med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk89 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk89

av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad
inkomst- och företagsbeskattning

1. Inledning

Folkpartiet anser att propositionerna om reformerad inkomst- och företagsskatt
resp. reformerad mervärdeskatt innebär en efterlängtad och viktig förändring
av det svenska skattesystemet.

Vi har länge arbetat för ett skattesystem som gör det lönsamt att arbeta,
spara, studera och satsa på företagande. Senast för några år sedan lade folkpartiet
fram ett förslag till nytt skattesystem med

- kraftigt sänkta marginalskatter

- återinfört automatiskt inflationsskydd

- enhetlig kapitalbeskattning

- ökad rättvisa i beskattningen av arbete resp. kapital.

Därför välkomnar vi att en reform enligt dessa huvudlinjer nu kommer att
förverkligas.

2. Samhällsekonomiska effekter av skattereformen

Det svenska skattesystemet har länge varit ett av de mest allvarliga systemfelen
i svensk ekonomi. Det har under 1980-talet blivit alltmer uppenbart att
skattesystemet och de många skattehöjningarna har gjort aktiv skada på den
svenska ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen skulle idag varit betydligt
bättre om reformeringen av skattesystemet hade inletts tidigare och om de
senaste årens skattehöjningar kunnat undvikas.

Skattereformen kommer, framförallt på längre sikt, att leda till betydande
positiva samhällsekonomiska effekter. Genom ett skattesystem som stimulerar
ett bättre utnyttjande av resurserna skapas en ekonomi med större utvecklingskraft.
Därigenom kan den ekonomiska tillväxten öka.

Debatten om de s.k. dynamiska effekterna har kommit att koncentreras
på ökat arbetskraftsutbud som en följd av att det kommer att löna sig att
arbeta. Detta är en viktig effekt. Storleken kan väntas bli betydande enligt
de underlagsutredningar som skatteutredningen låtit utföra.

Icke desto mindre är det enligt vår uppfattning troligt att andra dynamiska
effekter kommer att bli än mer betydelsefulla. Vad det handlar om är möjligheter
för marknadsekonomin att fungera bättre. Dagens skattesystem medför
att skattehänsyn styr ekonomiska beslut både i företag och hos hushåll i

alldeles för hög utsträckning på bekostnad av samhällsekonomiskt korrekta Mot. 1989/90
signaler. Sk89

Det nya skattesystemet medför att ett stort antal snedvridningar och felaktigheter
i användningen av resurser försvinner. Inte minst viktigt är att effektiviteten
i användningen av kapital kommer att öka när inlåsning av gamla
vinstmedel minskar som en följd av den nya företagsbeskattningen. En effektiv
kapitalmarknad där kapitalet används där det ger störst avkastning
kommer att öka effektiviteten. Effekten blir att utbytet av insatta resurser
ökar.

Under det senaste decenniet har den ekonomiska tillväxten i Sverige nästan
enbart byggt på att mängden arbetstimmar har ökat. Produktionsresultatet
per timme har däremot utvecklats mycket svagt. Det finns flera orsaker
till detta, men den viktigaste enskilda faktorn är det egendomliga skattesystemet.
Det har fungerat som en bromskloss i det ekonomiska maskinerietnu
blir skattesystemet i stället ett smörjmedel.

Genom att den ekonomiska tillväxten stimuleras skapas resurser för att
förbättra livsvillkoren för det glömda Sverige, t.ex. handikappade, gamla
och långtidssjuka. Enligt vår uppfattning behövs omfattande insatser på
dessa områden. Vi har i åtskilliga motioner utförligt redovisat inriktningen
på de åtgärder vi förespråkar.

En ökad ekonomisk aktivitet leder till att skatteintäkterna för stat och
kommun ökar. Det är ytterst angeläget att detta utnyttjas för att sänka det
totala skattetrycket.

Summan av skatter och avgifter som andel av bruttonationalprodukten,

BNP, är nu drygt 56 procent. Denna kvot kommer att sjunka 1991 med ca
2 procentenheter som en följd av skattereformen och det s.k. ekonomiska
krispaketet och av att vissa tillfälliga skatter faller bort. Folkpartiet anser det
nödvändigt att ytterligare steg tas för att sänka skattekvoten ned till ungefär
hälften av BNP.

Fortsatta skattesänkningar bör i första hand ske genom att den allmänna
mervärdeskatten sänks. En sådan skattesänkning är fördelningspolitiskt
neutral, vilket underlättar genomförandet.

Det är också angeläget att den totala skattebelastningen på sparandet begränsas.
Vi föreslår nedan att sänkningar genomförs i framför allt förmögenhetsskatten.
Även därefter är det angeläget att utvecklingen av sparandet
följs med stor uppmärksamhet med hänsyn till den ökade internationella
rörlighet som finns sedan valutaregleringen avskaffats. Om oönskade effekter
uppkommer måste dessa motverkas genom ytterligare förändringar i beskattningen
av sparandet.

Sänkningen av inkomstskatten i kombination med begränsningar av avdragens
värde bidrar till att det kommer att löna sig bättre att spara och att
det blir mindre förmånligt att låna. Mot bakgrund av det stora och snabbt
växande bytesbalansunderskottet är dessa effekter särskilt angelägna.

Skattereformen kommer att ge ett väsentligt bidrag till en bättre ekonomisk
utveckling i Sverige. Den kan emellertid inte lösa alla problem. I vår
motion med anledning av kompletteringspropositionen kommer vi närmare
att utveckla vår syn på vilka övriga förändringar i den ekonomiska politiken
som enligt vår uppfattning krävs.

