med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m.m.

Motion 1989/90:Sf55 av Rune Backlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf55

av Rune Backlund m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat
flyktingmottagande och nytt system för ersättning till
kommunerna, m.m.

I propositionen föreslås ett nytt system för ersättning till kommunerna för
flyktingmottagandet. Förslaget innebär att nuvarande ersättning till kommunernas
kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar och huvuddelen av
övriga bidrag till kommunerna för flyktingmottagandet läggs samman i en
schabloniserad ersättning som normalt utgår per mottagen flykting. Ett återinförande
av särskilda bosättningslån aviseras också.

Från centerpartiets sida efterlyste vi redan våren 1988 ett enklare ersättningssystem
till kommunerna. Vi påtalade i en kommittémotion behovet av
en ny ersättningsmodell som motverkade ett passivt socialbidragsberoende
och gav kommunerna möjligheter att mera aktivt arbeta med att slussa ut
flyktingarna på arbetsmarknaden. Den nu föreslagna modellen och de tankegångar
som finns om en enhetlig introduktionsersättning för flyktingar ligger
väl i linje med de synpunkter som vi då redovisade. Vi har också tidigare
krävt att man skall återinföra bosättningslån för flyktingar i stället för utrustningsbidrag
inom socialtjänsten.

Kostnadsfördelning stat-kommun

Fluvudansvaret för landets flyktingpolitik åvilar staten. Staten måste därför
också ta hela det ekonomiska ansvaret för flyktingpolitikens kostnader. I
propositionen föreslås kommunerna erhålla en schablonersättning motsvarande
115 000 kr. för vuxna flyktingar och 70 000 för barn under 16 år. Nivå
på schablonersättningen skall årligen fastställas efter överläggningar mellan
företrädare för regeringen och svenska kommunförbundet.

Det framgår inte närmare av propositionen hur man har kommit fram till
den nu föreslagna nivån på ersättningen. För att vårt flyktingmottagande
skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, och för att kommunerna
skall vara beredda att teckna avtal med invandrarverket, krävs det att kommunerna
känner att staten tar hela det ekonomiska ansvaret för flyktingmottagandet.
Den nya schablonersättningen får därför inte bli ett sätt att från
statens sida i framtiden försöka vältra över kostnader på landets kommuner.
Detta bör ges regeringen till känna.

Arbetslinjen

Ett huvudsyfte med den nu föreslagna förändringen av ersättningssystemet
är att kommunerna skall arbete mera aktivt med att få flyktingarna i arbete.

Det förutsätter att kommunerna också får större möjligheter att påverka Mot. 1989/90

andra berörda myndigheters resursfördelning och arbetsplanering. Sf55

Flyktingar och invandrare skall enligt uttalanden från regering och riksdag
vara högt prioriterade grupper inom arbetsmarknadspolitiken. Trots denna
prioritering är arbetslösheten stor i denna grupp. Samtidigt har delar av industrin
och offentliga sektorn saknat arbetskraft. Irritationen mot detta förhållande
har på sina håll varit stor bland företag och allmänhet.

Uppenbarligen fungerar inte den traditionella arbetsförmedlingsverksamheten
på ett tillfredsställande sätt när det gäller att klara den här gruppens
inträde på arbetsmarknaden. Det kan bero på resursbrist, ointresse, felaktiga
arbetsmetoder eller en kombination av dessa.

Om kommunerna skall ta ett större ansvar för att snabbare få ut flyktingarna
på arbetsmarknaden måste de också få ett reellt inflytande på de verksamheter
som har direkt betydelse för detta, dvs. förmedling, arbetslivsorientering
och arbetsmarknadsutbildning. I annat fall riskerar man att den
nu föreslagna modellen åter bli ett slag i luften.

I propositionen talas i allmänna ordalag om hög beredskap och nära samarbete.
Enligt vår uppfattning måste en precisering ske av bl.a. arbetsmarknadsverkets
(AMS) roll i det fortsatta arbetet. Kommunerna måste få möjligheter
att begära och beställa service och särskilda insatser hos AMS för
att genomföra de individuella introduktionsplaner som nu skall upprättas.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens kostnadsansvar för flyktingpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas möjligheter att begära och beställa
service och särskilda insatser hos arbetsmarknadsverket (AMS).

Stockholm den 15 mars 1990

Rune Backlund (c)

Karin Israelsson (c) Ulla Tillander (c)

Rosa Östh (c) Göran Engström (c)

Roland Larsson (c) Marianne Jönsson (c)

Kersti Johansson (c)

7