med anledning av förs. 2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

Motion 2000/01:Ub37 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrensutsättning av svenskundervisning för invandrare.
Språket är nyckeln

På några decennier har Sverige gått från ett etniskt homogent samhälle till
att bli ett av Europas mest mångkulturella. Många av de människor som
kommit till Sverige har haft drömmar och ambitioner om ett bättre liv för
sig själva och för sina barn. Ofta har de fått sina förhoppningar grusade.
Alltför många lyckas inte ta sig in i det svenska samhället. En av
barriärerna är språket. I dagens samhälle är det kunskap och kompetens
som är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden och språket är nyckeln.

Språket spelar en avgörande roll i människans liv. Genom att lära sig ett
nytt språk skaffar man sig insikter i och förståelse för ett nytt samhälle med
kanske ett annat kulturmönster än vad man är uppväxt med. Att
flyktingar/invandrare inte lär sig svenska tillräckligt bra är ett allvarligt
samhällsproblem och inte endast en skol- eller utbildningsfråga. Det handlar
om delaktighet i samhället, hur man kan påverka sina egna livsförhållanden.
Hur man kommunicerar med t.ex. dagis, skola och äldrevård och hur man får
sin röst hörd i en politisk församling. Att inte förstå språket utgör ett hot
mot
medverkan i ett lands demokratiska utveckling.

Svenskundervisning för invandrare (sfi) infördes som en
försöksverksamhet 1965. Sedan dess har utbildningen permanentats,
omorganiserats och förändrats åtskilliga gånger. Trots vidareutveckling av sfi
har det visat sig vid upprepade granskningar att undervisningsresultaten varit
otillfredsställande.

Resultaten från sfi visar att endast hälften av dem som genomgått
utbildningen har uppnått godkänd nivå efter fyra år. Två av tio klarar endast
enkel vardagssvenska och fyra av tio klarar inte ens att läsa en enkel
tidningsartikel; de är i princip funktionella analfabeter. Svenska för
invandrare erbjuds till alla men motivationen har många gånger varit låg.
Utbildningens primära syfte är i dag språkinlärning. Den ger i allmänhet inte
tillräckliga språkkunskaper för elever att efter avslutad utbildning kunna ta
sig
in på arbetsmarknaden. Dessutom är invandrare med bristande
språkkunskaper utestängda från aktivt deltagande i stora delar av
samhällslivet.

Nyckeln till framgång är språket. Syftet med undervisningen svenska för
invandrare måste vara att en individ skall få möjlighet att skaffa sig så goda
kunskaper i svenska att hon/han kan fungera både i samhället och på
arbetsmarknaden. Ett annat syfte skulle kunna vara att möjliggöra ett svenskt
medborgarskap. Vore det så att det bland annat krävdes grundläggande
kunskaper i svenska språket för att kunna erhålla svenskt medborgarskap
skulle säkert fler mer aktivt delta i sfi-undervisningen.

Nyligen publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)
en undersökning som visade vilka effekter konkurrensen mellan kommunala
skolor och friskolor har på undervisningens kvalitet. Undersökningen visade
att konkurrens och mångfald gynnar elever såväl i den kommunala skolan
som i friskolan.

För att ge individen valfrihet att utforma sin svenskundervisning på det sätt
som passar henne/honom bäst måste undervisningen konkurrensutsättas.
Detta kan förverkligas genom ett nationellt peng- eller checksystem där
individen själv väljer utbildning anpassad till hennes/hans speciella
förutsättningar. Viktigt är att undervisningen inte begränsas till en viss
kommun eller region då utvecklingen av de tekniska förutsättningar som finns
i dag för personligt lärande är många.

För att säkerställa en god utbildning måste det finnas så många alternativ
som möjligt. Utgångspunkten för undervisningen bör vara att den är
individuellt anpassad efter personens förutsättningar och behov.

Stockholm den 21 mars 2001

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Inger René (m)