Mark- och konkurrensvillkoren för statliga bostadslån m. m.

Motion 1981/82:658 Sten Svensson och Bengt Wittbom

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion

1981/82:658

Sten Svensson och Bengt Wittbom

Mark- och konkurrensvillkoren för statliga bostadslån m. m.

Genom mark- och anbudsvillkoren har byggföretag och byggherrar
förlorat möjligheten att genom planering av eget markinnehav hjälpa
kommunerna med plan- och projekteringsalternativ. I dag kan konstateras
att kommunerna saknar kapacitet att fullt ut klara motsvarande uppgifter,
vilket bl. a. resulterat i en eftersatt planering som i sin tur medverkat till ett
lågt bostadsbyggande.

Vidare avgörs inom ramen för anbudsvillkoret vilket företag som får
bygguppdraget genom att ett lågt pris prioriteras framför kvalitetsaspekter
och långsiktig förvaltnings- och driftsekonomi. Prioriteringen av det låga
priset tillsammans med bostadsmyndigheternas kostnadskontroll medför att
vi i dag bygger bostäder som inte har en tillfredsställande kvalitet i
förhållande till den långa brukningstid som förväntas.

Den för utvecklingen så viktiga återkopplingen mellan förvaltning och
projektering/produktion har genom mark- och anbudsvillkoren påtagligt
försämrats. Detta medför att byggföretagen och byggherrars inlärningsprocess
om vad som är en ekonomiskt riktig avvägning mellan investering i dag
eller framtida drift och underhåll försvåras. Kunskapen sprids på många
händer, inte till följd av rationalitet eller ekonomiska lagar utan genom
påtvungna restriktioner. Förvaltaren, byggaren, projektören m. fl. blir
specialister på sin del av processen, men helhetsbilden går förlorad och den
eftersträvade bästa totalekonomiska lösningen blir allt svårare att åstadkomma.

På den lokala byggmarknaden gäller att antalet företag som arbetar med
bostadsbebyggelse minskar. Detta berör då främst de medelstora företagen.
Denna avtrappning av medelstora byggföretag sammanhänger med all
säkerhet bl. a. med mark- och anbudsvillkoren. Innan dessa villkor infördes
kunde de medelstora byggföretagen när entreprenadmarknaden sviktade
behålla sin kompetens och arbetskraft genom att arbeta med egen
bostadsproduktion och därmed vara rustade att kunna lämna anbud på nya
projekt. Denna övervintringsmöjlighet har effektivt stängts.

Vidare gäler att investering i mark för produktion av bostäder för egen
förvaltning eller försäljning var en av de vanligaste vägarna för ett litet
företag att växa till ett medelstort. Denna tillväxtväg har också stängts.

Mark- och anbudsvillkoret synes därför få den effekten att medelstora
lokalt bundna byggföretag slås ut från byggmarknaden utan att någon
egentligen kan visa att dessa företags gör sämre prestationer än andra. På sikt
synes därför mark- och anbudsvillkoren motverka sitt egentliga syfte, som

Mot. 1981/82:658

12

angavs vara att förbättra konkurrensen. Mark- och anbudsvillkoren synes
inte ha medfört någon positiv utveckling av bostadsmarknaden, utan de
effekter som kan utläsas är huvudsakligen av negativ natur. Därför bör
frågan om mark- och anbudsvillkorens fortsatta existens prövas av regeringen.

I proposition 1980/81:194 föreslogs lättnader i markvillkoret samt ett
temporärt upphävande av konkurrensvillkoret. Det temporära upphävandet
av konkurrensvillkoret avser enbart tidsperioden ett år (t. o. m. den 30 juni
1982). I årets budgetproposition föreslås en ettårig förlängning av det
temporära upphävandet av konkurrensvillkoret.

Den normala omloppstiden från markförvärv till byggstart ligger i
intervallet 8-10 år. Även för de fall att markfrågorna är utklarade och
stadsplan är antagen så flyter regelmässigt minst två år från beslut om
produktion till byggstart. Detta gör att den föreslagna förlängningen av det
temporära upphävandet av konkurrensvillkoret är alldeles för kort för att ge
någon väsentlig effekt i form av ett ökat bostadsbyggande.

Vidare gäller att de seriösa bedömningar av bostadsbyggandet som nu kan
göras indikerar att ingångsättningen såväl i år som under de närmaste åren
kommer att stanna vid ca 40 000 lägenheter. Mycket tyder på att allt
potentiellt bostadsbyggande under många år framöver måste tas till vara för
att skapa en balanserad marknad och därmed långsiktig konkurrens i
konsumenternas intresse mellan såväl olika förvaltnings- som upplåtelseformer.

Mark- och konkurrensvillkoren motverkar sitt syfte, dvs. försvårar och
fördyrar nyproduktion av bostäder. Beslut bör därför fattas nu om en slutlig
avveckling av dessa villkor. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna
innebörd.

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående mark- och anbudsvillkoret.

Stockholm den 20 januari 1982

STEN SVENSSON (m)

BENGT WITTBOM (m)