med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning

Motion 1988/89:Ub2 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans
utveckling och styrning

Mot.

1988/89

Ub2-3

Kunskap är inte bara makt. Fortfarande gäller också att makt är kunskap.
Makt att bestämma om vad som är kunskap och vilka som skall ha tillgång till
kunskap. Vpk vill kämpa för att erövra den makten åt oss alla.

I regeringens proposition läggs förslag, där man vill främja den kommunalpolitiska
rollen i skolplaneringen. Där finns även förslag, som syftar till att
stärka rätten och öka möjligheterna för elever att påverka skolans vardag.

Vid sidan av relativt goda förslag finns relativt odiskuterade idéer i
propositionen. Utan närmare motiveringar läggs t.ex. förslag om att skolor
skall kunna profilera sig och föräldrar skall få större möjligheter än i dag att
välja skola.

Anmärkningsvärt är också att regeringen underlåter att i propositionen
lägga förslag om förenklingar och förändringar av statsbidragssystemet på
skolans område. I den s.k. Styrningsberedningen enades socialdemokrater,
vpk och centern om ett nytt förslag till statsbidrag för skolan. Detta ignorerar
regeringen nu.

Personalpolitik

Regeringen föreslår i propositionen att lönesystemet utvecklas så att hänsyn
tas i ökad utsträckning till olika lärares faktiska arbetsuppgifter. Detta ger
möjlighet till en ökad lönespridning och lönespridning utifrån andra kriterier
än i dag.

Vpk säger nej till en ökad lönedifferentiering i skolan. För att skolan skall
fungera behövs inte bara undervisning. I en fungerande skola finns det en rad
viktiga arbetsuppgifter: planering, samordning, utvärdering, uppföljning
och utveckling förutom själva undervisningen. Lönesättningen får inte bero
på godtyckliga bedömningar om vad som är viktigast. Alla dessa uppgifter är
viktiga och inbördes beroende av varandra. Men det måste understrykas att
undervisningen är lärarens centrala uppgift.

Elevdemokrati

Det är allmänt känt att arbetsmiljön är dålig i många skolor. Aulatak som
ramlar ned, psykiskt pressande miljöer, buller, damm, farliga maskiner:
elevernas arbetsmiljö uppvisar många brister. Arbetsmiljön måste förbättras

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub2-3

och det är en viktig uppgift för skolan att lära eleverna att ta vara på sina Mot. 1988/89

rättigheter och att lära dem ta ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Ub2

Sådana kunskaper kommer de att ha stor nytta av när de kommer ut i
arbetslivet.

Trots att arbetsmiljölagen gäller elever fr.o.m. åk 7, har eleverna hittills
saknat skyddsombud och möjlighet att delta i skolans skyddsarbete. Det är
därför välkommet att regeringen nu föreslår att eleverna skall få utse
representant som skall ingå i skolans skyddskommitté. För att elevföreträdare
i skyddskommittéerna skall kunna delta i skyddsarbetet på ett meningsfullt
sätt, måste de förutom närvaro- och yttranderätt även ha förslagsrätt.

Den av regeringen föreslagna begränsningen för elevföreträdare, dvs. att
de endast skall få anteckna kortfattad avvikande mening, anser vpk vara
obefogad. Tvärtom bör elevernas vilja att själva formulera sin mening om
skolans arbetsmiljö uppmuntras. Vpk menar att elevföreträdare i skolornas
skyddskommittéer bör ha rätt att anteckna avvikande mening, utan någon
begränsning. Det är av stor vikt att elevskyddsombuden ges en bra
utbildning. Denna utbildning bör ske i samarbete med Elevorganisationen i
Sverige, vilken redan har stor erfarenhet och kunskap på området och som
redan i dag bedriver en omfattande utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Det är av stor betydelse för demokratin och för elevernas personliga
utveckling att elevernas samhällsengagemang och föreningsverksamhet
uppmuntras. Därför bör skolan underlätta för eleverna att vara aktiva i
föreningar på skolan. Eleverna bör i viss omfattning kunna få ledigt från
lektionsbunden undervisning och ha rätt till viss extra undervisning som
ersättning för förlorade lektioner, då de är engagerade i klasskonferens,
skyddsarbete eller föreningar på skolan.

Grunden för en demokratisk skola är ett demokratiskt arbetssätt. Den
viktigaste enheten i skolan är klassen och därför är det av största vikt att
klassrumsdemokratin utvecklas. Eleverna måste ges reella möjligheter att
tillsammans påverka sin gemensamma situation, att tillsammans med lärarna
planera och utforma undervisningen och få ett forum, där de kan diskutera
gemensamma angelägenheter och nya idéer. I arbetet med att utveckla
klassrumsdemokratin spelar klassråden en avgörande roll. Klassråden måste
ges utökade möjligheter att besluta i frågor som rör klassen. Klassråden bör
även kunna besluta i vissa ekonomiska frågor, t.ex. inköp av läromedel. Vpk
ser det som angeläget att klassråden utvecklas till att verkligen bli klassens,
dvs. elevernas, timme och inte, som nu ofta är fallet, klassföreståndarens
eller rektorns timme.

