med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.

Motion 1988/89:Sf35 av Ragnhild Pohanka och Eva Goes (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Sf35

av Ragnhild Pohanka och Eva Goes (båda mp)

med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag
till utlänningslag m.m.

I stora delar av världen och i många länder pågår inbördes strider mellan
olika folk- eller smågrupper i landet, många länder utsätts för övergrepp,
infiltration eller ockupation och förföljelse av individer, grupper eller hela
folk. Detta leder till mycket ökade flyktingströmmar till grannländer och
ofta till mycket stora flyktingströmmar till ofta ytterst fattiga grannländer.
Genom de moderna kommunikationerna kommer också små rännilar av de
stora flyktingströmmarna till för flyktingarna ofta fjärran och främmande
länder däribland Sverige.

I miljöpartiet de grönas program om invandrare och flyktingar kommer
framför allt en av miljöpartiets fyra solidariteter att vara vägledande, nämligen
solidaritet med människor i hela världen och i framtiden. Denna solidaritet
innefattar självklart att Sverige skall öppna sina gränser för förföljda,
hotade och torterade människor.

Ändringarna i lagen syftar främst till att åstadkomma en förkortning av
handläggningstiderna för de asylsökande. Att förkorta väntetiderna ser
miljöpartiet som positivt. Det får dock aldrig minska rättssäkerheten. I lagförslaget
har dock målet snabb handläggning av asylärenden fått gå ut över
rättssäkerheten. I allra första hand genom utökat betalningsansvar för
transportföretag. Man föreslår i propositionen att transportören är betalningsskyldig
för återresa både för utlänningen och den bevakningspersonal
som behöver följa med. Detta minskar självklart flyktingströmmen till Sverige,
men följden blir att den presumtiva flyktingens öde avgörs av flygeller
båtpersonal kanske under landets säkerhetspolis överinseende. Någon
utredning är ju inte aktuell. Rättssäkerheten är helt satt ur spel.

Vi anser inte heller att svensk polis skall kunna omhänderta returbiljett.

Som en röd tråd genom hela propositionen går dokumentlösheten som
ett problem som måste lösas. Det ligger i flyktingskapets natur att man inte
hinner städa hemma, inte har möjlighet att ha sina papper i ordning och ej
heller har något ordnat för framtiden. UNHCR ser i vissa länder dokumentlösheten
som ett betydligt större skäl för asyl än motsatsen.

Miljöpartiet de gröna anser att polisen inte skall vara de första som tar
hand om utlänningen vid ankomsten till Sverige utan det skall vara civil
personal och deras skyldighet skall vara att upplysa utlänningen om rätten
att söka asyl. Rätten till tolk och juridiskt biträde skall också upplysas om så
snart någon anger att han/hon söker asyl. Det bör finnas folk från socialjouren
inom räckhåll. Likaså skall tolkjour och en jour för juridiska biträ

den finnas att tillgå. Att mötas av civil personal, folk från socialjouren och Mot. 1988/89

snabbt få, av flyktingen godkänd, tolk och juridiskt biträde fåren god effekt Sf35

på utredningens kvalitet och kan även ytterligare minska väntetiderna.

Många flyktingar har ångest och skräck inför polisen på grund av hemska
upplevelser från sitt eget land och vågar inte tala fritt inför polisen och då
blir utredningen ofullständig och tidskrävande. I vissa fall står det helt klart
att flyktingen kommer att få asyl och då kan eventuellt det juridiska biträdet
uteslutas. Även i de klara fallen kan dock ett rättsligt biträde behövas då
frågan om flyktingstatus återstår att avgöra. Endast om den asylsökande
själv förklarar sig beredd att höras utan biträde kan det ske. Möjligheten att
ha en närstående och/eller representant från frivilligorganisation bör erbjudas.
Bandupptagning bör också ske i alla asylutredningar.

Att förordna ett biträde i tidigt skede har dubbelt syfte ökad rättssäkerhet
och ökad trygghet. Beslutanderätten i rättshjälpsfrågor skall ej överföras
från rättshjälpsnämnderna till SIV. De asylsökande uppfattar SIV som
sin motpart och tvivlar på att SIV intar en oberoende hållning.

Någon utökning av direktavvisningen anser vi ej skall antas. Förslaget
säger att en person kan bli direktavvisad om en asylsökande åberopar samma
grunder som redan prövats av regeringen och ej föranlett asylrätt. Detta
innebär en generalisering som icke är godtagbar. Varje utredning skall
göras individuellt med en helhetssyn på individ, familjesituation, hemland
osv. Likaså skall ej direktavisning få ske efter tre månaders vistelse i Sverige.
Miljöpartiet de gröna vill att även flyktingar enligt den utvidgade OAUkonventionen
skall ges flyktingstatus. Här vore bästa lösningen ett tillägg
av en 4:e punkt i 3 kap 3 §.

en person som på grund av aggression utifrån, ockupation, främmande
herravälde eller händelser som allvarligt stör den allmänna ordningen i
delar av eller hela hans hemland, tvingas lämna sin bostad för att söka
skydd på annat sätt utanför hemlandet,

Även den första handläggningen anser vi bör göras av invandrarverket:
samma myndighet som fattar beslut skall också sköta handläggningen.

Vi anser ej heller att kroppsvisitation skall få ske enligt 5 kap 2 §, utom vid
misstanke om brott. Dock skall ej returbiljetter och dylikt få fråntagas utlänningen.

Vi motsätter oss förvar enligt 6 kap 2 § punkterna 1 och 2, som innebär
rätten till förvar då identiteten är oklar eller för att en utredning skall kunna
genomföras. Det är inget brott att vara flykting och rätten till förvarstagande
skall endast finnas om utlänningen begått brott eller misstanke finns att
utlänningen skall bedriva brottslig verksamhet i Sverige.

