriheten för brott mot
mänskliga rättigheter i Colombia upphör. Detta vill vi ge regeringen till
känna.

2 Tortyren

Trots att inget av världens länder vill erkänna att tortyr förekommer i
deras länder fortsätter den systematiska användningen av tortyr i många
länder. Israels högsta domstols beslut att inte tillåta tortyr är positivt.

Den regelmässiga tortyren i Togo, Turkiet och många andra länder måste
upphöra. Bestraffningsmetoder som utgör grym, omänsklig eller förnedrande
behandling måste få ett slut. Spöstraff, amputationer och bedövningsbälten
hör inte hemma i dagens samhälle. Många länders fängelseförhållanden
utgör grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Överbefolkade
fängelser är ett stort problem. Disciplinära påföljder måste stå i rimlig
proportion till överträdelsen. I Japan straffas fångar som haft ögonkontakt
med andra fångar eller talat efter angiven tid genom att t ex tvingas ligga på
knä eller sitta i samma ställning varje dag i upp till två månader.

Vad beträffar möjligheterna att i Sverige ställa torterare inför rätta är
möjligheterna ringa, eftersom det inte finns någon brottsrubricering när det
gäller tortyr. I Sverige kan man endast åtala människor för misshandel eller
grov misshandel. Preskriptionstiden för dessa brott är ganska korta. General
Pinochet skulle i Sverige bara kunna dömas för mord och människorov,
resten av alla hans brott är preskriberade. Den svenska lagstiftningen behöver
ses över så att möjligheterna att i Sverige åtala för tortyr förbättras. (Se
Amnesty Press n3/99) Tortyr är av skäl som är lätta att inse något annat än
misshandel och grov misshandel. Vidare torde tortyr även vara ett brott som
borde beivras internationellt och ha mycket långa preskriptionstider.
Följaktligen borde en svensk lagstiftning när det gäller tortyrbrott utredas.
Detta vill vi ge regeringen till känna.

3 Brotten mot yttrandefriheten

På många håll i världen förekommer ett uppenbart missbruk av
säkerhetslagstiftning för att tysta oliktänkande och politiska motståndare.
Kina undertecknade i oktober 1998 FN:s konvention om medborgerliga
och mänskliga rättigheter. Trots detta fortsätter brotten mot de mänskliga
rättigheterna i landet. Ett tydligt exempel är nedslaget på medlemmar av
Falun Gong-rörelsen.

Dessutom sitter ännu tio år efter massakern vid Himmelska fridens torg
människor fängslade för sin tro på demokrati. Övergreppen måste påtalas i
dialogen med Kina. Även brotten mot mänskliga rättigheter mot
befolkningen i Tibet måste ingå som en viktig del av denna dialog. Allt annat
än ett kraftfullt agerande från världens regeringar är ett tyst medgivande till
de kinesiska ledarna att de kan fortsätta bryta sina löften att respektera de
mänskliga rättigheterna.

Ett annat exempel, där yttrandefriheten är starkt begränsad, är Iran.
Oppositionspolitiker och kulturpersonligheter har mördats. Under det gångna
året har flera tidningar stängts. En sådan stängning av tidningen Salam i juli i
år ledde till de mest omfattande demonstrationerna i Iran sedan revolutionen.
Hundratals studenter arresterades och sitter i fängelse. De som deltagit i
demonstrationerna riskerar nu stränga straff - deras "brott" är att de har
utnyttjat sin grundläggande rätt till yttrandefrihet. Redan har fyra dömts till
döden. (Se särskild flerpartimotion.)

4 Förföljelser av människorättsorganisationer

De som riskerar sina liv för att försvara de mänskliga rättigheterna måste
skyddas. Lokala människorättsorganisationer runt om i världen bidrar till
vår kunskap om brott mot mänskliga rättigheter. Det är ett farligt arbete
och varje år fängslas, torteras och mördas många för sitt arbete för en
bättre värld. Vi måste ta vårt ansvar och hjälpa dem.

Ak1n Birdal, ordförande i människorättsförbundet i Turkiet, skadades
svårt vid ett attentat i maj 1998. Idag avtjänar han ett ettårigt fängelsestraff
för att ha talat om rättigheter för det kurdiska folket. Han har fler åtal som
väntar på honom. Elva av hans medarbetare i människorättsförbundet har
mördats.

