Matematikundervisningen i grund- och gymnasieskolan

Motion 2009/10:Ub476 av Margareta Israelsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka intresset för matematikundervisningen inom grund- och gymnasieskolan.

Motivering

Undersökningar visar att skolelevernas matematikkunskaper har försämrats och att många elever anser att matematik är svårt. Detta är oroväckande och vi menar att statusen för matematik som skolämne måste förbättras. Det är viktigt att skolan fångar upp elevernas lust till lärande så att eleverna får möjlighet att utvecklas i sin egen takt och tycker att det är roligt att lära mer.

En avgörande faktor är att undervisande lärare får relevant fortbildning. Lärarna måste kontinuerligt fortbilda sig för att hålla sina kunskaper aktuella och ta till sig nya undervisningsmetoder samt ta del av aktuell forskning.

TV-serien Klass 9 A visade med all tydlighet att det går att höja elevernas matematikkunskapsnivåer med rätt pedagogik och inställning från undervisande lärare. I Sala kommun har Ängshagensskolan med elever i årskurserna 4–6 arbetat med att förändra matematikundervisningen, vilket har gett positiva resultat.

Intresset för matematik måste väckas på ett tidigt stadium, helst redan i förskolan. Genom lekar kan matematikundervisningen ta sin början. Inom många förskolor används idag så kallade matematikverkstäder, dessa verkstäder är ett värdefullt verktyg för lärarna i deras dagliga undervisning och bidrar till att undervisningen blir mer spännande då fokus sätts på problemlösning. Matematikundervisningen vävs naturligt in i elevernas vardag.

Inom grundskolan finns det ett behov av att elever med utländsk bakgrund i ett tidigt skede får möjlighet att tillgodogöra sig matematikundervisningen på sitt modersmål. Detta för att öka förståelsen så att eleverna hittar nyckeln för att lösa matematikens problem. Elever med utländsk bakgrund är idag överrepresenterade i den grupp som har svårigheter med matematiken. Denna negativa trend måste hejdas.

För att öka intresset ytterligare för matematikundervisningen är det viktigt att koppla undervisningen till elevernas livssituation och framtida yrkesval. Vi anser att matematikundervisningen inom gymnasieskolan kan anpassas utifrån elevernas studieval och de krav som arbetslivet ställer samtidigt som behörigheten till högskolan säkerställs. Därför borde kursplanerna för matematikundervisningen i grund- och gymnasieskolan ses över då det finns ett behov av att undervisningen blir mer individualiserad än i dagsläget. Större hänsyn måste tas till varje elevs förmåga och förutsättningar.

Stockholm den 1 oktober 2009
Margareta Israelsson (s)
Pia Nilsson (s)	Sven-Erik Österberg (s)
Olle Thorell (s)