med anledning av förs. 1994/95:TK1 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av förslag angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.
Motion 1994/95:K5 av Agne Hansson m.fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Förslag 1994/95:TK1
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-11-25
- Bordläggning
- 1994-11-28
- Hänvisning
- 1994-11-29
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I skrivelsen från talmanskonferensen föreslås att regeringens information och samrådsförfarande med riksdagen i enlighet med prop. 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen skall ske genom inrättande av en EU-nämnd. Nämnden föreslås bestå av samma antal ledamöter som ett utskott. Vidare regleras minoritetsskydd och tystnadsplikt för ledamöterna i nämnden.
I skrivelsen redovisas synpunkter på hur information bör lämnas till riksdagen för att riksdagen skall få ett inflytande under beslutsprocessen i EU samt utskottens roll i samrådsförfarandet.
I lagförslaget, prop 1994/95:19, finns en särskild bestämmelse om att regeringen skall vara skyldig att underrätta riksdagen om frågor som skall behandlas i Europeiska unionens råd samt att rådgöra om hur förhandlingar i rådet skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som riksdagen bestämmer.
Riksdagsorganet skall ha frihet att initiera samråd i vilka frågor som helst. Utrikespolitiska frågor och frågor om utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket, skall behandlas i Utrikesnämnden.
I ett samrådsförfarande mellan regeringen och EU- nämnden vill vi framhålla att regeringen skall ha en informationsskyldighet visavi EU-nämnden och i de fall det berör utskotten i ärenden av större vikt. I sammanhanget vill vi även framhålla att vi ser det som naturligt att informationsskyldighet och samråd leder till att regeringen konsulterar riksdagens EU-nämnd.
Det svenska folkstyret har präglats av att all offentlig makt utgår från folket där det är folkets valda företrädare som fattar alla beslut. Så måste alltjämt riksdagens roll definieras. Därför är det synnerligen viktigt att, vilket vi ser som naturligt, regeringens samrådsförfarande innebär samverkan där riksdagen konsulteras.
Utskottens roll
När det gäller samrådsförfarandet mellan regeringen och EU-nämnden är det viktigt att fackutskotten ges förutsättningar att spela en viktig roll. Det är vår uppfattning att det är till gagn för arbetet om fackutskotten på ett tidigt stadium är delaktiga i den beslutsprocess som samrådet skall leda fram till.
Denna delaktighet har flera funktioner. EU-nämnden kommer att hantera ett stort antal ärenden av skiftande karaktär. Därför är det viktigt att utskottens kompetens i sakområdet tas tillvara inför de ståndpunter som EU- nämnden intar. Ett sådant förfarande är en förutsättning för att inte EU-nämnden skall bli en isolerad institution i riksdagen, en ''stat i staten''.
EU-nämndens ställningstaganden kommer även att uppfattas som mer legitima om fler utskott och ledamöter bereds tillfälle att vara delaktiga. Inte minst är det viktigt för att få en öppen och meningsfull debatt att underlaget för ställningstagande och inhämtande av information breddas. Det innebär även att fackutskotten har bättre förutsättningar att överblicka de ärenden och initiativ som berör utskottets ansvarsområde samt har större möjlighet att följa upp intagna ståndpunkter.
Vi delar även ståndpunkten att det är viktigt att fackutskotten är delaktiga på ett så tidigt stadium som möjligt. I skrivelsen påpekas att utskotten själva i betydande utsträckning skall ansvara för att skaffa sig den information som behövs. I detta sammanhang vill vi understryka vikten av att utskotten har möjlighet att ta del av det arbete som bedrivs i olika EU-kommittéer och arbetsgrupper där Sverige är representerat av experter. Därför är det viktigt att departementens representanter i olika kommittéer kontaktar och informerar utskotten. Denna informationsskyldighet är ett måste, om utskotten på ett tidigt stadium skall ha möjlighet att ta del av det förberedande arbete som där bedrivs.
