med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkan

Motion 1987/88:Kr30 av Stig Josefson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Kr30

av Stig Josefson (c)

med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken
i svenska kyrkan

Tillsättning av kyrkomusikertjänster

Riksdagen antog den 8 april regeringsförslaget (prop. 1987/88:31) om ny
lokal och regional organisation för svenska kyrkan i dess huvuddrag. Detta
förslag innehöll bl. a. en ny prästanställningslag, som innebär att de nuvarande
prästvalen avvecklas. Enligt detta beslut skall inom flerförsamlingspastoraten
inrättas särskilda tillsättningsnämnder som ett parallellorgan till
pastoratskyrkorådet. I nämnden tillförsäkras varje församlingskyrkoråd en
ledamot.

Denna administrativa påbyggnad inom pastoraten tilldrog sig vid riksdagsbehandlingen
inte någon särskild uppmärksamhet. Med viss tvekan
kunde tillsättningsnämnderna accepteras som en övergångsanordning för
prästvalen, i vart fall så länge församlingsprästerna har statlig kollektivavtalsreglering.

I propositionen om musiken i svenska kyrkan föreslår emellertid regeringen
nu att dessa tillsättningsnämnder även skall fungera för kyrkokommunalt
kollektivanställd kyrkomusikerpersonal. Någon egentlig eller bärande
motivering för användande av dessa tillsättningsnämnder för denna
nya kategori kyrkokommunalt anställd personal förebringas inte i propositionen.
Det kan samtidigt hävdas att pastoraten försätts i en icke önskvärd
personalpolitisk situation i sin arbetsgivarrelation till annan kvalificerad
kyrkokommunalt anställd personal inom pastoratet (t. ex. diakoner, kamrerare,
församlingssekreterare) genom denna anknytning till speciallagstiftningen
för församlingsprästerna.

Pastoratskyrkorådets arbetsgivaransvar

Riksdagen har i konstitutionsutskottets betänkande (1987/88:30) sid. 7 anslutit
sig till departementschefens uppfattning att det är rationellt att pastoratssamfälligheten
tar över arbetsgivaransvaret för den personal som är
anställd i församlingarna inom pastoratet. Detta innebär att pastoratskyrkoråden
i betydligt ökad utsträckning kommer att befatta sig med och få
erfarenhet av personaladministrativa frågor.

För att klara relationsfrågorna mellan församlingskyrkoråden och pastoratskyrkoråden
finns en bestämmelse i församlingslagen, såväl i den nu

gällande som i den som antagits att gälla fr. o. m. 1989, om att vid val av Mot. 1987/88

samfällighets kyrkoråd bör om möjligt tillses att varje församling är före- Kr30

trädd i rådet. Bestämmelsen torde ha en god efterföljd. Behovet av prästtillsättningsnämnderna
bör ställas mot innebörden och efterlevnaden av denna
bestämmelse.

Personalstadga reglerar pastoratets arbetsgivarfunktioner

Inom pastoraten gäller en av svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
rekommenderad personalstadga (PST-F). Stadgan reglerar vilket
organ inom pastoratet som har att fatta beslut då arbetsgivaren skall fatta
beslut t. ex. vid tillämpningen av det kyrkokommunala kollektivavtalet Allmänna
bestämelser (AB 84). Detta kollektivavtal gäller alla kategorier kyrkokommunalt
anställd personal och kommer således även att gälla för de
kyrkokommunalt anställda kyrkomusikerna.

PST-F reglerar inte bara beslutsnivån (fullmäktige, församlingsdelegerade,
pastoratskyrkoråd, församlingskyrkoråd eller annan nämnd) inom den
totala pastoratsorganisationen vid rekryteringsförfarandet, t. ex. inrättande
av anställning, kungörelse av anställning, avkrävande av tjänstbarhetsintyg,
beslut om anställande, utfärdande av anställningsbevis, utan även
vid många andra frågor såsom vid minskning av anställningsförmåner i
samband med ersättningar från tredje man enligt kollektivavtalet, frågor
rörande arbetstid, bisysslor, beslut om läkarundersökning, om anställningens
upphörande, beviljande av ledigheter vid sjukdom, för förtroendemannauppdrag
och utbildning m. m.

I propositionen föreslås nu att själva tillsättningen (och enbart av denna)
av kyrkomusiker skall ske av ett särskilt organ, nämligen prästanställningslagens
tillsättningsnämnd.

Som framgår av det ovan sagda är således tillsättningsbeslutet endast en
del av de åtgärder som skall vidtagas av pastoratet vid rekryteringen. Rekryteringsförfarandet
är en del av den totala personalpolitiken. Denna bör
för kyrkokommunalt anställd personal utformas och genomföras på ett
enhetligt sätt oavsett om den anställde är församlingsassistent, kyrkvaktmästare
eller kyrkomusiker. Det saknas i propositionen motivering för förslaget
att genom särskild lagstiftning lägga tillsättningsbeslutet för en kyrkokommunalt
inrättad kyrkomusikertjänst på ett specialreglerat pastoratsorgan
vid sidan om pastoratskyrkorådet. Det är i stället lätt att uppfatta
tillsättningsnämnderna som en administrativt ej erforderlig, oönskad och
härtill helt onödig påbyggnad av den kyrkokommunala beslutsapparaten.

Härutöver kan det vara värt att notera följande:

I propositionen om den lokala och regionala organisationen förordade
föredragande departementschef (sid 89) att en pastoratssamfällighet, då
tjänstgöringen för en tjänst i pastoratet är begränsad till en församling, skall
kunna uppdra åt församlingskyrkorådet att tillsätta tjänsten. Denna ordning,
som då sätts in i ett vidare personaladministrativt system, är genomförbar
om flerförsamlingspastoratets kyrkoråd beslutar om en sådan ordning
vid antagandet av personalstadgan. Den kan emellertid inte tillämpas i
fråga om kyrkomusikerna om tillsättningsbeslutet skall tas av en tillsätt

ningsnämnd, eftersom en sådan nämnd inte, till skillnad från vad som gäl- Mot. 1987/88

ler för pastoratskyrkorådet, har en formell lagenlig möjlighet att delegera Kr30

beslut till församlingskyrkoråd (jfr prop. 1987/88:31, förslag till församlingslag,
7 kap. 7 § om delegation).

Det kan nämnas att förslaget om att tillsättningsnämnderna också skall
fungera på det kyrkokommunala avtalsområdet, inte har varit ute på någon
formell remissbehandling. Det har emellertid underhand avvisats av svenska
kyrkans församlings- och patoratsförbund. Förbundet företräder som
arbetsgivarorganisation församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna.

Pastoratsssamfälligheternas beslutande organ bör åtnjuta förtroendet att
inom ramen för utarbetade och beprövade administrativa system organisera
sina beslutsfunktioner på bästa sätt. Härvid bör de lokala förhållandena,
och vad som av pastoratet bäst bedöms gagna dessa, få vara avgörande.

Riksdagen bör därför avvisa förslaget till lag om kyrkomusiken i svenska
kyrkan i den del det avser tillsättning av tjänster genom tillsättningsnämnder.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till lag om
kyrkomusiken i svenska kyrkan såvitt avser bestämmelserna om
tjänstetillsättningar i 11 § förslaget till lag om kyrkomusiken i svenska
kyrkan.

Stockholm den 20 april 1988
Stig Josefson (c)

17

:t Tryck Stockholm 1988