med anledning av prop. 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning

Motion 1988/89:So31 av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:So31

av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1988/89:130 om
socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och
inriktning

Propositionen anlägger ett mycket markerat regeringsperspektiv på socialstyrelsen.
Den fundamentala underliggande frågan förefaller vara hur regeringen
ska få största möjliga utbyte av myndigheten. Denna fråga är i och
för sig väsentlig meri inte den enda som kan ställas. Socialstyrelsens verksamhet
behöver också relateras till medborgarnas behov liksom till kommunernas,
landstingens och de frivilliga organisationernas arbete.

Mot de organisatoriska förslag som framläggs i propositionen har folkpartiet
inga större invändningar. Några av dessa svarar mot krav som vi
länge framfört, t.ex. i fråga om förbättrad tillsyn ute i landet. Vi finner
emellertid åtskilliga frågor obesvarade och vill också på några punkter föreslå
längre gående förändringar.

Socialstyrelsen är för stor

Socialstyrelsen griper idag över ett alltför stort ansvarsområde. Det är därför
bra att läkemedelskontrollen som är en väl avgränsad verksamhet bryts
ut och blir en egen myndighet. En nära kontakt mellan socialstyrelsen och
läkemedelsverket är dock nödvändig, eftersom läkemedelsbehandling är
en viktig del i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Vi förutsätter att propositionen
om det framtida läkemedelsverket kommer att innehålla närmare
preciseringar om detta samarbete.

Socialstyrelsen kommer även i den föreslagna organisationen att ha ett
alltför brett verksamhetsfält. Erfarenheten har visat att styrelsens resurser i
stort sett bundits upp av arbete med de uppgifter som föreskrivits i lag,
föreskrifter m.m. och att inget eller mycket litet utrymme funnits tillgängligt
för att lösa nya uppgifter som åläggs myndigheten. Propositionen innehåller
inga konkreta förslag om hur man skall åstadkomma en sådan flexibilitet
att myndigheten snabbt kan ta sig an nya uppdrag i första hand från
regeringen. Enligt vår mening bör behovet av icke öronmärkta resurser
beaktas i budgetpropositionen för nästkommande budgetår.

Förslaget om inordnande av barnmiljörådet i socialstyrelsen återfinns
inte i propositionen. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen på denna
punkt har tagit intryck av de invändningar som folkpartiet och många
andra har framfört.

1 dag finns olika organ knutna till regeringskansliet för behandling av
vissa uppgifter såsom HIV/aids (aidsdelegationen) och bedömning av me

dicinsk teknologi (beredningen /SI987:B/ för utvärdering av medicinsk Mot. 1988/89

metodik). Folkpartiet anser att den sistnämndas uppgifter bör överföras till So31

socialstyrelsen och då närmast till läkemedelsavdelningen. Denna fråga
bör tas upp i den kommande propositionen om läkemedelsverket och nästa
års budgetproposition.

Ett självständigt institut för folkhälsan

Socialstyrelsen har i dag viktiga uppgifter i fråga om hälsoupplysning, kostupplysning
och information om alkohol och tobak. Enligt vår mening bör
de frågor som rör åtgärder för en bättre folkhälsa förås över till ett självständigt
återskapat folkhälsoinstitutet Statens institut för folkhälsan. Förslaget
har närmare utvecklats i en partimotion, 1988/89:So477.

Många hälsorisker är alltjämt klassbundna. Kraftfulla insatser behövs
för att förebygga ohälsa och alltför tidiga dödsfall i alla delar av samhället.

Kunskapen om hälsofarliga livsstilar måste spridas. Det föreslagna institutet
bör på riksnivå vara ansvarigt för kartläggning ohälsa och dess orsaker,
för forskning om hur sådana risker kan förebyggas samt för initiativ, samordning
och genomförande av olika folkhälsob^främjande insatser.

En rad av det föreslagna institutets arbetsuppgifter åvilar idag på andra
myndigheter såsom institutet för miljömedicin, institutet för psykosocial
miljömedicin, livsmedelsverket, socialstyrelsen och trafiksäkerhetsverket.

Skapandet av ett folkhälsoinstitut innebär därför överföring av en del uppgifter
från dessa till det nya institutet.

De uppgifter som skulle överföras från socialstyrelsen är hälsoregistrering,
hälsoskydd och hälsoupplysning, vilket innefattar information om
främst kost och motion, tobak, missbruk, sex- och samlevnad och olycksfall.

WHO:s hälsostrategi innehåller som ett delmål att medlemsstaterna år
1995 signifikant skall ha minskat hälsofarliga beteenden som överbruk av
alkohol och läkemedel, användning av illegala droger och andra kemiska
substanser samt tobak. För att nå målet skall man utveckla integrerade
tvärsektoriella program som bl.a. innefattar att bruket av dessa medel minskar
med 25% till år 2000 (se motion 1988/89:So30l). Här brådskar det.

