med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna

Motion 2002/03:A7 av Annelie Enochson m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 5

2 Förslag till riksdagsbeslut 6

3 Rapportens bakgrund och innehåll 6

4 Kristdemokraternas principiella syn på målen för arbetsmarknadspolitiken 7

5 Nuvarande mål är inte ändamålsenliga 8

6 Kristdemokraternas syn på förslagen i 2002/03:RR10 10

6.1 Översyn av mål och målstruktur 10

6.2 Regeringens resultatredovisning 10

6.3 Verksamhetsplaneringen inom AMV 10

6.4 Preliminära verksamhetsmål för AMV 11

6.5 Kunskaperna om målen 11

6.6 Uppföljning och utvärdering inom AMS 11

6.7 Länsarbetsnämndernas verksamhetsredovisning 12

6.8 Översyn av arbetsmarknadspolitiken 12

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt övergripande sysselsättningsmål.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att en oberoende utredning tillsätts för att se över AMV:s verksamhetsplanering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om preliminära verksamhetsmål för AMV.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen genom regleringsbrevet skall öka kunskapen om, och förståelsen för, verksamhetsmålen inom AMV.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att AMS fortsättningsvis skall ansvara för uppföljning av verksamheten medan ett från myndigheten fristående organ ansvarar för utvärderingen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för hur länsarbetsnämndernas verksamhet skall följas upp och att extern utvärderingsexpertis skall utvärdera verksamheten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att en utredning tillsätts med uppgift att se över hela arbetsmarknadspolitiken.

3 Rapportens bakgrund och innehåll

Bakgrunden till Riksdagens revisorers förslag, 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna, är att både regeringen och riksdagens arbetsmarknadsutskott vid flera tillfällen påpekat brister i såväl AMV:s funktionssätt och ekonomistyrning som redovisning. Inte heller länsarbetsnämnderna har klarat av sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt och AMS har inte klarat av sitt ansvar för styrningen, uppföljningen och kontrollen.

Syftet med granskningen var att närmare analysera hur styrningen och uppföljningen fungerar inom det arbetsmarknadspolitiska området. Det gäller även regeringens roll i styrningsprocessen. Nedan redovisas några av de viktigaste punkterna för kritiken.

För det första ifrågasätter rapporten huruvida en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och ekonomisk tillväxt är ett bra mål för arbetsmarknadspolitiken. Sysselsättningen påverkas främst av de betingelser som lönebildningen och den generella ekonomiska politiken skapar för den långsiktiga efterfrågan på arbetskraft. Arbetsmarknadspolitikens effekter är snarare indirekta då den kan förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

För det andra ifrågasätts de mellanliggande målen, målet om 4 procents öppen arbetslöshet samt målet om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt år 2004. Dels menar man att dessa mål inte med rimlig precision låter sig påverkas av arbetsmarknadspolitiken, dels har inte målet för den öppna arbetslösheten någon effekt på målet för arbetsmarknadspolitiken i stort. Det är inte självklart att en minskad öppen arbetslöshet motsvaras av en lika stor ökning av sysselsättningen.

För det tredje påpekar man att AMV:s verksamhetsmål är så formulerade att om inte hänsyn tas till andra delar av arbetsmarknaden kan arbetet för att uppfylla de egna målen leda till att kostnader uppstår någon annanstans. Verksamhetsmålen förefaller utgå från att AMV har total marknadskontroll medan verkligheten är att arbetsförmedlingarna har relativt låga marknadsandelar, speciellt vad gäller lediga platser.

För det fjärde konstaterar man att målet om arbete efter arbetsmarknadsutbildning bland annat lett till en starkare selektionsprocess där långtidsarbetslösa har nedprioriterats.

För det femte konstaterar man att det inom verksamheten sker en sammanblandning av mål och medel. Som exempel nämner man målet om individuella handlingsplaner för arbetssökande. Detta är snarare ett medel.

För det sjätte påpekas att graden av måluppfyllelse i vissa fall kan manipuleras. Det finns dock inga belägg för att målen hanteras på ett sådant sätt.

4 Kristdemokraternas principiella syn på målen för arbetsmarknadspolitiken

Det finns en tendens att beskriva arbetsmarknadspolitikens uppgifter i ett alltför ekonomiskt inriktat nyttoperspektiv för den offentliga sektorn. Det handlar om att försörja företag med arbetskraft, öka samhällets produktion och tillskottet till den gemensamma försörjningen. Faran är att den arbetslöse inte hamnar i centrum, utan istället företagen eller statens budgettak.

