med anledning av prop. 1987/88:143 om ändring i brottsbalken m. m. (förverkande av hjälpmedel vid skadegörelse m. m.)

Motion 1987/88:Ju42 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ju42

av Lars Werner m. fl. (vpk)

med anledning av prop. 1987/88:143 om ändring i
brottsbalken m. m. (förverkande av hjälpmedel vid
skadegörelse m. m.)

Regeringen föreslår i propositionen dels att polisen skall få rätt att
kroppsvisitera medborgare för att leta efter föremål som är ägnade att
användas som hjälpmedel vid brott om innebär skada på egendom, dels
regler om förverkande av dylika föremål. Som motiv anförs att det s. k.
klottret i ökad omfattning har drabbat allmänna samfärdsmedel och olika
offentliga platser.

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det
allmänna skyddad mot kroppsvisitation. Regeringens förslag innebär en
mycket allvarlig inskränkning av detta skydd. Detta understryks i lagrådets
yttrande över regeringens ursprungliga lagförslag. Lagrådet avstyrker därför
förslaget om kroppsvisitation för att söka efter föremål som kan användas för
skadegörelse på egendom. Lagrådets avslag måste ses som en mycket
allvarlig markering.

Förslaget innebär dessutom att rättssäkerheten ytterligare åsidosätts.
Polisen kommer ju själv att få avgöra om kroppsvisitering skall ske. Vilka
kommer att utsättas för polisens misstankar? Räcker det med att man är ung,
har en viss klädsel eller frisyr? Ungdomar utsätts redan i dag för övergrepp
från polisens sida. Regeringens förslag kan tas som en legitimering av dessa
övergrepp.

S. k. klotter förekommer av olika orsaker. I viss utsträckning är det ett för
dagen populärt sätt att ge uttryck för de spänningar man som ung upplever i
processen att bli vuxen. Den typen av klotter går det att komma till rätta med
genom de åtgärder vi föreslår i motion med anledning av proposition
1987/88:135. Utvecklingen har visat att det går att komma till rätta med
denna typ av klotter utan att tillgripa hårdare lagstiftning. En märkbar
förändring har redan skett i t. ex. Stockholm.

Det förekommer emellertid en annan typ av klotter som är ett sätt att
uttrycka sin politiska mening i olika frågor. Det kan vara fråga om tänkvärda
sentenser som skrivs på väggar och plank eller större målningar. Dessa utförs
av ungdomar som funderar mycket över utvecklingen i samhället men saknar
ekonomiska medel att annonsera. De har inte heller tillgång till massmedia.

Detta engagemang som ungdomar har för samhället och för framtiden bör
uppmuntras. Kommunerna kan sätta upp stora plank där det är fritt fram för
medborgarna att framföra sina åsikter. Det bör också vara tillåtet att göra
stora tillfälliga målningar på för ändamålet lämpliga trista betongmurar.

Tyvärr visar händelser i Stockholm under de senaste åren att det finns en Mot. 1987/88

tendens att försöka kväsa ungdomars politiska engagemang. Vi tänker då på Ju42

polisens hänsynslösa ingripanden vid bostadsdemonstrationer och demonstrationen
i samband med Nancy Reagans besök. Ungdomar omhändertogs
urskillningslöst och kördes i SL-bussar till häktet, där de utsattes för
kränkande behandling och förvarades utan att få möjlighet att ta kontakt
med sina föräldrar. Många ungdomar har nu fått en rädsla att genom
demonstrationer ge sin politiska mening till känna och har därigenom
passiviserats. Det är synnerligen allvarligt att ungdomar skräms till att avstå
från en i lag skyddad rättighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår de av regeringen föreslagna lagändringarna.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ungdomars rätt och möjlighet till politisk
verksamhet.

Stockholm den 11 april 1988
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

7