med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering Motav priserna på jordbruksprodukter, m.m. jo52-56

Motion 1988/89:Jo52 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo52

av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk)

med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering Motav
priserna på jordbruksprodukter, m.m. jo52-56

Jordbruket utgör en viktig del av näringslivet i norra Sverige och är i stora
områden avgörande för möjligheterna att skapa sysselsättning och en levande
landsbygd. Det är därför angeläget att statsmakterna aktivt medverkar
till en jordbrukspolitik som är till gagn för jordbruket och den regionala
utvecklingen.

Det norrländska jordbruket har varit föremål för utredningar och ställningstaganden
i många olika sammanhang. Såväl Norrlandskommittén
(DsJo 1982:7) som den stora livsmedelskommittén (SOU 1984:86) betonade
Norrlandsjordbrukets betydelse för beredskapen, sysselsättningen och miljön.
Även regeringens egen glesbygdsdelegation konstaterade i ett betänkande
(Dsl 1984:20) att det norrländska jordbruket har en viktig funktion
för att åstadkomma en positiv regional utveckling. Likaså har det under
kampanjen Hela Sverige ska leva vid åtskilliga tillfällen understrukits
hur väsentligt det är med livskraftiga jordbruk. Jordbruket har även en
viktig roll för att andra samhällssektorer skall kunna utvecklas.

I samband med 1985 års jordbrukspolitiska beslut fastslog riksdagen att
målsättningen skulle vara att även framgent bibehålla den produktion som
det norrländska jordbruket då hade. Denna mycket klara målsättning upprepade
riksdagen 1988. I jordbruksutskottets betänkande 1987/88:25 fastslogs
följande: Målsättningen skall vara att åter uppnå och bibehålla 1984
års produktionsnivå enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut. Inget har
därefter inträffat som ger anledning att frångå denna målsättning, men det
krävs radikala åtgärder för att nå detta mål. Mot bakgrund av den nuvarande
situationen och de senaste årens utveckling är läget mycket allvarligt för
det norrländska jordbruket.

I Norrbottens län har antalet mjölkproducenter minskat mycket kraftigt.
1980 fanns det 1 084 mjölkproducenter i länet, men nu finns endast knappt
700 st. Till följd av den snabba minskningen av antalet leverantörer har
också den totala mjölkproduktionen minskat. Jämfört med år 1984 då invägningen
vid länets mejerier uppgick till 85,3 milj kg var invägningen 1988
endast 77,8 milj kg, vilket motsvarar en minskning med 9 procent.

Om minskningen av mjölkproduktionen fortsätter genom nedläggning
av jordbruksföretag medför det stora svårigheter att upprätthålla verksamheten
vid mejerier och jordbrukets förädlingsindustrier. Kostnaderna för
uppsamling och förädling av mjölk kommer att öka. Detta leder direkt till

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo5256

negativa sysselsättningseffekter, vilket är allvarligt eftersom situationen på
arbetsmarknaden i Norrbotten redan är otillfredställande.

Norrlandsstödet

Det så kallade Norrlandsstödet har till uppgift att kompensera jordbruket i
norra Sverige för merkostnader i produktionen i jämförelse med referensområden
i de mellersta delarna av Sverige. Detta är en viktig och avgörande
stödform för att jordbruket i norra Sverige skall kunna upprätthållas.

Den nuvarande ekonomiska situationen för jordbruket inger oro, vilket
också får till följd att nyrekryteringen till jordbruket försvåras. Ungdomarna
väljer andra yrken, som ur ekonomisk synpunkt är mer fördelaktiga.
Därför behövs det nu en ordentlig uppräkning av stödet. Regeringens förslag
om en uppräkning med 55 milj. kr. är otillräckligt.

Områdesindelning

Området för det s.k. Norrlandsstödet är indelat i fyra olika stödområden,
1 4. Den nuvarande områdesindelningen innebär dessutom att stödområde
2 för mjölk är uppdelat på område 2a och 2b. Norr- och Västerbottens
kustland utgör område 2a medan område 2b omfattar resterande del av
stödområde 2. Uppdelningen trädde i kraft i juli 1985 efter förslag från den
s.k. Norrlandskommittén.

