Maringeologisk undersökningsverksamhet

Motion 1994/95:N264 av Lisbet Calner m.fl. (s)

Under anslaget C 10. Sveriges geologiska undersökningar,
i proposition 1994/95:100 bilaga 13 föreslår regeringen att
de övergripande mål som numera gäller för perioden
1991/92--1995/96 bör ligga fast utom såvitt avser de
långsiktiga produktionsmålen för geologisk undersökning på
land och maringeologisk undersökning. Målåret för den
landbaserade systematiska undersökningsverksamheten bör
ändras till 2022 och tas bort för den maringeologiska
verksamheten.

Havsrättskonventionen, som Sverige ratificerat, ger
Sverige rätt till naturresurser inom den ekonomiska zonen,
men den ställer också krav på landet att övervaka miljön. I
flera regionala konventioner har Sverige också förbundit sig
att övervaka havsmiljön. Överger vi nu bottenkarteringar
överger vi inte då också möjligheten att på ett effektivt sätt
övervaka havsmiljön? Hur ska vi utan karteringar kunna
förstå, lära och få kännedom om de processer som är
verksamma där? SGU har hittills utfört ett mycket
förtjänstfullt arbete med karteringar till havs. Men stora delar
av Skagerrak återstår att undersöka liksom stora delar av
Östersjön.

Regeringen skriver att det huvudsakligen är inventering av
landets marina sand- och grusresurser som
undersökningarna gäller. Då bortser man ifrån att värdet av
denna kunskap kan utnyttjas från miljösynpunkt, fisket och
havsforskningen i allmänhet.

Föroreningarna som tillförs våra kustvatten hamnar förr
eller senare i bottensedimentet och påverkar organismerna
där. Det sker en cirkulation upp i vattenmassan som i sin tur
påverkar mjukbottnarnas lera och sand. Kunskapen om
stabila bottnar (sedimentationsbottnar) och rörliga sådana
(erosionsbottnar) är nödvändiga för att förstå transporter och
utbyten i havsmiljön. Det är också en kunskap som behövs
vid kommunernas planering av kustområden. Vi har
naturligtvis förståelse för att det handlar om resurser men
ställer oss ändå frågande till om avvägningen är den rätta.

Regeringen konstaterar själv att en nedläggning kommer
att medföra vissa negativa samhällseffekter, som är svåra att
uppskatta konsekvenserna av. Vi befarar att resultatet blir
mycket negativt. Vi anser att vi måste ha råd att satsa på en
bra miljö. Det innebär också att ett antal människor förlorar
sina arbeten. Det kostar också pengar. Eftersom inga belopp
är nämnda i förslaget om att avyttra undersökningsfartyget
så anvisar vi inga medel. Däremot uppmanar vi regeringen
att än en gång fundera över konsekvenserna av att lägga ner
den maringeologiska undersökningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om maringeologiska undersökningar.

Stockholm den 25 januari 1995

Lisbet Calner (s)

Lennart Nilsson (s)

Sverre Palm (s)

Märta Johansson (s)

Mona Berglund Nilsson (s)