Bekämpandet av arbetslösheten handlar för oss kristdemokrater i första hand om att alla människor ska känna delaktighet och kan försörja sig själva och därmed bättre kunna ta ansvar för sitt eget liv och sina medmänniskor. Detta kommer alltför mycket i skymundan.

I människans natur ligger ett behov av att få känna gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som person. Aktivt arbete och engagemang, oavsett om det är organiserat förvärvsarbete eller någon annan form av meningsfullt ansvarstagande för familj, vänner eller andra medmänniskor, är därför av största vikt.

Arbetslösheten är ett slöseri med mänskliga resurser och därmed ett uttryck för dåligt förvaltarskap. Full sysselsättning är ett viktigt politiskt mål. En förutsättning för detta är att det svenska näringslivets konkurrenskraft upprätthålls gentemot omvärlden. En långsiktig och stabil ekonomisk politik i samspel med en aktiv arbetsmarknadspolitik är därför nödvändig för att skapa ett gott samhälle där alla får möjlighet att delta i samhällsbyggandet.

5 Nuvarande mål är inte ändamålsenliga

Den socialdemokratiska regeringens mål för arbetsmarknadspolitiken är inte ändamålsenliga. Vår kritik mot de nuvarande målen sammanfattas nedan.

Målet om högst 4 procents öppen arbetslöshet. Att fokusera på den öppna arbetslösheten är förkastligt. Under det gångna året har antalet personer i olika former av åtgärder ökat och antalet sjukskrivningar stigit samtidigt som regeringen berömt sig av att ha lyckats pressa tillbaka den öppna arbetslösheten till närmare 4 procent.

Sysselsättningsmålet. Inte heller regeringens sysselsättningsmål som innebär att 80 procent av arbetskraften ska vara sysselsatt år 2004 är tillräckligt träffsäkert. I takt med att sjukskrivningarna ökar, ökar också sysselsättningen, eftersom både de sjukskrivna och de arbetslösa, som till exempel får ett sjukvikariat, räknas som sysselsatta.

Halvering av sjukskrivningarna. Regeringen har nu kompletterat målet för den öppna arbetslösheten samt sysselsättningsmålet med ytterligare ett mål, nämligen målet att halvera antalet sjukdagar till år 2008. Hur man ska lyckas att nå detta mål verkar man dock inte ha en aning om. Sjukskrivningarna har ökat stadigt under många år utan att regeringen kommit med några konkreta förslag för att komma tillrätta med problemen. I regeringens proposition 2002/03:89 Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet lyfter man fram förslag som kan förbättra sjukförsäkringens funktionssätt, men ett helhetsgrepp på sjukskrivningsproblematiken saknas fortfarande.

Förtidspensioneringarna. Dagens mål för arbetsmarknadspolitiken missar också förtidspensioneringarna. Liksom de långa sjukskrivningarna har dessa ökat de senaste åren. År 1985 var antalet förtidspensionärer drygt 8 procent av antalet personer i arbetskraften. I dag är siffran närmare 11 procent. Ökningen återfinns främst bland kvinnorna. I en jämförande analys gjord av ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ser man att Sverige sedan 1985 gått om länder som Finland, Danmark och Nederländerna vad gäller andelen förtidspensionärer. Danmark och Finland har sedan 1995 vänt den ökande trenden, medan Nederländerna ända sedan 1985 haft en minskande andel förtidspensionärer.

Riktigt löjeväckande är det att Socialdemokraterna i budgetpropositionen för 2003 konstaterar att målen för arbetsmarknadspolitiken till stor del har uppnåtts. Målet om fyra procents öppen arbetslöshet har spruckit. I februari månad var den öppna arbetslösheten 4,5 procent. Konjunkturinstitutet konstaterar dessutom att regeringen inte kommer att uppnå målet om att den reguljära sysselsättningsgraden ska uppgå till 80 procent 2004.

För den ekonomiska politiken krävs dock ett nytt övergripande mål. Vi behöver ett nytt övergripande mål för sysselsättningen som visar verkligheten som den är. Man ska inte kunna flytta människor mellan öppen arbetslöshet, kunskapslyft, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjukskrivningar eller förtidspension för att kunna uppfylla politiska mål och vallöften.