Vi delar flera av de uppfattningar som beskrivs i promemorian om att det bör finnas betydande flexibilitet i samrådsförfarandet och att EU-nämnden och utskotten bör ha betydande frihet att själva välja de arbetsformer som de finner bäst lämpade. I ett avseende är vi beredda att gå längre än vad promemorian gör. Vi ser det som naturligt att de samråd som avses ske mellan nämnden och utskotten bör formaliseras i form av yttrande. Detta med anledning av vad vi ovan anfört om vikten av att utskotten har möjlighet att överblicka och följa upp de ställningstaganden som görs.
Information till utskotten och EU-nämnden
I anslutning till riksdagens behandling av regeringens förslag till lag om anslutning till EU har riksdagen möjlighet att genom motivuttalanden klargöra vilka informationskrav som bör gälla. I skrivelsen föreslås att riksdagen bör ställa krav på skriftlig information från regeringen i syfte att få inflytande under beslutsprocessen inom EU. De erfarenheter som vunnits från Danmark är värda att ta till vara. Vi delar de slutsatser som presenteras. Vi vill understryka vikten av att riksdagens synpunkter skall kunna göras gällande under hela beslutsprocessen inom EU. Vi vill särskilt understryka att regeringens skyldighet till samråd med riksdagen innebär samverkan med riksdagen.
Om denna ordning skall uppnås är det synnerligen viktigt, vilket även påpekas i skrivelsen, att kommissionsförslag och skriftliga redovisningar av förslagen skyndsamt överlämnas till riksdagen. I sammanhanget vill vi framhålla vikten av att denna information åtföljs av konsekvensbeskrivningar om förslagets innebörd och i förhållande till svenska bestämmelser.
Vi har ej något att erinra mot att ansvaret för att den skriftliga informationen når ut till fackutskotten och nämnden åvilar kammarkansliet. Om det finns behov av personella förstärkningar av kammarkansliet bör det i så fall inte lösas genom personella försvagningar inom andra kanslier.
Samverkan mellan utskotten och EU-nämnden
Vad beträffar former för samverkan mellan nämnden och utskotten vill vi vad gäller ansvarsuppdelning anföra att vi finner det naturligt att Utrikesnämnden även fortsättningsvis har ansvaret för viktigare utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Vad avser ansvarsfördelning mellan nämnden och utrikesutskottet bör när det gäller frågor som hör till Europeiska unionens andra pelare utrikesutskottet göras ansvarigt. Regeringens samrådsförfarande skulle i detta fall ske direkt med utrikesutskottet. Vi ser detta som ett led i att decentralisera nämndens kompetens till berörda utskott.
För samråd som ligger inom tredje pelaren delar vi uppfattningen, så som den framställs i skrivelsen, att detta till en början bör ligga i EU-nämnden.
Inrättande av en EU-nämnd
Vi delar de överväganden som görs i skrivelsen. I en ambition att integrera nämnden i den övriga utskottsorganisationen bör EU-nämnden inte i alltför stor utsträckning regleras via särskild författning mot vad som gäller för övriga utskott. Nämnden bör därför inte, vad avser antalet ledamöter och sammansättning, skilja sig från vad som gäller för övriga utskott. Vi ser det som självklart att de partier som finns representerade i riksdagen garanteras insyn i nämnden. Detta kan ske genom att de partier som saknar ordinarie plats ges suppleantplatser.
När det gäller dokumentation i nämnden ser vi det som naturligt att en skyldighet att föra protokoll införs.
Minoritetsskydd och tystnadsplikt
Vad gäller minoritetsskydd har vi ingen avvikande uppfattning mot vad som föreslås i skrivelsen. Vi anser för vår del att nämnden skall ha en rättighet att begära yttranden och upplysningar från statliga myndigheter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen antar talmanskonferencens förslag med de förtydliganden om arbetsformer som angetts i motionen.
Stockholm den 25 november l994 Agne Hansson (c) Görel Thurdin (c) Sivert Carlsson (c) Birgitta Carlsson (c) Rigmor Ahlstedt (c) Rune Backlund (c) Anders Svärd (c) Ingrid Skeppstedt (c)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen antar talmanskonferensens förslag med de förtydliganden om arbetsformer som angetts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen antar talmanskonferensens förslag med de förtydliganden om arbetsformer som angetts i motionen.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.