5 Dödsstraffet

Vid årets möte med FN:s MR-kommission antogs återigen en resolution
med en uppmaning till världens länder att avskaffa dödsstraffet. Sverige
har under många år drivit denna fråga. Detta arbete måste fortgå både i
bilaterala kontakter med länder som fortfarande har dödsstraff, men
också i mellanstatliga organ som FN, EU, OSSE och Europarådet.
Arbetet mot dödsstraffet har i många fall varit framgångsrikt men även
otaliga gånger drabbats av bakslag. I år har fem personer avrättats i
Filippinerna - de första avrättningarna på 23 år. Ytterligare 1 000
personer väntar på avrättning i landet. Under 1999, fram till den 15
september, har 72 personer avrättats i USA. Det amerikanska
dödsmaskineriet hinner idag med lika många avrättningar på mindre än
tio månader som man hann med under de tio år som följde
återupptagandet av avrättningar i USA 1977. Antalet personer som
befinner sig i dödscell i USA stiger ständigt trots det ökade antalet
avrättningar. Idag väntar 3 500 fångar i USA på sin avrättning.
Internationell rätt förbjuder avrättningar av personer som var minderåriga
när brottet begicks. Trots det avrättades Sean Sellers i februari i
Oklahoma. Han var 16 år när han begick det mord han dömts för. I Kina
avrättades under 1998 över 1 000 personer. Inget pekar på att antalet
avrättningar skulle sjunka i år. I Saudiarabien har 70 personer avrättats
under de senaste fem månaderna.

Allt fler länder har avskaffat dödsstraffet. Bland de länder som har
dödsstraffet kvar är det ett fåtal som står för de flesta avrättningarna.

Sverige måste fortsätta och intensifiera sitt arbete för dödsstraffets
avskaffande både i sina bilaterala kontakter med länder som fortfarande har
dödsstraff och i mellanstatliga organ som FN, EU, OSSE och Europarådet.
Detta vill vi ge regeringen till känna.

6 Världssamfundet och kampen mot våldet i
Algeriet

I många länder fortsätter brotten mot de mänskliga rättigheterna utan
omvärldens insyn. Våldet i Algeriet har pågått i åtta år utan att
omvärlden reagerat, konflikten har inte ens kommit upp på dagordningen
i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. De åtgärder som
president Bouteflika vidtagit för att få ett slut på konflikten, bl a
omfattande amnestier, får inte ses som att problemen i landet nu kommer
att lösa sig av sig självt. Det internationella samfundet, som alltför länge
stillatigande sett på, måste aktivt stödja de fredskrafter som finns.
Folkomröstningen i september 1999 och ansträngningarna att få med
militanta muslimer i demokratiseringsarbetet är lovvärda initiativ och
förhoppningsvis början till en positiv utveckling.

Sverige bör verka för att FN och andra organisationer måste få tillstånd att
granska förhållandena i Algeriet och andra länder där brott mot mänskliga
rättigheter begås. Detta vill vi ge regeringen till känna.

7 Barnens rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 är den konvention som
fått störst anslutning bland alla. Endast två av FN:s medlemsländer har
avstått från att ratificera den. Konventionen har haft en oerhörd betydelse
för att öka respekten och förbättra villkoren för världens barn. Trots detta
lever en stor del av barnen i yttersta fattigdom och övergreppen är
oräkneliga. Barnarbete, barnprostitution, avsaknad av skolgång och
hälsovård gäller för många barn.

Situationen för funktionshindrade utgör ett stort problem i världen.
Diskrimineringen av dem, liksom av ursprungsbefolkningar och andra
minoriteter är utbredd.

8 Kvinnors rättigheter

Många är de rapporter som visar att det är världens kvinnor som utför det
tunga arbetet i världens fattiga länder. Likafullt diskrimineras de. Med
fattigdomen sammanhänger också en rad andra svåra sociala problem
som drabbar kvinnorna hårt. I ett land som Djibouti har inte mindre än 98
% av kvinnorna utsatts för könsstympning. Det är oftast äldre som utför
ingreppen. Att bekämpa den är ytterst svårt eftersom det är många gamla
kvinnors enda sätt att skaffa sig en försörjning. Det är väl känt att
Djibouti inte är det enda landet där könsstympning förekommer, men det
är sannolikt ett av de mest extrema exemplen när det gäller dessa
ingrepp.

I samband med politiska, etniska, religiösa och kulturella konflikter som
övergår i krigstillstånd drabbas kvinnorna synnerligen hårt. Våldtäkt av den
motsatta sidans kvinnor betraktas som ett medel i krigföringen. Detta har
gällt såväl Kosovo och Bosnien som afrikanska länder, där konflikter
uppstått. I Djibouti här det till ordningen att polis och militär genomför
massvåldtäkter av kvinnor som tillhör en oppositionell eller undertryckt stam
eller klan.