I SOU 2002:5 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet för utredaren Jan Rydh en diskussion om nuvarande mål för arbetsmarknaden. Han påvisar hur missvisande nuvarande mål är och problemen med den nuvarande produktionen av statistik som inte på ett lättillgängligt sätt mäter andelen människor i arbete. Rydh konstaterar att olika statistikproducenter har olika syften med sin statistikproduktion, varför till exempel definitioner och åldersindelningar skiljer sig åt. Kristdemokraterna anser att vid översynen av mål och målstruktur för arbetsmarknadspolitiken bör redovisningen av statistik ske i enlighet med förslaget i SOU 2002:5 (nedan).

Befolkning i arbetsför ålder

• Förtidspensionärer/sjukbidragsmottagare

• Studerande

• Övriga (utlandsboende, hemarbetande etc.)

• Arbetslösa (friska + sjukskrivna)

= Sysselsatta (anställda + egenföretagare)

• Sjukfrånvarande

= Människor i arbete

Figur 1 beskriver var befolkningen befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden. Kristdemokraterna menar att det politiska mål som sätts upp för arbetsmarknaden måste förhålla sig till arbetskraft, sysselsatta och personer som faktiskt är i arbete.

Figur 1. Skiss över befolkningen ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

Källa: Använd kraften – Vägar till ett större arbetsutbud (Reforminstitutet)

6 Kristdemokraternas syn på förslagen i 2002/03:RR10

6.1 Översyn av mål och målstruktur

Remissinstanserna är i stort sett ense om att det finns problem med dagens mål och målstruktur. Såväl fackförbund och länsarbetsnämnder som näringsliv instämmer i mycket av rapportens kritik. Svenskt näringsliv framhåller också att endast ett av sex övergripande mål 2002 hade fokus på företagens behov av arbetskraft, och det målet framhöll snarare kvantitet än kvalitet. Slutsatsen är att målen inte premierar ett företagsinriktat arbetssätt.

Riksdagens revisorer föreslår att en översyn görs av mål och målstruktur för arbetsmarknadspolitiken. Kristdemokraterna tillstyrker detta förslag.

6.2 Regeringens resultatredovisning

Metoder och system för att utvärdera AMV:s verksamhet är nödvändiga för att regeringen ska kunna styra och utveckla verksamheten. Regeringens redovisning och uppföljning baseras nu huvudsakligen på AMV:s egen årsredovisning. Revisorerna påpekar dock att regeringen också behöver tillgång till externa utvärderingar. IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) utnyttjas till exempel i mycket begränsad omfattning i budgetpropositionens resultatredovisning.

Riksdagens revisorer anser att regeringens redovisning till riksdagen måste förbättras väsentligt. Kristdemokraterna tillstyrker detta förslag.

6.3 Verksamhetsplaneringen inom AMV

Vi kristdemokrater kräver en rejäl översyn av hela arbetsmarknadspolitiken. Utgångspunkten för översynen ska vara att en ny arbetsmarknadspolitik där AMS och AMV:s roll tonas ned betydligt (se t ex motionen kd124). Till dess att en översyn är gjord är det dock nödvändigt att förbättra AMV:s verksamhet.

Revisorerna pekar på en rad problem med de riktlinjer som används för styrningen inom AMV. De menar till och med att riktlinjerna inte verkar få genomslag hos de anställda. Revisorernas undersökning visar också att kunskapen om verkets verksamhetsmål är begränsad. Detta kan förklaras av att det saknas förklaringar till verksamhetsmålen och hur dessa är kopplade till mer övergripande mål. I verket finns heller ingen ordentlig analys av arbetslöshetens grund eller hur arbetsmarknaden fungerar. Riktlinjerna saknar också koppling till verksamhetsmålen. Bristen på anpassning till lokala förutsättningar inom AMV är också ett problem.

Revisorernas slutsats är att AMS bör få i uppdrag att i grunden omarbeta verksamhetsplaneringen, alternativt att en oberoende utredning tillsätts för att se över verksamhetsplaneringen. Kristdemokraterna tillstyrker det senare alternativet.

6.4 Preliminära verksamhetsmål för AMV

Revisorerna föreslår att regeringen bör överväga att i god tid ge AMV preliminära verksamhetsmål för att på så sätt underlätta verkets verksamhetsplanering. I dag fastställs verksamhetsmålen definitivt runt den 20 december. Flera remissinstanser är positiva till förslaget, men TCO påpekar att preliminära mål snarare kan leda till nya målkonflikter och ytterligare försämra planerings- och uppföljningsprocessen.

