med anledning av prop. 1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

Motion 1989/90:Ub16 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub 16

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:102 om
reformerad svenskundervisning för vuxna
invandrare

Inledning

Don nuvarande organisationen för svenskundervisning för invandrare
trädde i kraft den 1 juli 1986. Undervisningen har anordnats i form av grundläggande
svenskundervisning (grund-sfi) oell pabyggnadsundervisning (päbyggnads-sfi).
Utöver detta har statens invandrarverk anordnat förläggningssvenska.

Sfi-undervisningen har utgjort grunden i ett undervisningssystem för
vuxna invandrare med olika huvudmän och utbildningsnnordnarc. Syftet
med utbildningen är "att ge invandrarna sädana kunskaper i det svenska
samhället och arbetslivet att invandraren kan ta vara pä sina rättigheter och
påverka sin situation samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga
livet erbjuder". Efter genomgängen utbildning skall invandraren lia grundläggande
kunskaper i det svenska språket sorn leder antingen till fördjupade
studier eller till övergäng till arbetslivet.

Dagens system motverkar sina syften

Denna målsättning har inte uppnätts. Vlänga invandrare har deltagit i sfiundervisning
under läng tid med läg studietakt och med ett svagt studieresultat.
Samtidigt har ilian inte klarat av värvningen studier-praktik/arbete. Den
eftersträvade integrationen har i praktiken inte fungerat. Detta har medfört
att övergängen till arbetslivet tar orimligt läng tid. Den länga studietiden,
med dess intervaller av väntan, skapar ett beroende av socialbidrag och leder
till att invandraren blir bade passiviserad och isolerad fran det svenska samhället.
Utslussningen till arbetslivet försväras.

1 propositionen tar regeringen delvis fasta pä den kritik sorn vi framfört
mot den nuvarande ordningen och pä de förslag vi lagt fram. Det gäller möjligheten
till koncentrerad undervisning, bidrag som följer invandraren,
ökade möjligheter till individualisering oell flexibilitet samt en effektivare
uppföljning av verksamheten.

Sammanhållen svenskundervisning

Vi tillstyrker förslaget att uppdelningen mellan grund-sfi och päbyggnads-sfi
upphör samt att kommunerna tär ansvar för flyktingarnas svenskundervis

ning. Under förutsättning att undervisningen bedrivs och organiseras effektivt
bör föreslagna 700 timmar skapa förutsättningar för att ge alla grundläggande
färdigheter i svenska.

Vi förutsätter att mål och krav på kvalitet i undervisningen ställs så högt
att deltagarna får sä goda kunskaper i svenska att de kan gä direkt till vidareutbildning
eller ut i arbetslivet.

Förordningen föreskriver att undervisningen "bör bedrivas kontinuerligt
under äret med uppehåll endast för semester". Det har emellertid visat sig
att man pä mänga orter följer det normala läsåret för skolan, vilket får till
följd att utslussningen av flyktingen ytterligare fördröjs. Kommunerna bör
verka för att grund-sfi bedrivs med sådan kontinuitet att studieresultaten
hälls pä en hög nivå.

Kommunens val av anordnare

Enligt nu gällande bestämmelser får kommunerna förlägga grund-sfi till
komvux, studieförbund eller folkhögskola. I förslaget vill regeringen utöka
rätten för kommunerna att välja anordnare att också omfatta AMU och den
statliga högskolan. Skälet är att man vill ge kommunerna möjlighet att underlätta
för flyktingarna att få en ökad differentiering och individualisering
av undervisningen. I särskilda fall skall en annan anordnare efter regeringsbeslut
fä svara för grund-sfi.

Det finns enligt vår mening ingen anledning att i lagen ange vilka kommunerna
kan anlita för att genomföra undervisningen i grund-sfi. Det bör stå
kommunen fritt att anlita den arrangör som pä ett effektivt sätt tillhandahåller
en god utbildning. Det finns däremot skäl att framhålla att beslut om utbildningsanordnare
bör föregås av en öppen upphandling. I mindre kommuner
talar mycket för att utbildningen bör hållas samman. I kommuner med
mer omfattande sfi-undervisning kan det dock verka stimulerande att verksamheten
bedrivs i konkurrens mellan fler utbildningsanordnare.

Det är enligt vär mening viktigt att understryka att kommuner och arbetsförmedling
i ett tidigt skede ser till att man planerar för värvning av studier
och praktik/arbete.

Möjlighet att koncentrera undervisningen

Invandrare och flyktingar har ofta en hög motivation att lära sig svenska.
De vill fortast möjligt kunna försörja sig själva och sina familjer. Eftersom
undervisningstiden är maximerad till 21 timmar per vecka förlorar många
ambitionen att snabbt klara sin egen försörjning. Vi har föreslagit att man i
de fall där invandraren har god studievana skall kunna koncentrationsläsa
svenska åtminstone 30 timmar per vecka.

I propositionen föreslås att detaljregleringen av undervisningstiden upphör
och att det skall ankomma pä regeringen att bestämma vilka regler som
skall gälla. Enligt vär mening räcker det att ange målet. Kommunerna har
själva ett intresse av att undervisningen bedrivs effektivt. Det bör således
vara möjligt att koncentrera sfi-undervisningen för dem som klarar en högre
studietakt.