Sedan WHO-beslutet togs 1984 har ingen signifikant minskning av t.ex.
rökning och alkoholbruk kunnat noteras.

Folkpartiet tillstyrker att CAN i framtiden ges en fristående ställning.

CAN bör därvid få kompensation för de kostnadsökningar som kan uppkomma
vid organisationsförändringar.

Propositionens behandling av alkoholfrågorna stärker tyvärr intrycket
att detta område hanteras med vänster hand av regeringen. Man synes vara
inriktad på att splittra de redan i dag alltför klena resurserna på olika enheter.
Enligt vår uppfattning behövs inom folkhälsoinstitutet en slagkraftig
enhet för arbete mot missbruk.

Tillsyn och rättssäkerhet

Tillskapandet av de regionala tillsynsenheterna svarar mot krav på bättre
decentraliserad tillsyn som länge har framförts av folkpartiet och av riksdagen.
Vi tillstyrker detta förslag.

10

En grundtanke i propositionen är att socialstyrelsen centralt skall få mera Mot. 1988/89

utrymme för analys, uppföljning, utvärdering etc. genom att ägna mindre So31

resurser åt individärenden. Vilka konsekvenser detta kommer att få på enskilda
områden är emellertid ännu inte klarlagt. Vi menar att ett ställningstagande
med denna inriktning måste anstå till dess att de olika rättsområdena
är noga genomgångna.

Föredraganden tycks mena att individärenden på ett störande sätt konkurrerar
om det utrymme som står till förfogande för t.ex. uppdrag från
regeringen. Mot detta synsätt kan emellertid flera invändningar resas.

För det första är de individuella ärendena en viktig kunskapskälla för
socialstyrelsen. För det andra och än viktigare finns det starka rättssäkerhetsskäl
för att bevara möjligheten till en kvalificerad överprövning av
olika frågor inom den sociala sektorn.

Socialstyrelsen har i det förflutna i stor utsträckning kunnat vara en tribun
och advokat för människor som inte själva förmår hävda sin rätt för
dem vi i folkpartiet kallar det glömda Sverige. Vi ser gärna att socialstyrelsen
även i framtiden tillerkänns denna roll och inte enbart glider in i
uppgiften som serviceorgan åt regeringen.

Socialarbetarna i Köpenhamn

De svenska socialarbetarna i Köpenhamn har gjort ovärderliga insatser
bland svenska ungdomar som varit på väg att bli socialt utslagna på grund
av missbruk, kriminalitet, prostitution eller psykisk sjukdom. Signaler om
att verksamheten eventuellt skall upphöra är oroande, inte minst med tanke
på att klienterna snarast tycks bli mer belastade än tidigare och hjälpbehovet
därmed större. 1 en tid då vi i Sverige vill satsa på en offensiv narkomanvård
vore det märkligt att avveckla denna verksamhet. Vi anser att socialstyrelsen
även fortsättningsvis bör ansvara för dessa insatser, eftersom hela
landet kan betraktas som upptagningsområde.

Ledningens kvalifikationer

I propositionen föreslås att verksamheten indelas i högst nio enheter samt
högst sex regionalt lokaliserade tillsynsenheter samt att verksledningen utvidgas
och förstärks genom att det utöver generaldirektören bör finnas ytterligare
tre direktörer. Av dessa tre direktörer föreslås en vara huvudansvarig
för hälso- och sjukvårdsfrågor, en för socialtjänstfrågor samt en för
övergripande administrativa och juridiska frågor.

Det har under åren ofta förts en diskussion om vilken professionell profil
som är önskvärd i socialstyrelsens ledning. Ett minimikrav är enligt vår
mening att de direktörer som bär ansvaret för hälso- och sjukvården resp.
socialtjänsten är högt kvalificerade inom resp. område. Detta är en förutsättning
för att socialstyrelsen ska åtnjuta den auktoritet som är nödvändig
inom respektive område. Vidare bör socialstyrelsen tillföras ekonomisk expertis
på hög nivå för att göra ekonomiska bedömningar av konsekvenserna
av socialstyrelsens allmänna råd. Med tanke på verkets viktiga normgiv

ningsfunktioner finner vi det också nödvändigt att tillförsäkra socialstyrel- Mot. 1988/89

sen kvalificerad juridisk kompetens. So3 1

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att socialstyrelsens behov av icke öronmärkta
resurser beaktas i budgetpropositionen för nästkommande budgetår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett självständigt institut för folkhälsa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsyn och rättssäkerhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att verksamheten med socialarbetare i Köpenhamn
bör fortsätta samt att socialstyrelsen även i framtiden bör vara
huvudman för verksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ledningens kvalifikationer.

Stockholm den 18 april 1989

Daniel Tarschys (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Barbro Westerholm (fp)

Ulla Orring (fp)

12