med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken

Motion 1987/88:Kr27 av Carl-Johan Wilson och Margareta Mörck (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Kr27

av Carl-Johan Wilson och Margareta Mörck (fp)
med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken
i svenska kyrkan

I huvudsak stöder vi regeringens proposition om musiken i svenska kyrkan.
På några punkter föreslår vi förtydliganden, preciseringar eller ändringar i
förslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Vidare lämnar vi vissa
kompletterande förslag om utbildningen av kyrkomusiker.

I. Förslaget till lag om kyrkomusiken i svenska
kyrkan

Pastoratets ansvar

Leda församlingssången

I 3 § föreskrives vad som ingår i den kyrkomusikaliska verksamheten. Att
döma av formuleringen i förslaget 3 § punkt 1 kan kyrkomusikerns
ansvar vid gudstjänster inskränka sig till orgelspel.

I föredragandens motivering (propositionen sid. 15) konstateras att uppgiften
att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssången
och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och
mässboken även i fortsättningen skall vara obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska
verksamheten.

Som skäl för att ur författningstexten taga bort den nu gällande formuleringen
om ansvaret att leda församlingssången anför föredraganden att det
rätt ofta förekommer att en del av församlingssången leds av andra än
kyrkomusikern och att regleringen därför bör kunna begränsas till spel på
orgel vid gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Vi anser att församlingssången är en av de viktigaste och för den gudstjänstfirande
församlingen mest engagerande delarna av gudstjänsten. En
av kyrkomusikerns viktigaste uppgifter är att leda församlingssången.
Det vore synnerligen olyckligt om en kyrkomusiker kunde hävda, att hans/
hennes enda åliggande vid gudstjänsten är själva orgelspelet. Även om kyrkomusikern
inte handgripligt med instrument, röst eller dirigering leder
församlingssången, bör ansvaret för församlingssångens ledning ligga hos
kyrkomusikern.

Främjande av kyrkosången Mot. 1987/88

Kr27

Föredraganden anser att formuleringen i 3 § punkt 2 främjande av kyrkosången
är tillräcklig för att pastorat och kyrkomusiker skall slå vakt om
körsång och konfirmandundervisning.

Av propositionens formulering undervisa konfirmander i psalmsång

(propositionen sid. 16) kan man få uppfattningen att just undervisning i
psalmsång är det enda som kyrkomusiker nu ägnar sig åt vid konfirmandlektionerna.
Så begränsad är emellertid kyrkomusikernas konfirmandundervisning
inte för närvarande. Konfirmandtidens undervisning i psalmsång
och annan kyrkomusik har avgörande betydelse för konfirmandernas
musikförståelse liksom för deras beredskap inför medverkan i gudstjänstmusiken.

När det gäller körverksamheten anser föredraganden att det kan vålla
problem att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling
eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör. Det gäller framför allt i
mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrkokör kan vara en i det
närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsunderlaget är litet och
de geografiska avstånden stora. Detta är ett riktigt konstaterande. Körverksamheten
är dock en så viktig förutsättning för ett rikt musikliv i en församling,
att det i lagtexten bör markeras, att i den kyrkomusikaliska verksamheten
skall ingå körverksamhet där sådan kan ordnas. En sådan formulering i
lagtexten innebär, att pastoraten och kyrkomusikerna har skyldighet
att vidta åtgärder för att om möjligt uppehålla någon form av körverksamhet.

Vi anser därför att både körsång och undervisning av konfirmander i
kyrkans musik bör anges som exempel på åtgärder för främjande av kyrkosången.

Vård av orglar och andra musikinstrument

I samma paragraf (3 § punkt 4) föreskrives, att vård av de orglar som finns
hos församlingarna skall höra till den kyrkomusikaliska verksamheten.

Det är vanligt att andra musikinstrument än orglar står till förfogande för
denna verksamhet. Det är angeläget att även dessa instrument vårdas och
att vården inte tillåts bli försummad. Vi anser att det i lagen skall föreskrivas,
att ansvaret för vård av instrument skall gälla samtliga musikinstrument
som är avsedda för kyrkomusikerns ansvarsområde. Kyrkomusikerns
kompetens för vård av instrument skall gälla orglar, men ansvaret att bedöma
behovet av och påkalla instrumentvård skall gälla samtliga musikinstrument
som finns hos församlingen.

Vi föreslår

att 3 § får följande lydelse:

3 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt
den ordning som gäller för svenska kyrkan,

2. ansvar för ledning av församlingssången,

3. främjande av kyrkosången genom körverksamhet där sådan
kan ordnas och genom undervisning av konfirmander i kyrkans musik
m. m.,

4. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet
samt

5. ansvar för vård av de orglar och övriga musikinstrument som
finns hos församlingen.

Behörighetsvillkor

I 8 och 9 §§ föreskrivs behörighetsvillkor för kyrkomusiker.

Tjänst som organist

8 § avser tjänster som organist. 1 specialmotiveringen (propositionen
sid. 57) anges att för behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskoleexamen
på kyrkomusikerlinje, s. k. kyrkomusikerexamen. Vi anser,
att nivån för denna examen bör preciseras med sitt poängtal 160 poäng.

