med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning

Motion 1988/89:Ub10 av Eva Goés m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:UblO

av Eva Goés m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans
utveckling och styrning

Hur arbetet i skolan organiseras har avgörande betydelse för möjligheterna
att förverkliga dess mål. Det nuvarande skolsystemet är organiserat på fyra
nivåer: central nivå med skolöverstyrelsen, regional nivå med länsskolnämnderna,
lokal nivå med skolstyrelserna och slutligen på den enskilda skolenheten.
Denna byråkratiska uppbyggnad med långa och många beslutsvägar och
omfattande regelsystem förkväver verksamhetslust och nytänkande.

Vi anser att den enskilda skolan, dess elever och personal, är den enda nivå
där beslut om den direkta verksamheten skall fattas. Varje skola skall ha en
styrelse, bestående av lika många representanter för skolpersonal som för
elever/föräldrar. Denna styrelse skall ha ett ekonomiskt ansvar för den egna
skolans organisation, personal, måltider m.m. Med utgångspunkt i läroplanens
mål och riktlinjer skall beslut om skolans verksamhet - klassernas
storlek, fördelningen av resurser, pedagogisk försöksverksamhet m.m. fattas
av styrelsen. Så länge eleverna är omyndiga företräds de av föräldrar i
beslut som rör skolans ekonomi och budget. Eleverna skall dock ha
yttranderätt även i dessa frågor.

Styrelsens sammansättning och storlek varierar med skolans storlek och
stadium. Styrelsen kan vara gemensam för flera mindre skolor. Stora skolor
kan delas upp i mindre enheter med en styrelse för varje enhet. Skolan får
inte vara större än att dess verksamhet är överblickbar för alla, ett riktmärke
kan vara 250400 elever. I gruppen personal skall finnas representanter för
olika yrkeskategorier inom skolan. I gruppen elever/föräldrar skall förhållandet
successivt förändras; från en övervikt av föräldrar på lägre stadier till
en övervikt av elever i gymnasieskolan. Ordförande för styrelsen utses av
styrelsen för tre år i taget med möjlighet till omval. Mandatperiod för andra
medlemmar av styrelsen är ett år med möjlighet till omval. Förälder som
ingår i styrelsen ersätts som kommunal förtroendeman.

Allt arbete inom skolan och dess närmaste omgivning skall ses som ett
gemensamt ansvar. Det skall organiseras så, att varje elev efter hand får
insikt om skolans hela verksamhet och under ledning av personal får
arbetsuppgifter och växande ansvar. För att det gemensamma arbetet skall
fungera bör all personal ha samma anställningsvillkor.

Anvisningar - utöver skollagen och läroplanerna - om hur arbetet inom
skolan skall bedrivas blir obehövliga med en organisation som denna. Vi
anser att en skola som inte är större än att alla känner igen varandra och där

Mot. 1988/89
UblO

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om styrelse för skolenhet, sammansättning av denna
samt befogenheter för en sådan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
statsbidrag på grundskolenivå skall utgå per elev vare sig det gäller
grundskola eller fristående skola, som godkänts av länsskolnämnd för
skolpliktens fullgörande.

Stockholm den 13 oktober 1988

Eva Goés (mp)

Kaj Nilsson (mp) Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

alla beslut fattas i samråd ger de bästa förutsättningarna för kreativa
lösningar och en god social miljö.

Anslagen till skolan skall fördelas per elev och inte per klass. Alla skolor
som följer gällande skollag och läroplanens mål och riktlinjer skall ha samma
ekonomiska villkor, och valet av skola är fritt. Elevanslagen skall täcka
kostnaderna för driften, däremot inte för skolbyggnader och därtill hörande
kapital- och investeringskostnader, vilka kommunen ansvarar för. I de fall då
skolorna är för små för att elevanslagen skall räcka, skall extra resurs utgå.
Detta gäller framför allt mindre glesbygdsskolor utan möjlighet till samverkan
med andra skolor. Dessa skolor betyder mycket för mindre samhällens
existens och kulturliv och måste därför ses som en angelägenhet inte bara för
barnen utan för alla.

En lokal skolstyrelse eller kommundelsnämnd fördelar kommunens medel
och ansvarar dessutom för hälsovård, viss fortbildning och andra gemensamma
aktiviteter. Då besluten om verksamhet och resursutnyttjande decentraliserats,
kan den centrala myndigheten - skolöverstyrelsen - avskaffas. I
samband med läroplansöversyner, utvärderingar och utredningar tillsätts de
sakkunniga som för tillfället behövs.

15