Skolkonferensen kan komma att spela en viktig roll i arbetet med att
demokratisera gymnasieskolan. Regeringen föreslår i propositionen en
detaljerad reglering av hur elevföreträdare i gymnasieskolans skolkonferens
skall utses, medan man lämnar öppet för hur lärares och övrig personals
representanter skall utses. Vpk menar att det är obefogat att detaljerat
reglera hur elevrepresentanterna skall utses. Detta bör eleverna på skolan
själva kunna besluta om.

Vpk tycker det är viktigt att förstärka rättstryggheten för eleverna, men vi
anser att den modell som regeringen omnämner, en skolans ansvarsnämnd,
eller en skolombudsman, är tveksam. I stället vill vi föra fram tanken på en
elev-JO.

Valfrihet, profilering och ansvar Mot. 1988/89

X_Jb2

Undersökning efter undersökning har visat att skolor, som domineras av
barn från mellanskikten och socialgrupp I, kraftigt skiljer sig från skolor vars
elever främst hämtas från socialgrupp III. Det förslag regeringen nu lägger
om ökad valfrihet kommer, om det genomförs, sannolikt att ytterligare
förstärka klyftorna inom skolväsendet och därigenom i samhället. Det finns
risk för att ett nytt parallellskolsystem växer fram.

Kvalitetsförsämringar inom det allmänna skolväsendet, som orsakats av
de senaste årens besparingar, har framför allt drabbat de ekonomiskt
svagaste grupperna i samhället, men de har också medfört att föräldrar med
god utbildning och ekonomi i allt större utsträckning begär privata lösningar.

Dessa föräldrar vill ha möjlighet att ordna en bra skola för sina barn.

Regeringens förslag om möjlighet för föräldrar att välja skola och rätt att
profilera skolan med hjälp av timplanejämkning är en eftergift till dessa
resursstarka föräldrar. Förslaget innebär att deras barn kan erhålla en god
undervisning på övriga barns bekostnad. Vpk motsätter sig därför att
möjligheten att välja skola blir större än i dag. Riksdagen bör avvisa
regeringens förslag om möjligheten att använda förstärkningsresursen som
medel för att välja skola. Vpk anser att alla barn skall ha rätt till bildning och
kunskap. Vi anser också att alla barn skall ha närhet till skola och skall ha
rätten att gå i närmaste skola. För att vi skall nå dessa mål, har vi motsatt oss
alla nedskärningar på skolans område och menar att ytterligare resurser och
utvecklingsarbete behövs i skolan.

Vpk anser att elever, lärare och föräldrar skall ha stora möjligheter att
påverka undervisningens utformning i klassen.

Lgr 80 ger klassen tillräckliga möjligheter att ge undervisningen en profil.

Vi menar att de ämnen som i dag ingår i läroplanen är nödvändiga för alla
elever. Vi motsätter oss därför timplanejämkningar, för att möjliggöra
ytterligare profilering. Vi vill inte ha elitskolor.

Profilering och valfrihet blir i regeringens proposition neutrala begrepp
eller något som gynnar alla och envar. Men rätten att välja kan inte på allvar
diskuteras om inte också möjligheten att välja förs in i debatten. Varje
diskussion om alternativ och valfrihet, som inte också handlar om hur
valmöjligheterna påverkas av ekonomi, bostadsort och arbete, blir snedvriden.
Menar man allvar med talet om ökat föräldrainflytande, elevdemokrati
etc., står det klart att sex timmars arbetsdag skulle gagna skolans arbete och
utveckling.

Skolpolitiken måste syfta till att skapa möjligheter för alla att få tillgång till
en bra skola. Detta kan endast ske om innehåll och arbetsformer i skolan
anpassas såväl efter elevernas skiftande bakgrund som efter det lokalsamhälle,
där skolan finns. En hög allmän bildning kan inte förverkligas utan
variation i innehåll och arbetssätt.

En offensiv skolpolitik måste formulera bildningsideal med betydligt
vidare syftning än basfärdigheter. Skolans mål måste vara att ge alla elever
så mycket kunskap och bildning att de tillsammans kan styra samhällsutvecklingen
i ett demokratiskt samhälle. För detta krävs bl.a. att elevernas

inflytande över undervisningen stärks. I nuvarande läroplan för grundskolan 3

1* Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr Ub2-3

sägs att undervisningens innehåll och arbetsformer är en fråga som skall Mot. 1988/89

beslutas av lärare och elever tillsammans. Det gäller nu att möjliggöra för Ub2

elever, föräldrar och lärare att gemensamt ta ett ansvar för skolan.

