med anledning av prop. 1988/89:116 om vissa dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.

Motion 1988/89:Jo30 av Siw Persson m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Jo30

av Siw Persson m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1988/89:116 om vissa
dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.

I propositionen föreslås åtgärder i fråga om dammsäkerhet. Vidare redovisas
regeringens syn på utbyggnaden av minikraftverk och vattenkraftsplanen.

Regeringens behandling av frågor som rör älvutbyggnad och minikraftverk
speglar en oengagerad och nonchalant inställning till viktiga miljöoch
naturvärden. Nyligen gav regeringen klartecken till Klippen-projektet i
Umeälven som tidigare stoppades av folkpartiregeringen. Därefter kommer
denna proposition som saknar varje tillstymmelse till förslag som skulle
kunna stärka miljöintressena vid minikraftutbyggnad.

Folkpartiet har vid flera tillfällen bl.a. i interpellationer och riksdagsmotioner
tagit upp de miljöproblem som visat sig uppstå under de senaste
årens omfattande utbyggnad av minikraftverk. Skadorna på naturen har
ofta visat sig vara oproportionerligt stora i förhållande till de energivinster
som stått att hämta.

Det finns givetvis inga skäl att motsätta sig renoveringar och kompletteringar
i vattendrag där utbyggnad redan skett och moderniseringar kan ske
utan påtagliga skador på motstående intressen. Men särskilt i norra Sverige
är det uppenbart att stora naturvärden står på spel. Eftersom fallhöjderna är
små krävs att vattnet leds långa vägar vilket kan torrlägga bäckfåran. Hotade
växt- och djurarter som uttern påverkas. Fisket försämras och även rennäringen
kan drabbas. Det är t.ex. utomordentligt oroande att vattenöverdomstolen
gett klartecken för utbyggnad i Sösjön i Jämtland trots de omfattande
skador på natur, fiske och rennäring det skulle innebära och trots att
en lång rad viktiga remissinstanser avstyrkt.

Regeringen har tidigare sökt ge intryck av att åtgärder skulle vidtas efter
att det uppdrag som lämnats till 10 länsstyrelser hade redovisats. Miljöministern
anförde t.ex. i riksdagen den 20 oktober 1988: När vi införde stödet
för utbyggnad av minikraftverk som ett inhemskt, miljövänligt alternativ,
uttalade vi samtidigt i propositionen att utbyggnaden bör ske på ett sådant
sätt att man inte kommer i konflikt med miljöintressena. Det är självfallet
en princip som vi håller fast vid och som också skall vara vägledande för
arbetet med propositionen.

När riksdagens majoritet (s-m-c) i höstas avslog folkpartiets motion om
lagändringar för att stärka miljöintressenas ställning vid minikraftutbyggnad
hänvisades också till den kommande propositionen. Jordbruksutskottet
framhöll dock att det delar motionärernas oro inför den ökande ut

byggnaden av minikraftverk, särskilt i de skyddade vattendragen. Motden Mot. 1988/89

bakgrunden är det ytterst anmärkningsvärt att regeringen nu inte anser sig Jo30

behöva vidta någon åtgärd alls.

Underlaget för propositionen i denna del består i huvudsak av redovisningar
från sammanlagt 11 länsstyrelser. Detta material är dock kanske
mot bakgrund av att arbetet skulle utföras under sommaren 1988 inte
särskilt informativt. Regeringen konstaterar också att de slutsatser som kan
dras av materialet är relativt osäkra. Bl.a. framhåller föredragande statsråd
att bedömningar avseende konflikter med motstående intressen i relativt
hög grad inte gjorts.

Ändå anser sig statsrådet något längre fram i texten sig kunna dra slutsatsen
att materialet inte ger belägg för att utbyggnad av mindre vattenkraftverk
generellt sett kan förväntas ge upphov till mer påtagliga konflikter
gentemot motstående intressen. Men det var ju just dessa bedömningar
som i relativt hög grad inte hade gjorts i länsstyrelsematerialet.

Det kan dessutom konstateras att länsstyrelsen i Örebro län som till
skillnad från flertalet utförligt behandlat denna fråga redovisar en problematisk
bild: den allmänt accepterade naturvårdshänsynen som nu också
finns inskriven i vattenlagen har mycket svårt att vinna gehör inom vattendomstolarnas
beslutsområden.

Nu utmynnar propositionen i denna del i stället i att energiverket skall
pröva vilka åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att uppnå vad regeringen
kallar utbyggnadsmålet för minikraften. Vi anser att riksdagens
beslut bör ske i en helt annan och av hänsyn till miljöintressena präglad
anda. En utförligare redovisning av de motstående intressena bör också
föreläggas riksdagen.

Folkpartiet har i en kommittémotion i januari lagt fram följande förslag:

vattenkraftsprojekt i undantagna älvar och älvsträckor skall alltid prövas
av regeringen

vattenlagen skall ändras så att mindre vattenkraftsprojekt omfattas av
samma utredningsmöjligheter som större vattenföretag

vattenlagens tillåtlighetsregler bör ändras så att skadornas omfattning
vid bygge av minikraftverk får en riktigare bedömning

inom ramen för kammarkollegiets övergripande ansvar för de allmänna
intressena i vattenmål bör naturvårdsverket ha ansvaret för att utredningsarbetet
vad avser miljöpåverkan genomförs.

Vi hänvisar till denna motion.

I propositionen redovisas också läget beträffande planen för vattenkraftsutbyggnad.
Redovisningen bygger på energiverkets elmarknadsrapport
1988.

Enligt folkpartiets mening bör någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad
utöver tidigare angivna 66 TWh inte ske en ståndpunkt som intagits
också av naturvårdsverket. Vi har vidare föreslagit att en rad projekt som
för närvarande ingår i vattenkraftsplanen i stället skall skyddas i naturresurslagen
nämligen Emån, Voxnan uppströms Edsbyn, Ammerån, Meåforsen,
Hårkan, Klippen och Luleälven sträckan mellan Vietas och St. Lule

5

vattnet. Enligt vår mening finns det från miljösynpunkt starka skäl att und- Mot. 1988/89

vika ett forcerat genomförande av vattenkraftsplanen. Jo30

Mot den bakgrunden ser vi med viss oro på vissa av de åtgärder energiverket
tänker vidta i sitt arbete med vattenkraftsplanen. Det framgår t.ex. att
energiverket i samarbete med domstolsverket skall kartlägga de olika vattendomstolarnas
praxis avseende remissinstanser. Om syftet är att någonstans
i beslutsprocessen kring vattenkraftsutbyggnad begränsa inhämtandet
av beslutsunderlag är det knappast förenligt med en ambitiös miljöpolitik.
Vi finner det heller inte lämpligt att energiverket aktivt skall motverka
bildandet av naturreservat interimistiska eller permanenta. I likhet med
naturvårdsverket menar vi att man vid valet av objekt bör börja med de
företag som är minst kontroversiella och vänta med de mest omstridda och
från miljösynpunkt värdefulla.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en starkare ställning för miljöintressena vid
minikraftutbyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en bättre redovisning av motstående
intressen vid minikraftutbyggnad än den som återfinns i propositionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetet med vattenkraftsplanen.

Stockholm den 18 april 1989
Siw Persson (fp)

Erling Bager fp) Leif Olsson fp)

Birgit Friggebo fp) Lars Ernestam fp)

Bengt Rosén fp) Håkan Holmberg fp)

Anders Cas t berger fp)

6