med anledning av prop. 1988/89:80 om verksamhet

Motion 1988/89:Fö8 av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Fö8

av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (m)
med anledning av prop. 1988/89:80 om verksamhet
och anslag för det militära försvaret m.m. under
budgetåret 1989/90

I propositionen uttalar försvarsministern att produktionsbeläggningen inom
försvarsindustrin är acceptabel till i början av 1990-talet med undantag för
varvsindustrin, som behöver nybeställningar redan år 1990.

Överbefälhavaren har insett betydelsen av att upprätthålla en inhemsk
produktion av örlogsfartyg och därför föreslagit att anskaffning av ett
ytstridsfartyg tidigarelägges.

Försvarsministern avvisar överbefälhavarens förslag trots att han är
medveten om att varvsindustrin är i behov av nya beställningar.

Regeringen har såväl i föregående års som i årets budgetproposition givit
en signal om att en inhemsk produktion av övervattensfartyg för marinens
räkning kan ifrågasättas. Mot den bakgrunden drar Celsius ledning en logisk
slutsats och aviserar en nedläggning av nyproduktionen av örlogsfartyg på
Karlskronavarvet.

Sysselsättningen för 600 anställda är därmed i fara. Dessutom föreligger en
uppenbar risk att Sverige frånhänder sig möjligheten till en inhemsk
produktion av övervattensfartyg.

Det är ett synnerligen märkligt ställningstagande från regeringens sida.
Enligt överbefälhavaren är marinens behov av nya övervattensfartyg mycket
stort och klart dominerande.

En trovärdig neutralitets- och säkerhetspolitik kan inte upprätthållas om
inhemsk produktion av örlogsfartyg inte kan säkerhetsställas.

Karlskronavarvet är landets enda varv med en allsidig kompetens vad
beträffar produktion av örlogsfartyg. Varvet har en kompetens och ett
kunnande som i många avseenden är unik. Det är därför självklart att staten i
egenskap av ägare till varvet måste klart uttrycka sin mening om att
Karlskronavarvet har en stor funktion att fylla i svensk säkerhetspolitik.

I det prekära läge som uppkommit för Karlskronavarvet är det viktigt att
åtgärder vidtages för att bibehålla handlingsfriheten. Det är helt oförsvarbart
att en nedläggning av Karlskronavarvet helt dikteras av styrelsen för Celsius
på företagsekonomiska grunder. Det är självklart att en samhällsekonomisk
och försvarspolitisk bedömning måste ligga till grund för ett sådant beslut.
Det är således valda ombud för Sveriges folk som måste ha det verkliga
avgörandet.

Regeringen har därför skyldighet att i egenskap av företrädare för ägaren
förhindra att beslut fattas om nedläggning av nyproduktion av örlogsfartyg
på Karlskronavarvet.

Mot. 1988/89
Fö8

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Karlskronavarvet och om Sveriges möjligheter
till inhemsk produktion av övervattensfartyg,

2. att riksdagen beslutar att ytterligare två kustkorvetter skall
anskaffas,

3. att riksdagen beslutar medge att kostnadsramen för beställningar
av materiel för marinförband därmed ökas med 800 000 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag,

4. att riksdagen beslutar att till Marinförband: Anskaffning av
materiel för budgetåret 1989/90 anvisa ett med 175 000 000 förhöjt
förslagsanslag i förhållande till regeringens förslag.

Stockholm 16 mars 1989

Karl-Gösta Svenson (m) Göthe Knutson (m)

Den pågående utredningen, 1988 års försvarskommitté, måste få tillfälle
att belysa det framtida behovet av inhemsk produktion av örlogsfartyg.
Försvarskommittén måste också få tillräckligt underlag för en bedömning
hur våra resurser för en sådan produktion bäst kan utnyttjas.

Karlskronavarvet är det enda varv i vårt land som besitter kompetens och
kunnande för en allsidig produktion av örlogsfartyg. Det är ingen överdrift
att påstå, att varvet har ett kunnande på vissa områden, som är i världsklass.
Denna betydelsefulla samhällsresurs måste utnyttjas på ett optimalt sätt.

Marinen är i behov av flera fartyg för uppbyggnad av ytterligare en
ubåtsskyddsstyrka. Handlingsfrihet måste finnas för att skapa underlag om
hur vår varvskapacitet bäst skall utnyttjas och utvecklas. I avvaktan på
försvarskommitténs besked bör därför riksdagen i första hand fatta beslut om
en förlängning av kustkorvettserien. Ett sådant beslut påverkar inte till
någon del den framtida satsningen på ett nytt ytstridsfartyg. Ett beslut i
denna riktning ger den nödvändiga handlingsfrihet vad Karlskronavarvet
beträffar.

9