I frågan om Afghanistan, där talibanerna idag har makten i större delen av
landet, diskrimineras kvinnorna på praktiskt taget alla samhällslivets
områden. Förutom att de omfattas av en mycket brutal variant av den
islamiska sharia-lagstiftningen när det gäller familjelivet och äktenskapliga
förhållanden berövas de utbildning, elementär hälsovård, rätt till arbete annat
än i hemmet m.m.

Den konvention om avskaffande av diskriminering av kvinnor, som FN
antog 1979, är ett viktigt instrument när det gäller att bekämpa förtryck av
kvinnor i världen. Konventionen har undertecknats av inte mindre än 163
stater och 45 stater i den särskilda kvinnokommission som inrättades 1946.
Likafullt är det väl känt att tillämpningen av kommissionens bestämmelser är
långt ifrån tillfredsställande. En förfärande brist på överensstämmelse mellan
ord och utgör exempelvis i Pakistan, där "hedersmord" på kvinnor, vilka
lämnat den make hon av föräldrarna tvingats gifta sig med, förekommer.
Vidare hamnar kvinnor som blivit våldtagna i praktiken i en helt rättslös
position.

FN:s kvinnokommissionen beslöt 1998 att FN:s generalförsamling skall
avhålla en särskild session om situationen för världens kvinnor år 2 000. Den
skall ha till syfte att utvärdera och följa upp den handlingsplan som antogs
vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. Sverige bör agera kraftfullt för att
öka uppslutningen kring FN:s kvinnokonvention och förmå andra
medlemsstater i FN att ansluta sig till den.

Detta vill vi ge regeringen till känna.

9 Sverige

Samtidigt som vi måste arbeta än hårdare för att förverkliga respekten för
de mänskliga rättigheterna runt om i världen måste vi också
uppmärksamma situationen i Sverige. Den kritik som riktats mot Sverige
av de kommittéer som granskat Sveriges rapporter under flera
konventioner på MR-området måste beaktas. Förutom denna kritik har
Sverige bl a sju gånger fällts i FN:s kommitté mot tortyr. Vår lagstiftning
måste vara utformad på ett sätt som gör att vi uppfyller de normer som vi
är bundna av enligt internationella konventioner.

10 Övrigt

Ekonomiska och politiska hänsyn av olika slag gör ofta att stater väljer
att inte kritisera brott mot mänskliga rättigheter. I regeringsförklaringen
den 14 september sade statsministern: "Respekten för mänskliga
rättigheter skall genomsyra hela vår politik. Tortyr, förföljelse och
dödsstraff måste motarbetas i hela världen." Sverige måste i
internationella sammanhang våga ta upp mänskliga rättigheter även när
frågan inte finns på dagordningen.

11 Hemställan

11 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i FN, EU och i andra internationella
forum skall arbeta för att de mekanismer som inrättats för att
kontrollera efterlevnaden av deklarationen om de mänskliga
rättigheterna ges större resurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en svensk lagstiftning när det gäller
tortyrbrott bör utredas,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör agera för att öka anslutningen och
uppslutningen kring FN:s konvention om diskriminering av kvinnor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i FN, EU och andra internationella
forum skall verka för att en delegation ges möjlighet att besöka och
undersöka våldet i Algeriet och andra länder där brott mot mänskliga
rättigheter i stor omfattning begås,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i FN, EU och i andra internationella
forum skall verka för att de paramilitära grupperna i Colombia
upplöses,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att straffriheten för brott mot mänskliga
rättigheter i Colombia upphör,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i samband med EU:s dialog med
Kina skall verka för en kritisk och vaksam hållning när det gäller de
mänskliga rättigheterna och därvid särskilt granska de kinesiska
myndigheternas uppträdande i Tibet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall fortsätta och intensifiera sitt
arbete för dödsstraffets avskaffande genom både sina bilaterala
kontakter med länder som fortfarande har dödsstraff och i
mellanstatliga organ som FN, EU, OSSE och Europarådet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i internationella forum skarpt
kritiserar och protesterar mot att ungdomar döms till döden och mot
den brutalisering som kommit till uttryck i USA och Kina och andra
länder när det gäller dödsstraffet.

Stockholm den 4 oktober 1999

Eva Zetterberg (v)

Ingrid Näslund (kd)

Sofia Jonsson (c)

Marianne Samuelsson (mp)

Kerstin Heinemann (fp)

1 Yrkande 2 hänvisat till JuU.