med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter

Motion 1987/88:L10 av Nic Grönvall (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :L10

av Nic Grönvall (m)

med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd
för företagshemligheter

Propositionen innehåller nya regler som skall ersätta lagen från 1931 om
vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. Det finns anledning att uttala
tillfredsställelse över att äntligen denna gamla lagstiftning ersättes av en
modernare lag.

Inledningsvis skall framhållas det angelägna i att riksdagen under utskottsbehandlingen
säkerställer information såvitt gäller den senaste tidens
mycket viktiga rättsutveckling inom detta område. Tingsrätten i Linköping
lär enligt uppgift ha avkunnat en dom enligt vilken ett antal anställda som
tillförsäkrat sig affärshemligheter från sin arbetsgivare, övertagit arbetsgivarföretagets
kundregister och etablerat med arbetsgivaren konkurrerande
verksamhet dömts till straff för olovlig verksamhet. Tingsrättens dom torde
innehålla ett rättsligt resonemang som kan på ett effektivt sätt belysa svagheten
i den gamla lagstiftningen och därmed behovet av förtydliganden i
den moderna lagstiftningen.

En central nyhet i de nu föreslagna reglerna är att skadeståndsreglerna
innehåller såväl reparativ som preventiv funktion. Enligt 9 § skall bestämning
av skadestånd ske med hänsynstagande till näringsidkarens intresse av
att hemligheten inte obehörigen utnyttas eller röjes och till övriga omständigheter
av annan än rent ekonomisk betydelse.

Den nya lagstiftningen definierar de informationsvägar som kan leda till
att såväl straffbestämmelser som skadeståndsbestämmelser blir tillämpliga.
Om en företagshemlighet läcker över till en konkurrent via en anställd, via
en affärsförbindelse eller genom företagsspioneri, kan det förfördelade företaget
angripa konkurrentens innehav av företagshemligheten. Om emellertid
överföringen av företagshemligheten sker till konkurrenten via myndighets
uppträdande, finns ej möjligheten att angripa konkurrents innehav
av den egna företagshemligheten.

I det moderna, svenska samhället sker kontakter emellan enskilda näringsidkare
och myndigheter i en mängd olika kopplingar såsom reglering,
kontroll, tillsyn, tillståndsprövning, beskattning, samhällsplanering, beviljande
av ekonomiskt stöd, priskontroll, patentskydd, statlig provning m. m.
Särskilt i fall av ansökan om lokaliseringsstöd eller utvecklingsstöd krävs
ofta att detaljerad redovisning lämnas för tilltänkta affärsprojekt, vilka
upplysningar kan komma att innehålla informationer om företagshemligheter.
Det enda skydd som råder såvitt gäller sekretesskydd hos myndighe

Mot.

1987/88

L10-14

I Riksdagen 1987/88. 3 sami Nr L1014

ter är brottsbalkens regler om brott mot tystnadsplikt. I undantagsfall kan Mot 1987/88

sådana påvisas och kan även ersättningsskyldighet för ifrågavarande myn- L10

dighet komma att utgå. Härvidlag gäller emellertid inte de för näringsidkaren
förmånliga skadeståndsbestämmelserna som redovisats ovan.

Hemställan

Med stöd av det som nu anförts yrkas

att riksdagen genom en särskild lagregel beslutar att rätten till skadestånd
och straffbarheten skall vara densamma i den mån affärsidkarens
konkurrent kommit i besittning av företagshemlighet genom
myndighets medverkan.

Stockholm den 18 april 1988
Nic Grönvall (m)

2