Mot. 1989/90
Ubl6

7

Förläggningssvenska Mot. 1989/90

Statens invandrarverk (SIV) arrangerar svenskundervisning under den tid öblb
invandrare vistas i förläggning. SIV upphandlar utbildningen av olika anordnare.
För denna undervisning saknas kompetenskrav för lärarna oell krav pä
läroplan. Undervisningens kvalitet är i hög grad skiftande. Förläggningssvenskan
har en betydande omfattning. Det totala antalet undervisningstimmar
i svenska uppgick 1988/89 till 450 000 och omfattade gott och väl hälften
av all grund-sfi. Vistelsetiden pä förläggning är för manga flyktingar läng.

För närvarande har över 7 (XX) flyktingar tätt uppchälls- oell arbetstillstånd
mell saknar kotumunplals vilket gör att de blir kvar pä förläggningarna.

De invandrare sorn tätt uppehålls- oell arbetstillstånd mäste, även 0111 de
vistas pä förläggning, erhälla undervisning i svenska. Den kommun där flyktingförläggningen
är belägen bör ansvara för undervisningen.

Vi anser vidare att krav pä läroplan och lärarkompetens bör gälla för all
undervisning av invandrare.

Lärarfrågor

Genom den ökade undervisningstiden och genom den sammanhällna undervisningen
uppstär sannolikt en brist pä lärare sorn uppfyller gällande krav pä
kompetens. Regeringen föreslär att SÖ tär i uppdrag att pröva 0111 nuvarande
kompetensregler för lärare i grund-sfi är rätt utformade. Enligt vär
uppfattning mäste mälsättningen vara att alla lärare skall lia adekvat utbildning
och kompetens. Det är också av betydelse att denna grupp lärare får
adekvat fortbildning.

Bidrag och studieresultat

Trots att det tar läng tid innan invandraren kommer i arbete eller reguljära
studier har samhället svart att tillvarata invandrarens kunskaper. Enligt uppgift
ät det endast en femtedel av invandrarna sorn arbetar inom yrken som
motsvarar deras utbildningsnivå.

Enligt vad sorn har uppgivits tappar mänga invandrare intresset för att
delta lil.a. pä grund av undervisningens bristande kvalitet. Enligt SÖ var den
genomsnittliga avhoppsfrekvensen 21 '"r 1987/1988. Ingen känner i dag ansvar
för att följa upp vad sorn händer de invandrare sorn inte fullföljer undervisningen.

Vi delar uppfattningen att det föreslagna schabloniserade statsbidraget
noga bör följas upp. Det är av stor vikt att undervisningen har god kvalitet
och att resurserna används pä ett effektivt sätt.

Eftersom den hittills bedrivna sfi-undervisningen inte räckt till för att nä
de resultat sorn eftersträvats föresläs att tiden för den enskildes deltagande i
grund-sfi utsträcks till att gälla 7(X) undervisningstunmar. Vidare föresläs ett
schabloniserat statsbidrag sorn skall utbetalas efter genomförda 50 resp. 350
undervisningstimmar.

Regeringen bör klarlägga hur man bör förfara med utbetalning av det
schabloniserade bidraget för de invandrare sorn genom omflyttning undervisas
i flera kommuner.

Med en sadan bidragskonstruktion finns risk för att kommunerna begriin- Mot. 1989/90

sar sin ambition och inte striivar efter att ge en undervisning omfattande Ubl6

samtliga 700 timmar. Å andra sidan är det ett för alla parter gemensamt intresse
att invandrare erhåller så goda kunskaper i svenska som möjligt.

I syfte att förbättra undervisningen bör enligt vår mening spräkfärdighetsprov
utarbetas, som visar om invandraren nätt den eftersträvade färdighetsnivän.
Sådana prov kan användas i rent diagnostiskt syfte. Emellertid finns
enligt vär mening också skäl att överväga om provresultaten skall gälla som
kriterium för vad som är acceptabla studieresultat. Om de nu föreslagna förändringarna
av sfi-undervisningen inte ger förväntade resultat bör övervägas
om studieresultaten skall vägas in som grund flir bidragsgivningen.

Invandrarkvinnornas kunskaper i svenska

Ett problem som inte tas upp i propositionen är invandrarkvinnornas låga
deltagande i undervisningen. Orsaken är oftast av kulturell art. Genom
bristfälliga kunskaper riskerar invandarkvinnor att bli isolerade frän kontakter
med andra än invandrare ur den egna kulturkretsen. Kommunerna bör
särskilt uppmärksamma invandrarkvinnornas situation och vidta åtgärder i
syfte att stimulera dem att fullt ut delta i den undervisning som erbjuds.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

I att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kontinuitet i sfi-undervisningen,

2. att riksdagen beslutar att kommunen skall vara fri att själv välja
anordnare av grund-sfi,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till reglering av vilka anordnare
som kan förekomma för sfi-undervisning enligt 3§ i lagen
1986:159,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om öppen upphandling av sfi-undervisning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att planera för värvning av studier och
arbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna till koncentration av sfi-undervisning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i svenska vid flyktingförläggningar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalning av statsbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav pa läroplan och lärarkompetens,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering genom färdighetsprov,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

9

tionen anförts om vikten av att vidta åtgärder för att undervisningen i Mot. 1989/90

svenska även skall nå invandrarkvinnorna. Ubl6

Stockholm den 20 mars 1990

Ann-Cathrine Haglund (m)

Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m)

Birgit Henriksson (m)

Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Rune Rydén (m)
Elisabeth Fleetwood (m)

10