Utifrån den översyn av målen och verksamheten som vi förutsätter blir resultatet av revisorernas rapport anser vi att förslaget om preliminära mål är feltänkt. Verksamheten ska trimmas och med tydligare mål och mellanliggande mål ska preliminära verksamhetsmål inte vara nödvändiga. Kristdemokraterna yrkar därför avslag på förslaget.

6.5 Kunskaperna om målen

Revisorerna påpekar att målstrukturen för arbetsmarknadspolitiken är mycket komplicerad. Detta får till följd att kunskaperna inom AMV om de av regeringen beslutade verksamhetsmålen är bristfälliga. Rapporten visar att det är angeläget att öka kunskaperna om AMV:s verksamhetsmål. Revisorerna föreslår att kunskaperna om och förståelsen för målen ska ökas genom någon form av skriftlig dokumentation. De har inga synpunkter på var och hur ett sådant dokument publiceras, men menar att regleringsbrevet kan vara ett bra forum. Kristdemokraterna anser det viktigt att riksdagen fastställer vilken typ av dokument som ska användas för att öka kunskapen och förståelsen för AMV:s verksamhetsmål, inte minst för att ge dokumentet tyngd. Vi anser att regleringsbrevet är ett lämpligt forum för ändamålet och yrkar därför att regeringen får i uppdrag att genom regleringsbrevet öka kunskapen om, och förståelsen för, verksamhetsmålen.

6.6 Uppföljning och utvärdering inom AMS

När det gäller uppföljning och utvärdering finner revisorerna stora brister. Som exempel nämns att resultatmätning baseras på urvalsundersökningar. Revisorerna har också stor tillgång till jämförelsetal mellan de 20 länsarbetsnämnderna och de 334 kontoren. Denna metod används dock inte. I sitt remissvar påpekar IFAU vikten av att den egna verksamheten ansvarar för uppföljning medan ansvaret för utvärdering ligger hos ett från myndigheten fristående organ.

Revisorerna föreslår att regeringen bör ge AMS i uppdrag att förbättra metoderna kring uppföljning och utvärdering. Man föreslår också att extern utvärderingsexpertis ska involveras. Kristdemokraterna instämmer dock i den kritik som IFAU framför och yrkar att AMS fortsättningsvis ska ansvara för uppföljning av verksamheten medan ett från myndigheten fristående organ ansvarar för utvärderingen.

6.7 Länsarbetsnämndernas verksamhetsredovisning

Rapporten visar att länsarbetsnämndernas verksamhetsredovisningar har stora brister. Genomgången visar att man inte på ett tydligt sätt visar hur den egna verksamheten bidragit till måluppfyllelsen. Det finns heller inga årliga sammanställningar som, i ett mer sammanhållet perspektiv, redovisar verksamhet och mål med mera.

Revisorerna föreslår att regeringen ska införa en bestämmelse om att länsarbetsnämnderna ska följa upp sin verksamhet. Att det inte är en självklarhet redan i dag är uppseendeväckande. Kristdemokraterna anser att regeringen ska besluta om att länsarbetsnämnderna ska följa upp sin verksamhet. Vi yrkar också att regeringen ska besluta om riktlinjer för hur denna uppföljning ska ske och att extern utvärderingsexpertis också ska utvärdera länsarbetsnämndernas verksamhet.

6.8 Översyn av arbetsmarknadspolitiken

Kristdemokraterna har länge krävt att en utredning skyndsamt tillsätts med uppgift att se över hela arbetsmarknadspolitiken, såväl AMS och AMV som länsarbetsnämnderna. Bristerna i styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna som Riksdagens revisorer nu kartlagt är ett bevis för att organisationen är i stort behov av förändringar.

Genom ökad mångfald vad gäller aktörer som tillhandahåller tjänster gentemot den arbetslöse får vi både mer anpassade åtgärder till individen och till arbetsmarknaden. Därmed blir arbetsmarknadspolitiken också mer effektiv. Frihet och trygghet ska genomsyra arbetsmarknadspolitiken. Frihet i att kunna påverka sin egen situation på arbetsmarknaden. Trygghet genom att man inte står ensam utan stöd om man blir arbetslös. Utifrån denna grund kan en ny arbetsmarknadspolitik med människan i centrum byggas.

Stockholm den 3 april 2003
Annelie Enochson (kd)
Stefan Attefall (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Per Landgren (kd)	Maria Larsson (kd)
Lars Lindén (kd)	Mats Odell (kd)
Olle Sandahl (kd)