3. Förändringar och kompletteringar till regeringens förslag Mot. 1989/90

Sk89

3.1. Fackföreningsavdraget

Propositionen bygger på principen om enhetlighet och en bred bas för inkomstbeskattningen.
En stor mängd avdrag resp. skattereduktioner avseende
inkomst av tjänst föreslås därför avskaffas. I de underlagsutredningar
som RINK lät utföra framfördes som självklart att även skattereduktionen
för fackliga avgifter skulle avskaffas. Trots detta föreslår regeringen att
denna skall finnas kvar.

Folkpartiet anser att fackföreningsavdraget skall avskaffas. För att upprätthålla
neutralitet bör också företagens rätt att göra avdrag för medlemsavgift
i arbetsgivarförening reduceras.

3.2. Sociala avgifter på vinstandelar

Regeringen föreslår att fulla sociala avgifter även fortsättningsvis skall tas ut
på vinstandelar. Folkpartiet anser att anställdas bundna vinstandelar inte
kan betraktas som förvärvsinkomst. På dessa bör alltså inte sociala avgifter
utgå.

3.3 Förmögenhetsbeskattningen

Regeringen har låtit bli att i detta sammanhang behandla förmögenhetsbeskattningen.
Detta är underligt eftersom förmögenhetsskatten är en del av
den totala skatten på kapital. Det vore naturligt att beakta denna när övriga
kapitalskatter reformeras.

Förmögenhetsskatten bör sänkas. Dels genom en kraftig höjning av det
skattefria grundbeloppet, dels genom att skatten görs proportionell varvid
en lämplig nivå kan vara 1 procent. Den s.k. begränsningsregeln måste förändras
så att även de som berörs av denna får sänkt marginalskatt. En rimlig
nivå är ca 50 procent, här liksom i inkomstbeskattningen.

Dessutom bör sambeskattningen av makars, och i förekommande fall
barns, förmögenheter avskaffas.

3.4. Arvs- och gåvoskatt

Det skattefria gåvobeloppet bör höjas från 2 000 kronor till 10 000 kronor.
Det har under lång tid varit nominellt oförändrat och det reala värdet har
sjunkit kraftigt.

Grundavdraget i arvsbeskattningen bör höjas och arvsskatteskalan sänkas
till maximalt 50 procent. Dessutom måste skalan inflationsskyddas.

Folkpartiet anser att en avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära
ändamål bör skapas. Liknande regler finns i många andra länder. Avdragsrätten
bör utformas så att avdrag medges inom en viss beloppsram för gåva
från enskild person till svenska biståndsorganisationer och till trossamfund.

Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag leder till svåra problem
för många företag. Det faktum att skatt betalas på maskiner och byggnader
medför ett mycket högt skatteuttag vilket försvårar vid ägarskiften och
investeringar. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital bör därför avskaffas.

3.5. Omsättningsskatten på aktier

Omsättningsskatten på aktier har inneburit att aktiehandeln väsentligen fördyrats.
Handeln har flyttat utomlands vilket har förstört de goda möjligheter
Sverige annars skulle haft att utvecklas till ett centrum för värdepappershandel
och exportör av finansiella tjänster.

En halvering av omsättningsskatten är inte tillräcklig. Den bör avskaffas
helt.

3.6. Övrigt

Som framgår av andra motioner anser vi att inkomster från bär-, svamp- och
kottplockning upp till 5 000 kronor även fortsättningsvis bör vara skattefria.

Vi anser även att reglerna för mervärdeskatten bör ändras i förhållande
till propositionerna på så sätt att konserter och cirkus undantas från moms.

Som framgår av propositionen skall effekterna för de ideella folkrörelserna
särskilt följas. Om några oönskade effekter därvid skulle uppkomma,
vilket inte kan uteslutas, är det utsagt i propositionen att regeringen skall
återkomma med motverkande åtgärder. Vi anser att detta är både viktigt och
självklart. De ideella folkrörelser som nämns som exempel i propositionen
är idrottsrörelsen och handikapprörelsen. Det finns flera andra ideella folkrörelser
som måste jämställas med de i propositionen nämnda och som likaväl
kunde valts som exempel. Vi vill särskilt framhålla trossamfunden som
en sådan ideell folkrörelse.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereformens samhällsekonomiska effekter,

2. att riksdagen beslutar avskaffa avdragsrätten för medlemsavgift
i facklig organisation och i samband därmed begär förslag till minskad
avdragsrätt för företags medlemsavgift i arbetsgivarorganisation,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa de sociala
avgifterna på avsättningar till företagsanknutna andel-i-vinststiftelser,
där vinstandelarna binds i minst fem år,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en slopad förmögenhetsskatt
på arbetande kapital,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av förmögenhetsskatten i enlighet med
vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om justering av den s.k. begränsningsregeln vid förmögenhetsbeskattning,

7. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000
kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arvsbeskattningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt
för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete,

10. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på aktier Mot. 1989/90
från den 1 januari 1991. Sk89

Stockholm den 2 maj 1990

Bengt Westerberg (fp)

Ingemar Eliasson (fp)

Charlotte Branting (fp)

Birgit Friggebo (fp)

Elver Jonsson (fp)

Daniel Tarschys (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)

Kerstin Ekman (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Sigge Godin (fp)

Ingela Mårtensson (fp)
Anne Wibble (fp)

Kjell Johansson (fp)

8