Norrlandskommittén motiverade sitt förslag på följande sätt: Prisstöd
till mjölk bör dock, med hänsyn till mjölkproduktionens omfattning och
utveckling i Norrbottens läns respektive Västerbottens läns kustland, utgå
med ett högre belopp i dessa områden än i övriga delar av prisstödsområde

2.

1 fråga om beräkningarna av prisstödet på kött betonade Norrlandskommittén
att beräkningsmetodiken är densamma som redovisats för mjölk.
De faktorer som påverkar produktionskostnaden för mjölk påverkar också
produktionskostnaden för kött.

Nuvarande prisstöd på kött är emellertid inom samtliga stödområden
lägre än den produktionskostnadsrelation som bör gälla i förhållande till
mjölkproduktion. Inom stödområde 2a för mjölk blir denna skillnad särskilt
stor på grund av att områdesindelningen för mjölk och kött inte sammanfaller.

Prisstödet för mjölk i område 2a är 17 öre per kg högre än i område 2b. Då
det råder stor enighet om sättet att fördela produktionskostnadsskillnader
mellan mjölk och kött finns starka skäl för att indela stödområde 2 efter
samma grunder som nu gäller för mjölk. Detta har bl a länsstyrelsen i Norrbottens
län föreslagit.

De senaste årens utveckling av köttproduktionen inom övre Norrland är
mycket nedslående. En ytterligare stimulans skulle ge omedelbar positiv
effekt. Det skulle betyda ekonomisk stabilitet för köttproduktionen och
skapa värdefulla arbetstillfällen och inkomster till landsbygdsbefolkningen.

Lantbrukarna har med stort intresse följt jordbruksnämndens arbete med

Mot. 1988/89

Jo52

2

översyn av områdesindelningen. De känner därför en stor besvikelse över
att föredragande statsråd föreslår att dessa frågor hänskjuts till den livsmedelspolitiska
arbetsgruppen. Det upplevs med all rätt som att regeringen
och jordbruksministern fortsätter att dra viktiga jordbruksfrågor i långbänk.
En ny områdesindelning måste genomföras redan under innevarande
år. Detta bör ges regeringen till känna.

Jordbruket i inlandet

Utöver den förändring som ovan förordats finns det starka skäl för att
överföra Haparanda och Kalix kommuner från prisstödsområde 2 till prisstödsområde
1, eftersom produktionsbetingelserna i dessa två kommuner
är likartade med vad som gäller för jordbruket i närbelägna områden inom
stödområde 1.

Situationen för inlandsjordbruket är särskilt allvarlig med hänsyn till
dels den redan låga produktionsnivån, dels den dåliga nyrekryteringen.
Produktionsminskningen inom Norr- och Västerbottens inlandskommuner
inger stor oro. Den innebär ökade problem för servicen till kvarvarande
jordbruksföretag och äventyrar mjölktransporterna, eftersom underlaget
för olika transportlinjer blir för lågt. Dessutom får denna utveckling mycket
negativa effekter för sysselsättningen, miljön och beredskapen i området.
Det är mot denna bakgrund motiverat att inrätta ett särskilt prisstödsområde
för inlandet med krav om att norrlandsstödet inom detta område uppräknas
med 50 % i förhållande till dagens nivå. Om en sådan åtgärd inte
vidtas befinner sig inlandskommunerna i Norrbotten och Västerbotten
snart i en situation där all jordbruksproduktion upphört inom området.
Detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser för den regionala utvecklingen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prisstöd på kött i stödområde 2a,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett särskilt prisstödsområde för inlandskommunerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att överföra Haparanda och Kalix kommuner
till prisstödsområde 1.

Mot.1988/89

Jo52

3

Stockholm den 9 maj 1989
P-0 Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c)
Britta Bjelle (fp)

Mot.1988/89

Jo52

Erik Holmkvist (m)

Paul Lestander (vpk)

4