Som vi tidigare nämnde finns det redan i dag stora möjligheter att profilera
undervisningen. S.k. alternativ pedagogik förekommer dagligen i den
svenska skolan. Vi tycker att det är viktigt att föräldrar, lärare och elever får
ökad kunskap om detta. Vpk vill därför föreslå ett anslag om 100 000 kr. till
skolöverstyrelsen, så att den kan föra ut exempel på och ge viss handledning
inom pedagogiskt utvecklingsarbete inom den allmänna skolan.

Vi tycker det är viktigt att demokratisera och bredda den svenska
skoldebatten. Föräldrar och de som arbetar i skolan måste få större kunskap
om skolan ur ett historiskt perspektiv och även om olika pedagogiska
arbetsformer. I ett sådant arbete kan studieförbunden spela en viktig roll. Vi
vill därför att riksdagen hos regeringen hemställer om särskilda projektanslag
inför nästa budget. Dessa projektanslag kan enligt vår mening fördelas
via studieförbunden som anslag till studiecirkelverksamhet inom området
profilering-pedagogisk professionalism i 90-talets skola.

Alternativkurser i matematik och engelska

Skolan måste ge alla elever grundläggande kunskaper inom många områden.

Eleverna måste lära sig att använda den kunskap de har, att sätta in sina
kunskaper i ett sammanhang och lära sig att själva skaffa sig nya kunskaper.

Skolan skall ge alla elever en likvärdig utbildning. Det finns fler
anledningar till att den målsättningen inte uppnås i dag. En del finns
inbyggda i skolans sätt att fungera.

Vpk har i tidigare motioner fört fram kritik beträffande betygssystemet. Vi
anser att detta skapar konkurrens och utslagning i skolan och omöjliggör
flera av läroplanens målsättningar. För att betygen skall fördela sig på ett
sådant sätt att de kan fungera som urvalsinstrument är det nödvändigt att
eleverna inte uppnår likvärdiga kunskaper. Det innebär att nästan 50 000
elever varje år mer eller mindre blir stämplade som sämst i klassen.

Betygsskolan medför dessutom att undervisningen koncentreras på mätbara
kunskaper, teoretiska faktakunskaper, på bekostnad av djupare förståelse
och insikt om viktiga sammanhang.

Varje permanent nivågruppering i skolan, där elever delas in i grupper av
sämre och bättre elever, innebär i praktiken att man frångår målsättningen
om en likvärdig utbildning för alla. Olika elever har olika lätt för att
lära sig olika delmoment och behöver därför lärarhjälp och stöd i varierande
utsträckning. Men skolan får inte sänka ambitionsnivån för vissa elever och
nöja sig med att vissa elever lämnar grundskolan med väsentligt sämre
kunskaper och därmed möjligheter än andra.

När eleverna i åk 6 väljer allmän eller särskild kurs i matematik och
engelska, är det i stor utsträckning ett val grundat på föräldrarnas ambitionsnivå
och klasstillhörighet. Elever är inte bra eller dåliga. Elever är olika
och har skilda behov och förutsättningar. Det måste skolan anpassa sig till, så
att alla elever ändå ges en likvärdig utbildning.

Vpk vill ha en sammanhållen grundskola, där eleverna följs åt i nio år.

Eleverna skall ha rätt till den undervisning och det stöd de behöver, för att Mot. 1988/89

målet om en likvärdig utbildning skall kunna nås. Systemet med alternativ- Ub2

kurser försvårar en sådan utveckling. I undervisningsgrupperna för allmän

kurs samlas dels elever som har svårt med vissa moment i undervisningen och

därför är i behov av extra lärarhjälp, dels elever med sociala problem och

ytterligare s.k. bråkiga elever. Dessa är elever med mycket skilda behov. Det

enda de har gemensamt är att de inte tillhör de "duktiga eleverna.

Resultatet blir många gånger en ohållbar situation för både läraren och
eleverna. Vi vill föreslå att den nuvarande uppdelningen i allmän och särskild
kurs i matematik och engelska avskaffas. I stället vill vi ha en individualiserad
undervisning i en sammanhållen grundskola.

Specialpedagogik

Regeringen föreslår i propositionen att speciallärarutbildningen omorganiseras.
I samband med detta föreslås att lärarhögskolan inte skall ta in några
elever på speciallärarutbildningen under läsåret 1989/90 med undantag för
gren 1, 2140 poäng. Som skäl anförs att några nya medel inte kan tillföras
verksamheten, utan att utvecklings- och fortbildningsinsatser inför starten av
den nya utbildningen måste bekostas genom omfördelning av nuvarande
medel. Regeringen menar att detta inte bör medföra några nämnvärda
svårigheter för tillgången på specialpedagogisk kompetens. Man redovisar
emellertid inte några siffror på tillgång och behov av speciallärare som belägg
för sitt antagande.

