med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning

Motion 1988/89:Ub3 av Stina Gustavsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ub3

\

av Stina Gustavsson (c)

med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans
utveckling och styrning

I propositionen talas om behovet av goda läromedel. De grupper som i dag
har betydligt sämre tillgång på läromedel än genomsnittet av elever är de
handikappade. Dessa grupper får inte glömmas bort. För att något belysa
behovet tar jag i det följande som exempel upp de synskadades problem.

Enligt en undersökning som gjordes 1986 av Unga Synskadade, som är de
synskadades ungdomsorganisation, var det så mycket som en tredjedel av de
synskadade eleverna som inte hade tillgång till alla läromedel. Även om man
har läromedel förekommer det ofta att det är en annan upplaga, vilket ställer
till extra svårigheter då man inte på samma sätt kan jämföra med kamraternas
böcker. Ofta är också läromedlen av så låg kvalitet att lärarna föredrar att
inte använda dem utan löser problemen på annat sätt, t.ex. genom att
framställa egna läromedel. Ett stort problem för de synskadade är också att
få tillgång till olika typer av lokala läromedel - detta har inte heller
uppmärksammats tillräckligt.

Ett annat problem är att tillgången på referenslitteratur av typen uppslagsverk
och lexikon i stort sett är obefintlig för synskadade. Detta faktum har
förbisetts i propositionen. Det talas däremot allmänt i den utredning som
ligger till grund för propositionen om att behovet av lexikon på de vanligaste
skolspråken är dåligt tillgodosett. Som jämförelse kan då nämnas att det
tysk-svenska lexikon som finns för synskadade är från 1910, det fransksvenska
från 1940, det engelsk-svenska och svensk-engelska från 1948 resp.
1953. Dessa lexikon nytrycks inte heller utan kan endast erhållas om någon
skickar tillbaka ett gammalt lexikon som inte längre behövs.

Ytterligare ett problem är huvudmannaskapet för RPH-syn (Rikscentralen
för pedagogiska hjälpmedel åt synskadade) som producerar läromedel
för synskadade. Denna ligger nu under SIL men låg tidigare under
Tomtebodaskolan.Det har uttalats en del kritik mot att RPH-syn har för
dålig kontakt med personal som arbetar ute på fältet. RPH-syn är
visserligen lokalmässigt placerad vid TRC (Tomtebodaskolans resurscenter),
vilken är den myndighet som direkt arbetar med stöd till de integrerade
synskadade eleverna. Trots detta finns det tecken som tyder på att
samarbetet mellan de båda myndigheterna inte fungerar tillfredsställande.
Mot den bakgrunden skulle det kunna diskuteras om inte RPH-syn bör
återgå till att ha TRC som huvudman.

Huvudmannaskapet bör diskuteras även av det skälet att SIL enligt

propositionen skall få en förstärkt roll när det gäller granskningen av Mot. 1988/89
läromedel. Eftersom SIL är direkt ansvarig för framställningen av läromedel Ub3
för synskadade skulle man så att säga granska sig själv - en situation som inte
kan anses tillfredsställande.

Studerar man SIL:s statistik över tillgången på läromedel för elever med
handikapp, visar denna att läromedelsbehovet täcks till endast 10 % för döva
elever, mindre än 5 % för träningsskolans elever och 20 % för elever med
rörelsehinder. Situationen för elever med flerhandikapp och handikappade
invandrarelever är ännu sämre.

I propositionen lämnas inga förslag till lösningar. Enligt min mening måste
en utredning tillkallas för att se över läromedelssituationen för handikappade.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen begär att regeringen skall tillkalla en utredning om de
handikappades läromedelssituation.

Stockholm den 18 oktober 1988
Stina Gustavsson (c)

9

gotst Stockholm 1988 15948