med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Motion 1988/89:Jo62 av Inger Schörling m.fl (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo62

av Inger Schörling m.fl (mp)

med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering
av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Vi har i en partimotion 1988/89 :Jo293 utvecklat vår syn på jordbruket och
jordbrukspolitiken och hänvisar därför till den motionen för den som vill
ha mer bakgrundsinformation till våra ställningstaganden i den här motionen.

GATT-förhandlingarna

I förhandlingarna när det gäller jordbrukspolitiken finns det både positiva
och oroväckande element. Det är bra att I-länderna gör något åt sin jordbrukspolitik,
vilken pressar fram en överskottsproduktion av livsmedel genom
att stimulera en hög användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

I G ATT-avtalet sägs också att önskan om mindre stöd till jordbruket och
en smidig internationell handel inte är det enda som bör påverka jordbrukspolitikens
utformning. Även andra motiv som t.ex. miljöhänsyn, ländernas
sårbarhet, regionalpolitik och sociala hänsyn kan vägas in. Det som är
oroväckande är att formuleringarna i GATT-överenskommelsen är så diffusa
att det är svårt att avgöra vilket det slutliga resultatet kommer att bli.
GATT-överenskommelsen tar heller inte upp problemet med att de länder
som ställer hårda miljökrav och höga krav på djurens miljö, riskerar att få
sitt jordbruk utkonkurrerat. En liberalisering utan möjlighet att ställa samma
krav på importerade livmedel som på inhemska kan leda till ekologisk
dumpning och export av miljöproblem.

Den parlamentariska arbetsgruppen för en ny
jordbrukspolitik

Eftersom många aspekter av GATT-överenskommelsen är så diffusa är det
mycket viktigt att Sverige formar en klar linje att driva i kommande förhandlingar.
Sverige bör utforma en modell för en jordbrukspolitik som tar
upp hur t.ex. miljö- och resurshushållningsaspekter och etiska aspekter kan
vägas in i de kommande förhandlingarna. Vi har en känsla av att Sverige
hittills med entusiasm har drivit en allmän liberaliseringslinje utan att ta
hänsyn till andra aspekter.

Det är därför viktigt att den parlamentariska arbetsgruppen äntligen får
komma i gång och diskutera politik. Det finns inte tid för en allmän föreläsningsserie.

Den obligatoriska kvalitetskontrollen av mejeriprodukter,
ägg och fiskkonserver

I propositionen föreslås att den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export
ska avvecklas. Det ärtveksamt om den obligatoriska kontrollen i dag fungerar
helt i överensstämmelse med konsumentintresset. Men bl.a. eftersom vi
anser att Sverige ska börja ställa samma krav på importerade produkter och
produktionsmetoder, när det gäller miljöhänsyn och etiska aspekter, som
inhemska är det viktigt att behålla en obligatorisk kvalitetskontroll. Naturligtvis
måste andra länder ha möjlighet att ställa krav på svenska produkter
på motsvarande sätt. En statlig kontrollmyndighet för export av livsmedel
kan i det läget fylla en viktig funktion. Den nuvarande kontrollorganisationen
skulle kunna anpassas till att klara den kontroll som andra länder
skulle kräva.

Norrlandsstödet

Produktionen i det norrländska jordbruket har minskat sedan riksdagen
1985 fattade beslut om att jordbruksproduktionen i Norrland skulle bibehållas
ungefär på den dåvarande nivån. Det är viktigt att bibehålla jordbruket
i Norrland av såväl beredskapsskäl som miljöskäl. Ett norrländskt jordbruk
ger också positiva regionalpolitiska effekter. Alla dessa skäl kan användas
med stöd i GATT-överenskommelsen för att upprätthålla jordbruksproduktionen
i Norrland. I Norrbotten, Ångermanland och Dalarna
(tillhör ej Norrland men Norrlandsstödets område) ligger produktionen av
mjölk- och mjölkprodukter klart under konsumtionen. Vi anser att den av
jordbruksnämnden föreslagna höjningen av Norrlandsstödet i sin helhet
ska betalas ut som ett prisstöd.