Förslaget är enligt vår mening oförsvarbart, då bristen på speciallärare
inom bl.a. handikappområdena fortfarande är stor. Utbildning efter de
nuvarande kursplanerna bör därför pågå till dess den nya utbildningen
startar. Vi föreslår att riksdagen hemställer att regeringen föreslår särskilda
medel i nästa års budget för förberedelser inför starten av den nya
speciallärarutbildningen.

Läromedel

I sökandet efter kunskap är så gott som alla medel tillåtna. Vid undervisningen
bör man utnyttja en mångfald informationskällor och läromedel, för att
stimulera elevernas eget kunskapssökande och träna eleverna i att själva göra
bedömningar när det gäller olika åsikter och olika uppgifter.

För att inhämta kunskap om samhället, naturen, världen och människorna,
måste olika medel och ett undersökande arbetssätt användas. Vpk
förespråkar ett vidgat läromedelsbegrepp där tidningar, böcker, studiebesök,
laboratorieutrustning, inbjudna gäster i skolan, TV, radio, bibliotek,
intervjuer och bilder ryms. Läroboksstandarden har i många skolor sjunkit
till en oacceptabelt låg nivå. Vi välkomnar därför regeringens förslag om
gåvoläroböcker. Men vi vill i sammanhanget varna för att läromedelsanslagen
koncentreras alltför mycket på läroboken på bekostnad av andra
läromedel.

För att kunna använda ett undersökande arbetssätt i undervisningen krävs
att elever och lärare har tillgång till välutrustade skolbibliotek och modern

laboratorieutrustning. Vpk anser att skolbiblioteken bör ha en central roll i Mot. 1988/89

skolan: dels för att stimulera elevernas eget läsande, så att god litteratur blir XJb2

ett naturligt inslag i elevernas tillvaro, dels för att skolbiblioteken kan vara en

stor resurs i undervisningen i flera ämnen. För att skolbiblioteken skall kunna

fylla denna centrala funktion i skolan och undervisningen måste eleverna ges

utökade möjligheter att påverka skolbibliotekens utbud och verksamhet.

Dessutom måste regeringen ta ett ekonomiskt ansvar för att skolbibliotekens
standard blir likvärdig i hela landet. I dag finns stora skillnader mellan olika
kommuner.

För att höja läromedelsstandarden i skolorna, inte minst när det gäller
handikappade elevers speciella behov, krävs att kommunerna får ekonomiska
möjligheter till detta. Vpk har ett antal gånger föreslagit en sorts
ROT-program (reparation, om- och tillbyggnad) förskolan. En del av detta
program behandlar läromedelsstandarden och skolbiblioteken.

Vpk föreslår ett statsbidrag för att stimulera kommunerna till att höja
standarden på läromedel. Vi menar att riksdagen hos regeringen bör
hemställa om ett sådant bidrag. I övrigt hänvisar vi till tidigare motioner från
vpk om ett s.k. ROT-program för skolan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om lönedifferentiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
sägs i motionen om att elevföreträdare i skolans skyddskommitté skall
ha förslagsrätt och rätt att anteckna avvikande mening,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om rätt till extra undervisning som ersättning för
förlorade lektioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om klassrådets centrala roll för en utveckling av
elevdemokratin,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om elevrepresentanter i gymnasieskolans skolkonferens,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om profilering med
hjälp av timplanejämkningar,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om elevers och föräldrars
val av skola inom det kommunala skolväsendet,

8. att riksdagen begär att regeringen skall tillföra skolöverstyrelsen
ett anslag om 100 000 kr. för att föra ut exempel på och ge viss
handledning inom pedagogiskt utvecklingsarbete,

9. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda projektanslag
tas in i budgeten för 1989/90 för att ge ökad kunskap om skolan i
enlighet med vad som sägs i motionen,

10. att riksdagen beslutar att uppdelningen i allmän och särskild
kurs i engelska och matematik avskaffas i enlighet med vad som 6

framförs i motionen.

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om begränsning av Mot. 1988/89
intagningen till speciallärarutbildningen inför läsåret 1989/90, Ub2

12. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda medel skall tas
upp i budgeten för 1989/90 för förberedelser inför starten av den nya
speciallärarutbildningen,

13. att riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt statsbidrag
skall tas in i budgeten för 1989/90 för att stimulera kommunerna att
förbättra läromedelsstandarden i enlighet med vad som sägs i motionen.

Stockholm den 18 oktober 1988

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)

Björn Samuelson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Ylva Johansson (vpk)

7