När det gäller förvarstagande av barn anser miljöpartiet de gröna att det
skall vara totalförbud för detta med undantag för brottsmisstanke och även
då bör barnet i första hand ställas under uppsikt.

Någon anteckning i resedokumenten om osäker identitet skall inte göras,
då möjligheterna för flyktingen att resa då blir oerhört beskuren.

En asylsökande skall delges utvisnings- eller avvisningsbeslut och giltigheten
skall gälla för den dag den asylsökande får det i sin hand och inte från
beslutsdagen. Avvisningen skall ej verkställas innan den vunnit laga kraft 11

och beslutet skall inhiberas vid överklagning eller vid förnyad provning på Mot. 1988/89

alla nivåer. Muntlig handläggning är ett fint komplement och bör vara en Sf35

rättighet för den asylsökande på alla nivåer. Närvarande bör också det
juridiska biträdet vara. Vid muntlig förhandling skall parterna vara personligen
närvarande.

Att preskriptionstiden skulle förlängas från två till fyra år kan vi ej se
något skäl till, 8 kap 15 §.

Beslutsmotiveringar och sekretess. Miljöpartiet delar utredningens synpunkter
på behoven av klara beslutsmotiveringar. Angående sekretesslagen
bifaller miljöpartiet de gröna förslaget att införa bestämmelser som ger
möjlighet att göra beslutsmotiveringar hemliga utom för utlänningen själv.

Även regeringsbesluten bör ha beslutsmotivering. Dessa kan ligga som underlag
för praxissamling, vilket är en grundläggande princip att denna är
offentlig, men uppgifter som kan användas till identifikation av person
utesluts.

Personliga uppgifter, som lämnats till socialnämnd, skall ha starkt sekretesskydd.
Med den uppgiftsskyldighet som i dag föreligger jämställs en
asylsökande med en brottsling. 14 kap 2 § sekretesslagen. Sjukjournalerna
skall ha samma sekretessskydd som för svenska medborgare.

Trots den långa texten i denna motion är vi på andra punkter positiva till
lagen. Det viktiga för oss är förutom nedanstående i hemställan anförda
förslag att lagen sedan får en generös tolkning och praxis.

Det är viktigt att noga se till vid återsändandet till första asylland att den
enskilde flyktingen där har skydd och absolut inte återsända honom/henne
till ett land som inte bundit sig till Genéve-konventionen i sin helhet.

Många tunga remissinstanser har tillstyrkt de flesta av våra förslag. Det
är inte trevligt att tänka sig att människosmugglare får stora vinster på
människors ångest och flyktbehov. Dock kan en sista förtvivlad utväg för
en flykting stängas av om verksamheten bestraffas. Ett undvikande av lagstiftning
i detta fall är vårt grundförslag.

För att leva upp till den medmänsklighet det svenska folket står för och
de människor som knackar på hos oss behöver, har vi noga övervägt denna
nya utlänningslag och föreslagit en del förbättringar och förtydliganden
enligt denna motion.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen avslår förslaget om utvidgat kostnadsansvar för
transportföretag för utlänningars återresa vid avsaknad av pass, visum,
uppehållstillstånd och dylikt, 9 kap 2 §,

2. att riksdagen avslår förslaget om rätt att omhänderta returbiljett,

5 kap 4 §,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att civila
personer och inte poliser bör vara de som vid gränsen tar emot flyktingarna/utlänningarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlänningen
bör upplysas om sin rätt att söka asyl, 12

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den Mot. 1988/89

asylsökande före en första utfrågning bör få tillgång till tolk och Sf35

offentligt biträde,

6. att riksdagen beslutar att ett joursystem för jurister verksamma
inom området upprättas,

7. att riksdagen beslutar att behålla beslutanderätten i rättshjälpsfrågor
hos rättshjälpsnämnderna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen
utökning av direktavvisningsbeslut bör antas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen
viseringsskyldighet bör införas som grundregel i § 3,

10. att riksdagen beslutar att som flykting avse även den som avses
enligt den utvidgade flyktingkonventionen i OAU, tillägg till 3 kap
3 §,

11. att riksdagen avslår förslaget om kroppsvisitation enligt 5 kap
2 §,

12. att riksdagen avslår förslaget om förvar enligt 6 kap 2 § punkterna
1 och 2,

13. att riksdagen beslutar om totalförbud mot att ta barn i förvar, 6
kap 3 § med undantag av 3 § punkt 2 första stycket,

14. att riksdagen avslår förslaget om anteckning i resedokument
om osäker identitet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att verkställighetsbeslutet
bör delges den asylsökande och räknas från den
dag han/hon erhållit det i sin hand,

16. att riksdagen beslutar att avvisning ej i något läge får ske förrän
beslutet vunnit laga kraft,

17. att riksdagen beslutar att verkställighet inhiberas vid överklagning
av beslut,

18. att riksdagen beslutar att avvisningsverkställighet inhiberas, då
nya skäl framkommit efter överklagan till regeringen och därav följt
avvisningsbeslut,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
muntlig handläggning är en rättighet på alla nivåer,

20. att riksdagen beslutar att ej förlänga preskriptionstiden från två
år till fyra år,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
återsändande till första asylland, myndigheten bör försäkra sig om
att den enskilde har skydd där,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flykting
under inga omständigheter bör få sändas tillbaka till ett första
asylland som inte är bundet av Genéve-konventionen i sin helhet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyk

13

tingars/utlänningars sjukjournal bör ha samma sekretesskydd som Mot. 1988/89
svenska medborgares. Sf35

Stockholm den 10 april 1989
Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goes (mp)

14