med anledning av prop. 1988/89:65 om formerna för högskolepolitiken

Motion 1988/89:Ub14 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Ubl4

av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (båda fp)

med anledning av prop. 1988/89:65 om formerna för
högskolepolitiken

Regeringens proposition om formerna för högskolepolitiken är mycket
teknisk till sitt innehåll. Mycket kortfattat berörs de övergripande målen för
utbildningen och ingenting sägs om samhällets behov av bildning. Propositionen
fastslår endast att den grundläggande högskoleutbildningen skall
tillgodose både samhällets behov av kvalificerad arbetskraft och individernas
efterfrågan på utbildning. De avvägningar i fråga om utbildningens omfattning
och inriktning, som måste göras med hänsyn till bl a de begränsade
samhälleliga resurserna måste ankomma på regering och riksdag. Hur detta
ska gå till diskuteras inte.

Vidare föreslås att omfattningen per högskola av resurser för lokala och
individuella linjer samt fristående kurser även i fortsättningen skall styras av
regering och riksdag. Vi vill i det här sammanhanget betona vikten av att det
finns ett rejält utrymme för den här typen av utbildning eller bildning.
Behovet av bildning i samhället kan inte mätas i efterfrågestudier på
arbetsmarknaden och inte heller i individuella önskemål. Universiteten
spelar här en viktig roll för att tillgodose dessa behov. Det är politikernas roll
att skapa utrymme därför.

Propositionen behandlar framför allt högskolans ekonomiska ramar, som
bl a föreslås vara treåriga från och med budgetåret 1990/91. Varje högskoleenhet
tilldelas ett samlat anslagsbelopp för grundläggande högskoleutbildning.
I propositionen framhålls dock att övergången till den nya budgetprocessen
kräver ett omfattande förberedelsearbete. Därför föreslås att anslagsomläggningen
genomförs samtidigt som ramanslag införs, dvs budgetåret
1993/94.

Däremot när det gäller att införa ett anslag för lokalkostnader för varje
högskoleenhet så föreslås att detta skall gälla redan från och med budgetåret
1990/91. Vi menar att det i detta fall behövs en förberedelsetid och att
övergången bör samordnas med ramanslagets införande. Bl.a. bör byggnadsstyrelsens
roll övervägas.

Propositionen utgår från att byggnadsstyrelsen även i fortsättningen är
lokalhållare för högskolan och debiterar marknadsanpassade hyror. Det
kan ifrågasättas om hyrorna verkligen är marknadsanpassade eftersom
byggnadsstyrelsen knappast utsätts för konkurrens.

Folkpartiet har tidigare tillsammans med centern och moderaterna
påpekat att det med nuvarande riktlinjer för statlig lokalförsörjning inte går
att uppnå en effektiv och kundorienterad ordning. Folkpartiet har i detta
sammanhang föreslagit att byggnadsstyrelsens förvaltande verksamhet över

förs till två eller flera fastighetsaktiebolag. När det gäller universitet och Mot. 1988/89

högskolor borde också övervägas att överföra fastigheterna i egen regi. I dag Ubl4

har de väldigt svårt att påverka byggnadsstyrelsens hyressättning. Detta talar

för att förslaget om anslag för lokalkostnader införs först budgetåret

1993/94.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokala och individuella linjer samt fristående
kurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslag
för lokalkostnader införs först budgetåret 1993/94,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en översyn av
byggnadsstyrelsens roll som lokalförsörjare till högskoleenheterna.

Stockholm den 3 februari 1989

Ingela Mårtensson (fp) Kent Skårvik (fp)

12