Propositionens förslag till nivå på prisstödet bygger på att jordbruksnämnden
har föreslagit en sänkning av den andel egenproducerad fodersäd
som beräknas ingå i foderstaterna. Vi anser att det inte är önskvärt att
odlingen av spannmål ökar i södra Sverige. En bibehållen odling av spannmål
i norra Sverige ger bättre förutsättningar till mer balanserade växtföljder
i såväl norr som söder. Det är önskvärt att så mycket som möjligt av det
foder som går åt till djuren kan produceras på den egna gården. Norrlandsstödet
bör därför justeras upp så att det svarar mot merkostnader enligt
tidigare gällande beräknad andel för egen producerat foder.

Jordbruksnämnden har föreslagit att stödområde 3 ska utvidgas till några
kommuner som nu tillhör område 4. Nämndens motiv är att uppnå större
enhetlighet inom stödområdena. Jordbruksministerns förslag innebär att
ingen förändring skall göras nu med tanke på den kommande livsmedelspolitiska
reformen. Vi anser att en sådan ändring mycket väl kan göras
redan nu och ställer oss därför bakom jordbruksnämndens förslag. Följande
kommuner och församlingar bör i fortsättningen tillhöra stödområde 3:
Sunne, Munkfors, Filipstad, Kil, Forshaga, Älvsbacka och Nyeds församlingar
i Karlskoga kommun samt Grangärde församling i Ludvika kommun.

I propositionen motiveras jordbruket i norra Sverige bara av regionalpo

litiska skäl. Vi anser att livsmedelsproduktionen i norra Sverige är nödvän- Mot. 1988/89

dig av både miljöskäl och beredskapsskäl. Om jordbruket i norra Sverige Jo62

minskar eller läggs ned måste marken brukas intensivare i andra delar av
landet. Det är också önskvärt att livmedelsproduktionen i så hög utsträckning
som möjligt läggs nära konsumenterna. Riksdagen bör uttala att jordbruket
i norra Sverige är viktigt för sin funktion att producera livsmedel.

Etableringsstöd till jordbruket i norra Sverige

Jordbruksministern har i propositionen inte föreslagit något etableringsstöd
till jordbruket i norra Sverige. Anledningen är att detta ska tas upp i
den livsmedelspolitiska arbetsgruppen. Läget inom jordbruket i norra Sverige
är besvärligt med sjunkande produktion och en allt äldre lantbrukarkår.
Ett uttalande från riksdagens sida om att det ska inrättas ett etableringsstöd
till jordbruket i norra Sverige skulle kunna öka framtidstron och viljan
att satsa på jordbruk. Därför anser vi att riksdagen redan nu ska uttala sig
för ett etableringsstöd även om beslut om konstruktionen kan vänta.

Åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige

1 propositionen föreslås att de medel som satsas i åtgärdsprogrammet inte
längre ska kunna användas till traditionella jordbruksinvesteringar. Det är
positivt med investeringar i kompletterande verksamhet, men det finns
ingen anledning att inte satsa på direkta investeringar i jordbruket. En stimulering
till investeringar är viktig för att garantera en fortsatt livsmedelsproduktion
i norra Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att höjningen av Norrlandsstödet skall
läggas på produktpriset,

2. att riksdagen om yrkande 1 avslås beslutar att höjningen av
Norrlandsstödet i Norrbottens län. Ångermanland och Dalarna
läggs på mjölkpriset,

3. att riksdagen beslutar att stödområdesindelningen ändras i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att nivån på Norrlandsstödet justeras upp
i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att det skall inrättas ett etableringsstöd till
jordbruket i norra Sverige,

6. att riksdagen beslutar att de pengar som satsas på åtgärdspaketet
för jordbruket i norra Sverige även skall kunna användas till investeringar
i jordbruksproduktion,

7. att riksdagen beslutar att den obligatoriska kvalitetskontrollen
skall bibehållas och att del 2.5.2. i propositionen därför avslås,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att jordbruket i norra Sverige är viktigt för att

producera livsmedel. 5

Stockholm den 9 maj 1989 Mot. 1988/89

Jo62

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mp)

6