med anledning av förs. 2002/03:RR18 Riksdagens revisorers förslag angående Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel

Motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Försvarsmaktens omstrukturering innebär att ett stort överskott av äldre försvarsmateriel uppstår. Samtidigt är det uppenbart att förändringen kräver en tydlig satsning på förnyelse av materiel i de framtida förbanden. Revisorerna konstaterar att överskottet omfattar inte bara krigsmateriel, utan även stora mängder materiel för fredstida bruk och utbildning. Av försvarsbeslutet framgår en tydlig prioritering av hur materielen skall avvecklas.

Vid granskningen av hur Försvarsmakten har avvecklat överskottsmaterielen konstaterar revisorerna att avvecklingen har präglats av brådska, godtyckliga bedömningar och osäkra beräkningar. Enligt Moderata samlingspartiets mening är Försvarsmakten i grunden ansvarig för hur avvecklingen genomförs. Å andra sidan går det inte att bortse från att regeringen, genom den brådska som eftersträvas, är delaktig i den avveckling som hittills genomförts.

Vi delar revisorernas förslag, utom vad gäller uppdrag till Krisberedksapsmyndigheten. Det uppdraget innebär, om ej formellt så dock reellt, ett revisionsuppdrag.

Därtill har Riksdagens revisorer förbigått den historiska aspekten av Försvarsmaktens utveckling under 1900-talet. För att åstadkomma detta krävs tydliga politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring, visning och vård av föremål och anläggningar.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Bakgrund 4

5 Riksdagens revisorers granskning 4

6 Moderata samlingspartiets syn på avveckling av materiel 5

7 Riksdagens revisorers förslag 6

7.1 Materiel till kommunerna 6

7.2 Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten 6

7.3 Försvarsmaktens hemliga intäkter 6

7.4 Uppdrag till Riksantikvarieämbetet 7

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas m.fl. möjligheter att överta försvarsmateriel.

2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag till uppdrag åt Krisberedskapsmyndigheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliggörande av avvecklingsuppdraget åt Försvarsmakten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Försvarsmaktens redovisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppdrag åt såväl Riksantikvarieämbetet som Statens försvarshistoriska museer i nära samarbete med Statens maritima museer.

4 Bakgrund

Försvarsbeslutet våren 2000 innebar att stora delar av Försvarsmaktens såväl krigsförband som fredsförband måste läggas ned. Andra skulle omformas till insatsberedda förband med en helt annan karaktär än det gamla mobiliseringsförsvaret. Därmed skulle ett stort överskott av äldre försvarsmateriel uppstå. Samtidigt var det tydligt att förändringen också skulle kräva en tydlig satsning på förnyelse av materiel i de framtida förbanden. Moderata samlingspartiet har sedan lång tid tillbaka pekat på just denna konsekvens av försvarsbeslutet.

 Halva organisationen avvecklas.

 Höga ambitioner vad gäller teknisk förnyelse och internationell förmåga realiseras.

 Betydande anslagsminskningar (i verkligheten inte 10 % utan snarare 15–20 %).

Avsikten att genomföra allt detta samtidigt har i verkligheten visat sig vara en omöjlig ekvation. Moderata samlingspartiet har tidigare påpekat att den pågående försvarsreformen har många brister. Allvarligast är bristen på försvarsdoktrin och säkerhetspolitiskt sammanhang. Genom en kombination av osäkra ingångsvärden och omfattningen av förändringarna har en ohanterlig situation skapats:

 Försvarsmakten närmar sig systemkollaps på väsentliga områden.

 Försvarsmakten påverkas negativt av den kraftiga besparing förbandsverksamheten tvingats till under en lång följd av år.

 Försvarsmaktens resurser är otillräckliga.

 Försvarsmakten lider av akuta ekonomiska problem som också leder till att förändringsprocessen tappar fart och på område efter område riskerar att självdö.

Trots detta måste omvandlingen mot ett mindre och verkligt insatsberett försvar fortsätta.

5 Riksdagens revisorers granskning

Revisorerna har gjort samma iakttagelse som moderata Samlingspartiet. Revisorerna konstaterar att överskottet omfattar inte bara krigsmateriel, utan även stora mängder materiel för fredstida bruk och utbildning. Revisorerna konstaterar också att Försvarsmaktens målsättning är att avvecklingen i huvudsak ska vara avslutad vid utgången av år 2004.

Av försvarsbeslutet framgår en tydlig prioritering av hur materielen skall avvecklas.

I första hand ska överskottsmaterielen utnyttjas

• för internationella humanitära biståndsinsatser

• inom de frivilliga försvarsorganisationerna

• till militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete samt

• för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

  I andra hand ska överskottsmaterielen

• säljas till civila företag

I tredje och sista hand ska överskottsmaterielen

• förstöras.

Vid granskningen av hur Försvarsmakten har avvecklat överskottsmaterielen konstaterar revisorerna att avvecklingen har präglats av brådska, godtyckliga bedömningar och osäkra beräkningar. Detta konstaterande är rätt, men kan uppfattas som att hela ansvaret läggs på Försvarsmakten. Enligt Moderata samlingspartiets mening är Försvarsmakten i grunden ansvarig för hur avvecklingen genomförs. Å andra sidan går det inte att bortse från att regeringen, genom den brådska som eftersträvas, är delaktig i den avveckling som hittills genomförts. Därtill har Riksdagens revisorer förbigått den historiska aspekten av Försvarsmaktens utveckling under 1900-talet.

