med anledning avprop. 1988/89:90 om

Motion 1988/89:Ub25 av Jerry Martinger (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub25

av Jerry Martinger (m)

med anledning avprop. 1988/89:90 om

ingenjörsutbildning

Mot.

1988/89

Ub25-33

Inledning

I regeringens proposition 1988/89:90 framläggs förslag till ny organisation av
den tekniska utbildningen på mellannivå. En tvåårig ingenjörsutbildning
föreslås ersätta och påbygga den nuvarande fjärde årskursen på teknisk linje
inom gymnasieskolan. Vidare framläggs förslag till lokalisering av den
utbildningen.

Förslagen framläggs sedan frågan utretts av en arbetsgrupp (SIMutredningen)
vars slutrapport varit föremål för en omfattande remiss.

En landsomfattande försöksverksamhet pågår för att förbereda reformen.

Denna motion framläggs enär det kan ifrågasättas om de framlagda
förslagen överensstämmer med målsättningen för förändringsarbetet.

Motiv för motionens förslag

Utvecklingen inom gymnasieskolan på den tekniska utbildningens område
har under senare år präglats av en strävan till decentralisering; allt fler orter
har exempelvis fått de högre årskurserna av den fyraåriga tekniska linjen.

Detta har varit ett uttryck för behovet av att skapa ökad tillgänglighet för en
allt viktigare gren av gymnasieutbildningen. Det har också uttryckt strävan
att integrera ortens näringsliv med den tekniska utbildningen. Målsättningen
för arbetet med att utveckla den tekniska gymnasiala utbildningen har varit
att förvandla den till högskoleutbildning. Beträffande lokaliseringen hette
det logiskt nog i direktiven till SIM-gruppen: Därför bör dessa högskolekurser
i huvudsak lokaliseras till samma orter som det fjärde året av T-linjen och
dennas utbildningsresurser i form av lokaler och utrustning så långt möjligt
användas.

Då riksdagen enligt förslag i budgetpropositionen 1987/88 beviljade medel
för försöksverksamhet med högskolekurser (80-poäng) som ersatte T4 följde
man också den nämnda lokaliseringsprincipen. I Stockholms län valdes två
orter för försöksverksamheten, nämligen Huddinge kommun och Södertälje
kommun, den förra med el-teleteknisk inriktning, den senare med maskinteknisk
inriktning. Denna verksamhet pågår alltså med sitt första läsår och
planeras fortsätta med årskurs två nästa läsår.

För berörda kommuner innebär deltagande i försöksverksamheten inte
endast att resurser i form av lokaler och utrustning så långt möjligt \

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub25-33

används. Betydande investeringar har också gjorts, dels för att tillmötesgå Mot. 1988/89
vederbörande högskolas höga och berättigade kvalitetskrav, dels för att från Ub25
början lägga grunden till en för kommunen och regionen värdefull utbildning.

Investeringarna har uppgått till betydande belopp. Sålunda har Huddinge
kommun för omläggningen från T4 till högskolekurser avsatt omkring 10
milj. kr. inom ramen för en ännu större satsning på förnyelse av hela den
tekniska utbildning som underbygger den framväxande ingenjörsutbildningen.

Genom propositionens förslag äventyras Huddinges investeringar och
kommunens beredvillighet att medverka i den utbildningsreform som
initierats genom SIM-utredningen. Någon ingenjörsskola föreslås inte bli
lokaliserad till den kommunen.

Innehållsmässigt är begreppet ingenjörsskola mångsidigt. De förslag som
framläggs rör i huvudsak elteknik och maskinteknik medan exempelvis
kemiutbildningarna lämnas i stort sett utan ställningstagande. Detta bör
möjliggöra för kommuner och högskolor att vidare utforma den kemitekniska
utbildningens organisation inom de ramar riksdagen fastställer.

Det är därvid av stor vikt att kommunerna får möjlighet att profilera sig
och göra detta med hänsyn bland annat till ortens näringsliv. Ett exempel må
anföras. I samverkan mellan Stockholms läns landsting, Huddinge kommun
och Botkyrka kommun byggs i Huddinge för närvarande upp ett av Europas
största centra för bioteknisk verksamhet, NOVUM. Till detta koncentrat av
forskning, utbildning och näringsliv har redan förlagts gymnasieutbildning
inom den biokemiska grenen. Det förutsätts att denna utbildning skall gå
vidare till årskurs fyra nästa läsår. Det är därför naturligt att denna
teknikutbildning på sikt förvandlas till högskoleutbildning liksom övriga
grenar. Lika naturligt är då att lokaliseringen bibehålls och att den
biokemiska utbildningen utvecklas i anslutning till NOVUM.

Även i fråga om satsningarna på den biokemiska utbildningen kan anföras
att kommunen, i detta fall Huddinge, i samråd med statliga organ gjort
betydande investeringar (10 milj. kr.).

I utbildningssammanhang spelar kommunikationerna ofta en avgörande
roll. Det som ovan anförts beträffande Huddinge kommun och dess roll i
utvecklingen av ingenjörsskolan underbyggs kraftigt bland annat i en
utredning som Länsstyrelsen i Stockholms län gjort. I utredningen, som
rubricerats Restider till olika tänkta ingenjörsskolor redovisas kommunens
fördelar på kommunikationsområdet inom södra delen av Stockholms
län.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om lokalisering av ingenjörsutbildningen
med beaktande av de betydande investeringar som vissa kommuner
redan gjort i samband med försöksverksamheten och beslutar bevara
utbildningen på de orter där kommunikationer, näringsliv och befolkningsunderlag
utgör klara motiv för detta,

2. att riksdagen beträffande kemiutbildningarna på ingenjörsnivå Mot. 1988/89

beslutar att dessas lokalisering skall behandlas i särskild ordning Ub25

varvid behovet av att profilera och lokalisera dem med hänsyn till
befintliga företag, forskningsenheter etc skall ges en avgörande
betydelse.

Stockholm den 16 mars 1989

Jerry Martinger (m)

1* Riksdagen 1988189.3 sami. NrUb25-33