Tjänst som kantor

9 § avser tjänster som kantor. Med propositionens förslag krävs dispens
enligt 10 § för att musiklärare med organist- och kantorsexamen skall vara
behörig för kantorstjänst. Vi anser att det är fel att musiker med väsentligt
mer omfattande musikpedagogisk utbildning än vad som ingår i kantorsutbildningen
skall vara hänvisade till dispensinstitutet i detta sammanhang.
Därför bör enligt vår mening lagtexten formuleras så, att det framgår att
musiklärarexamen ger erforderlig pedagogisk behörighet för tjänst som
kantor.

Vi föreslår

att 8 och 9 §§ får följande lydelse:

8 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har
avlagt högskoleexamen med 160 poäng på kyrkomusikerlinjen.

9 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

1. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och antingen

a) med godkänt vitsord har genomgått den pedagogiska kursen
för kantorer eller

b) avlagt musiklärarexamen,

2. den som avlagt högskoleexamen för musiklärare med särskild
kurs i kyrkomusik som tillval samt

3. den som är behörig att anställas på tjänst som organist.

Mot. 1987/88

Kr27

Reglemente skall garantera hög kyrkomusikalisk kvalitet Mot. 1987/88

K.r27

I 13 § föreskrivs att det i ett reglemente skall fastställas hur de uppgifter som
anges i 3 § skall tillgodoses. 14 § föreskriver att församlingarna i pastoratet
samt domkapitlet skall yttra sig över reglementet innan det fastställes. Av
domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglementet
står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänster i
församlingarna.

Om lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan skall kunna garantera en
hög kyrkomusikalisk kvalitet, bör domkapitlet regelbundet pröva den kyrkomusikaliska
verksamhetens omfattning enligt 3 §. Domkapitlet har nu
genom sin musiksakkunnige denna roll. I propositionen (sid. 35 36) påpekar
föredraganden att man från stiftsledningens sida kan väntas komma att
uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verksamheten
och att detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna.

Vi föreslår

att det i en ny paragraf i lagen föreskrivs, att det åligger domkapitlet
att med viss periodicitet t. ex. i anslutning till biskopsvisitation
av församling låta domkapitlets musiksakkunnige pröva och rapportera
huruvida den kyrkomusikaliska verksamheten tillgodoser
vad som anges i 3 § i lagen.

Skyldighet att anmäla brister hos musikinstrument

15 § föreskriver en skyldighet att till pastoratet anmäla sådana brister på
orglar som den ansvarige inte själv kan avhjälpa. Vi anser i linje med vad
vi ovan anfört att det ansvaret skall gälla alla musikinstrument som hos
församlingen står till kyrkomusikerns förfogande.

Vi föreslår

att 15 § får följande lydelse:

15 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en
orgel eller annat musikinstrument skall till pastoratet anmäla sådana
brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

II. Utbildningen av kyrkomusiker

översyn av utbildning och examination

Vi stöder propositionens bedömning att utbildning och examination av
kantorer liksom den högre kyrkomusikerutbildningen bör ses över.

Kombinationst jänster

En viktig grundförutsättning för att kyrkomusikertjänster skall kunna tillsättas
med kompetenta musiker är att möjligheten till kombination med
andra arbetsuppgifter är relativt stor. Vi finner det märkligt om just lärartjänst
skall vara undantagen från denna kombinationsmöjlighet. I små församlingar
kan tjänst som lärare vid t. ex. grundskola, gymnasieskola eller
folkhögskola vara en utmärkt kombinationstjänst för kyrkomusiker. Även
om nuvarande skolkantorstjänster avskaffas, bör liknande kombinationsmöjligheter
finnas också i fortsättningen.

I propositionens redovisning av föredragandens förslag när det gäller
utbildning för kombinerad lärår- och kantorstjänstgöring har endast medtagits
kombination av kantorstjänst och musiklärartjänst. Vi anser att någon
form av kyrkomusikerutbildning bör möjliggöras där den pedagogiska
delen i annan lärarutbildning än musiklärarutbildning tillgodoräknas. Det
bör t. ex. vara möjligt att inom folkhögskolans ram ordna ettårig kyrkomusikerutbildning
som kan resultera i organist- och kantorsexamen och som
för grundskole-, gymnasieskole- eller folkhögskolelärare ger behörighet för
tjänst som kantor.

Vi föreslår

att i det uppdrag som enligt propositionen (sid. 45) skall lämnas till
UHÄ och SÖ om att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ
som kan ge kantorsbehörighet, även ovanstående utbildningsväg
för lärare aktualiseras.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen antar 3, 8, 9 och 15 §§ i det i propositionen framlagda
förslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan med den
ändringen att paragraferna erhåller den lydelse som anges i motionen,

2. att det i lagförslaget förs in en paragraf om prövning och rapportering
av den kyrkomusikaliska verksamheten av det innehåll
som anges i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en översyn av den högre kyrkomusikerutbildningen
och utbildning/examination av kantorer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att i översynen av utbildning/examination av
kantorer inom folkhögskolans ram skall frågan aktualiseras om en
ett-årig kyrkomusikerutbildning för dem som redan har annan pedagogisk
utbildning.

Stockholm den 20 april 1988

Mot. 1987/88

Kr27

Carl-Johan Wilson fp)

Margareta Mörck fp)

9