6 Moderata samlingspartiets syn på avveckling av materiel

Riksdagens revisorers syn på hur Försvarsmakten har avvecklat överskottsmaterielen är enligt Moderata samlingspartiets uppfattning en följd av regeringens bristande förmåga att styra försvarsmyndigheterna. Detta visas av de uttalanden som försvarsminister Leni Björklund gjort. Försvarsministern har bl.a. tydliggjort att hon är besviken över att avvecklingar av organisation och materiel inte gått tillräckligt fort och inte gett förväntat resultat. Ur detta perspektiv är det föga förvånande att granskningsresultatet blir som det blir.

Regeringen har inte haft en klar strategi och inriktning för den omstrukturering av Försvarsmakten som inletts. I stället har den omedelbara effekten av besparingarna fått styra utvecklingen. Försvaret har blivit en restpost i regeringens budget.

Försvarsmakten skall omstruktureras. Men detta skall ske med eftertanke. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde utvecklas i positiv riktning. Denna utveckling är förhoppningsvis oåterkallelig, men alldeles säker är det ännu för tidigt att vara. Behovet av militär styrka får, trots en i dag positiv utveckling, inte styras av utvecklingen hos våra närmaste grannar på kort sikt. Militär förmåga har ett egenvärde i handlingsfrihet inför det oväntade. Ett starkare försvar ger stöd för politiskt agerande i Östersjöområdet samtidigt som det skapar en säkerhetsmarginal både inför oväntade hot och efterfrågan på svenska militära insatser i världssamfundets tjänst.

Det är därmed en självklarhet att omodern försvarsmateriel skall avvecklas. Att denna avveckling sker med eftertanke och god hushållning är en självklarhet. Detta ansvar kan Försvarsmakten inte frigöra sig från. Samtidigt är det nödvändigt att slå fast vilka förband och vilken utrustning som behövs under den närmaste femårsperioden liksom den utrustning som behövs till våra förband inom den närmaste tioårsperioden. En sådan analys borde ha legat till grund för regeringens ställningstagande. I stället för att avvecklas hade då modern försvarsmateriel behållits för att upprätthålla den erforderliga funktionella kompetensen och förmågan att växa när så erfordras. Detta gäller inte minst artillerifunktionerna inom armén och marinen samt ytfartyg och ubåtar.

Till detta skall läggas sådan materiel som inte direkt utgörs av krigsmateriel, utan materiel för fredstida bruk och utbildning. Såväl bandvagnar som lastbilar kan på ett utmärkt sätt förstärka kommunernas förmåga till kris- och katastrofhantering. Tyvärr har regeringen i stället prioriterat kortsiktiga vinster och drivit på raseringen av Försvarsmakten.

7 Riksdagens revisorers förslag

7.1 Materiel till kommunerna

Revisorerna har tidigare föreslagit att frågan om gåvor och överföring av materiel till kommunerna skall omprövas. Regeringens handlingsförlamning i detta avseende är förvånansvärd. Det handlar trots allt om investeringar i materiel som betalas med skattemedel. Moderata samlingspartiet biträder således Riksdagens revisorers förslag.

7.2 Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten

Riksdagens revisorer föreslår att Krisberedskapsmyndigheten skall ges i uppdrag att följa avvecklingen av försvarsmateriel. Enligt Moderata samlingspartiets mening skulle ett sådant uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten, om ej formellt så dock reellt, innebära att myndigheten i någon mening får ett revisionsuppdrag. Det är ett uppdrag att övervaka annan myndighets sätt att genomföra uppdrag givna av regeringen. I stället bör regeringen förtydliga uppdraget till Försvarsmakten om avveckling också omfattar en aktiv information till kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter i akt och mening att den prioritering som riksdagen lagt fast också skall följas.

7.3 Försvarsmaktens hemliga intäkter

Det är självklart att Försvarsmaktens redovisning så långt möjligt måste vara öppen och transparent. Därför instämmer Moderata samlingspartiet i revisorernas förslag i detta avseende. Vi vill emellertid understyrka att detta inte åtgärdar de brister som finns i regeringens sätt att styra försvaret. Denna fråga återkommer Moderata samlingspartiet till i sin partimotion med anledning av Riksdagens revisorers skrivelse 2002/03:RR19.

7.4 Uppdrag till Riksantikvarieämbetet

Moderata samlingspartiet ställer sig bakom revisorernas förslag om uppdrag till Riksantikvarieämbetet. Vi anser emellertid att revisorerna tyvärr har förbisett att försvarssatsningarna är viktiga delar av 1900-talets svenska samhällsutveckling. Statens försvarshistoriska museer, som är den myndighet som i sin instruktion har ett utpekat ansvar för att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen, har inte uppmärksammats i rapporten.

Den avveckling av det svenska försvaret som utvecklades under 1900-talet för att bevara och försvara vårt oberoende under två världskrig samt det därefter följande kalla kriget, som nu pågår, bör även innefatta en medveten satsning på att kunna berätta om och åskådliggöra denna fas i vår historia.

Enligt Moderata samlingspartiets mening bör således såväl Riksantikvarieämbetet som Statens försvarshistoriska museer ges uppdrag, i nära samarbete med Statens maritima museer, så att ovanstående syfte kan uppnås.

Stockholm den 19 september 2003
Ola Sundell (m)
Rolf Gunnarsson (m)	Karin Enström (m)
Carl-Axel Roslund (m)	Patrik Norinder (m)
Lars Lindblad (m)	Gunnar Hökmark (m)