Massmediekunskap på skolschemat

Motion 1990/91:Ub265 av Eva Goës m.fl. (mp)

Av en utredning som mediaforskaren Jonas Wall nyligen
gjort på uppdrag av Läromedelsbyrån, Stockholms
skolförvaltning, framgår bl a att massmediernas form och
innehåll har stor betydelse för skoleleverna men att
massmedierna trots detta i förhållandevis ringa utsträckning
blir föremål för undervisning och analys i klassrummet.
Lärarna tycks enligt Wall dock i allmänhet vara av den
uppfattningen att massmedierna måste in i skolan och att
man måste lära eleverna att reflektera över
massmedieutbudet. Eleverna har i stort sett samma
uppfattning.

Det har också visat sig att användningen av massmedier
som hjälpmedel i undervisningen, exempelvis TV-program
från utbildningsradion, sker sparsamt. Detsamma gäller
undervisningen att bruka massmedier, t ex att göra TV- eller
radioprogram.

Skolelevernas massmediekonsumtion är mycket
omfattande. Trots detta diskuteras, granskas eller
analyseras massmedier, radio, TV, satellit-TV, videogram
och tidningar, som företeelse och till form och innehåll i
mycket liten omfattning i skolan. Massmedierna har utan
tvivel en stor betydelse för skolbarnen och påverkar deras
attityder och levnadssätt.

Av gällande läroplan för grundskolan (Lgr 80) framgår
att undervisning om massmedier bör bedrivas i svenska men
också i samhällskunskap. I läroplan för gymnasieskolan
(LGY 70) finns på flera ställen anvisningar om
massmedieundervisning. Orsakerna till att
massmediekunskap som skolämne inte vunnit genomslag i
skolan, trots läroplaner och elevernas omfattande
massmediekonsumtion, kan vara flera. En viktig orsak
torde vara att lärarna saknar kunskap i ämnet, en annan att
lärarna helt enkelt inte känner till elevernas medievanor
och kanske också har en nedlåtande attityd till TV och
andra publika media. Massmediekunskapen har inte funnit
sin naturliga plats i undervisningen. Särskilda lärare i ämnet
finns inte och ämnet måste därför knytas an till annat ämne.
Flera olika ämneskopplingar är möjliga, inte bara till
svenskämnet eller samhällskunskapen utan också
exempelvis till bildämnet.

Med ett ökat utbud av kommersiella TV-program via
satellit och kabel i en värld där det redan finns mängder av
budskap i form av nyheter, reklam, underhållning och
musik i radio, TV, videogram, datorer, i tidningar, i böcker
och på allmänna platser, är det nödvändigt att
massmediekunskapen får en fast plats på skolschemat. I
annat fall kommer humanistiska kunskaper och värden att
sättas på spel.

Inte bara humanistiska kunskaper är alltså nödvändiga
för skoleleverna utan också möjlighet att till form och
innehåll lära sig förstå nyhetsmedier, underhållningsmedier,
datorer m.m. Detta behövs om dagens elever skall kunna
påverka sin framtid.

Massmediekunskapen måste alltså få en mera
framskjuten plats i undervisningen och ges en klarare
ämnesanknytning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om massmediekunskap.

Stockholm den 23 januari 1991

Eva Goe s (mp)

Carl Frick (mp)

Kaj Nilsson (mp)