med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkan

Motion 1987/88:Kr28 av Anita Bråkenhielm och Ingrid Sundberg (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Kr28

av Anita Bråkenhielm och Ingrid Sundberg (m)

med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken
i svenska kyrkan

I propositionen tas ytterligare ett steg i den gradvisa utveckling som fjärmar
den svenska kyrkan från staten. De statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna
blir kyrkokommunala.

Det visar dock på de egendomliga konsekvenserna av statskyrkosystemet
att det i samma proposition föreslås i lag reglerade, av riksdagen beslutade
regler för tjänsteorganisation, behörighet, reglemente m. m.

En gammal institution, skolkantorerna, föreslås också försvinna. Detta
måste accepteras, bl. a. som en följd av modern arbetstidsreglering, de
många nedlagda bygdeskolorna m. m. Därmed avskaffas dock slutgiltigt de
tidigare starka banden mellan den svenska skolan och kyrkan, vilket måste
djupt beklagas.

Vi har dock inget att invända mot att kyrkomusikertjänsterna och ansvaret
för den kyrkomusikaliska verksamheten läggs på pastoraten eller mot att
trots detta vissa statliga garantier för minimikrav på behörighet på tjänsteutövarna
och på verksamhetens innehåll bibehålls.

Vi vill dock invända mot den nivå på vilken dessa minimikrav föreslås
ligga.

Således bör det även framgent vara ett krav att ledandet av kyrkokör
ingår i de obligatoriska uppgifterna.

Körverksamheten i större eller mindre skala alltefter församlingarnas
storlek och förutsättningar är en omistlig del av kyrkans och församlingens
liv. Med pastoratet som minsta enhet för tjänsteorganisationen bör det endast
i undantagsfall vara omöjligt att samla någon form av kyrkokör-barnkör.
Ungdomskör eller annan form bör givetvis kunna gälla som kyrkokör.

Åtminstone i varje pastorat bör underlag för en kör av något slag finnas.
Den naturliga basen är i de flesta fall givetvis församlingen.

Vi menar att kravet att leda kyrkokör bör ingå i de i lagen föreskrivna
uppgifterna. I fall där det visar sig ogörligt ska i stället ett förfarande med
dispens, förslagsvis meddelad av domkapitlet, användas.

Lagens tredje paragraf bör kompletteras med leda kyrkokör.

Som anges i propositionen är kyrkomusikern ofta en central gestalt i
församlingens musikaliska liv. Den fria musikundervisning som ingår i kyrkomusikerns
åliggande bör bibehållas, och vi kan inte se anledning att
inskränka den till att endast gälla musikundervisning med inriktning på

kyrkans verksamhet. I många landsbygdsförsamlingar, där barn och unga Mot. 1987/88

går i skola på annan ort, finns ofta ingen musikundervisning att tillgå. Kr28

Någon strikt gräns mellan kyrklig och världslig musikverksamhet eller musik
går heller inte att dra.

Inskränkningen till musik med inriktning på kyrkans verksamhet bör
utgå. Motsvarande ändring i tredje lagparagrafen bör göras.

Den av riksdagen beslutade omorganisationen av den regionala musikverksamheten
har trätt i kraft. Den innebär att landstingen är huvudmän för
musiken i olika län. Det finns emellertid inte någon annan institution som
har så stor musikverksamhet som svenska kyrkan. Bl. a. finns 90 000 körsångare.
På många ställen på landsbygden är musikkulturen identisk med
musiken i olika samfunds kyrkor.

Riksdagens kulturutskott skrev i KrU 1984/85:7 att man vid planeringen
av musiklivet måste beakta den omfattande musikaliska verksamhet som
bedrivs av svenska kyrkan och de fria trossamfunden, i många fall utan
direkt anknytning till gudstjänsten.

I propositionen nämns inget om samarbete mellan de regionala musikorganisationerna
och kyrkomusiken. Vi finner ett sådant samarbete mycket
önskvärt.

För närvarande finns inget utbyggt kontaktnät mellan kyrkomusikerna
och Svenska Rikskonserter. En tänkbar lösning är att ett kontaktorgan skapas,
som kan bidra till samordning mellan kyrkomusiken och den profana
musiken i ett län. Detta är av vikt, inte minst därför att kyrkobyggnader ofta
utnyttjas för konserter, körsång och solistframträdanden genom den lokala
kulturnämndens försorg. Vi hemställer att regeringen i samråd med berörda
institutioner tar initiativet till inrättandet av ett organ som kan fungera som
kontakt mellan kyrkomusiken och den regionala musikorganisationen. Det
bör därvid övervägas om inte den på stiftsnivå föreslagna musiksakkunnige
ska ingå i ett sådant organ.

I propositionen förutsätts att UHÄ i samråd med skolöverstyrelsen ska se
över inriktning och planering av den högre kyrkomusikerutbildningen. Vi
menar att denna utredning bör utgå från förutsättningen att olika utbildningsanstalter
behandlas på likvärdigt sätt vad gäller statligt stöd. I detta
sammanhang bör stödet till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Stora
Sköndal beaktas.

Regeringen bör vidta erforderliga åtgärder för att detta ska ske.

Vi finner det också vara självklart att den som anställs på fast tjänst som
organist eller kantor i pastorat i Svenska kyrkan skall vara medlem i kyrkan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att 3 § i den föreslagna lagen om kyrkomusiken
i svenska kyrkan får följande lydelse:

I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
ordning som gäller för svenska kyrkan,

2. främjande av kyrkosången, 11

3. ledande av kyrkokör, Mot. 1987/88

4. fri musikundervisning samt Kr28

5. vård av de orglar som finns hos församlingarna.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om kontaktorgan mellan den regionala musikorganisationen
och kyrkomusikverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av den kyrkomusikaliska utbildningen,

4. att riksdagen beslutar att 8 § i den föreslagna lagen om kyrkomusiken
i svenska kyrkan får följande lydelse:

Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som är medlem i
svenska kyrkan och som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

5. att riksdagen beslutar att 9 § i den föreslagna lagen om kyrkomusiken
i svenska kyrkan får följande lydelse:

Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

1. den som är medlem i svenska kyrkan och som har avlagt organist- och
kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk
kurs för kantorer

2. den som är medlem i svenska kyrkan och som har avlagt högskoleexamen
för musiklärare med kyrkomusikaliskt tillval samt

3. den som är behörig att anställas som organist.

Stockholm den 20 april 1988

Anita Bråkenhielm (m) Ingrid Sundberg (m)

12