med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk93 av Britta Sundin (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk93

av Britta Sundin (s)

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad
inkomst- och företagsbeskattning

Bland de verksamheter som påverkas mest av regelsystemet rörande beskattningen
av hobbyverksamhet och av gränsdragningen mellan hobby och
näringsverksamhet återfinns trav- och galoppsporten.

Ägandet av trav- och galopphästar behandlas i dag i skattesammanhang
både som hobby och som rörelse. Bedömningen av huruvida en viss verksamhet
skall betraktas som hobby eller som rörelse grundas på flera faktorer,
bl.a. på antalet ägda hästar. I båda fallen följer dagens beskattning likformighetsprincipen,
d.v.s. att hobbyhästägaren inte behöver skatta för inkomster
av verksamheten men heller inte kan dra av några kostnader, medan
den rörelsedrivande hästägaren får skatta för inkomsterna men på sedvanligt
sätt kan dra av kostnaderna för verksamhetens utövande. I skatteutredningarna
framhålls att nuvarande former för beskattning i vissa fall missbrukats
genom att hästar som i sitt tävlande vunnit stora belopp förts över
från rörelse till hobbyhästägande utan att ägandet i egentlig mening förändrats.

Trav- och galoppsportens organisationer, Aktiebolaget Trav och Galopp
(ATG), Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och Svenska Galoppsportens
Centralförbund (SGC), har i ett gemensamt remissyttrande anfört
att man accepterar att nuvarande regler ändras så att inkomster av hästägande
alltid skall vara skattepliktigt men kräver å andra sidan att kostnaderna
för verksamhet alltid skall få dras av fullt ut, vilket kan tillgodoses om
all hithörande verksamhet betraktas som näringsverksamhet.

Det främsta skälet till att propositionens förslag (att uppdelningen av
denna verksamhet på hobby respektive näringsverksamhet i princip bibehålies)
inte kan accepteras är följande. Tävlingsverksamhet med trav- och galopphästar
skiljer sig från annan verksamhet som betraktas som hobby framför
allt i det avseendet att den kräver stora investeringar initialt. Dessa investeringskostnader
består av i huvudsak två delar, dels anskaffningskostnaden
som varierar kraftigt mellan olika hästar, dels (vad gäller unghästar) de kostnader
som uppkommer innan hästen kan börja tävla, d.v.s. främst träningskostnader.
Även de senare kostnaderna kan variera mellan olika hästar, beroende
på vilken tränare som anlitas och hur länge hästen måste tränas innan
den är redo att börja tävla. Dessa kostnader torde dock inte variera lika
mycket som anskaffningskostnaderna. De totala investeringskostnaderna in

nan en häst kommer till sin första start kan i många fall uppgå till flera Mot. 1989/90
hundra tusen kronor och understiger sällan 150 000-200 000 kr. Sk93

Propositionens förslag, att hobby skall beskattas såsom inkomst av tjänst
och att kostnader som är avdragsgilla skall ha uppkommit under samma år
som inkomsterna eller i vissa fall under föregående år, är för denna typ av
verksamhet klart otillräckliga och skulle direkt komma att bryta mot likformighetsprincipen
eftersom en betydande del av kostnaderna inte skulle
komma att få dras av. Skälet härtill är självfallet att anskaffningskostnader
och en betydande del av träningskostnaderna inträffar tidigare än under inkomståret
eller året dessförinnan.

Propositionens förslag skulle alltså få till följd att de ekonomiska villkoren
för hästägande skulle komma att skilja sig åt avsevärt beroende på om verksamheten
i det enskilda fallet kom att betraktas som hobby eller som näringsverksamhet.
Detta skulle starkt komma att påverka strukturen på svensk
trav- och galoppsport, som i hög grad bygger på ett brett intresse med många
små hästägare, vilka knappast skulle komma att vilja eller kunna fortsätta
med det föreslagna systemet. Det skulle också ge mycket starka incitament
till att alltid vilja hänföra verksamheten till näringsverksamhet, med åtföljande
sökande efter nya möjligheter att kringgå bestämmelserna, vilket är
klart negativt från rent skatteadministrativa utgångspunkter, då bl.a. otaliga
tvister mellan hästägare och skattemyndigheter kan förutses.

Dessa skäl talar starkt för att allt trav- och galopphästägande betraktas
som näringsverksamhet. För en sådan lösning talar också att man då får en
likformig behandling av olika hästägare med avseende på mervärdeskatt. Å
andra sidan på grund av verksamhetens speciella art bör kvittning mot annan
näringsverksamhet ej tilllåtas.

Att rekvisitet vinstsyfte föreligger för här berörda hästägare torde stå
utom allt tvivel, vilket inte minst visas just av de stora investeringar som är
förenade med verksamheten och som knappast vidtas annat än i vinstsyfte,
även om risktagandet förvisso är högt och många hästägare inte når detta
syfte.

När det gäller kraven på redovisningen bör dessa kunna tillgodoses då travets
organisationer ställt i utsikt insatser för att skapa en rådgivnings- och
redovisningsservice för hästägarna, såsom en utveckling av de omfattande
administrativa ADB-system som redan finns inom trav- och galoppsporten.

Rekvisitet för att hästägande skall få betraktas som näringsverksamhet
bör kopplas till den registrering som görs av STC respektive SGC. Då detta
innebär att denna registrering får en rättsverkan som den inte har i dag får
det förutsättas att de båda organisationerna är beredda att i samråd med riksskatteverket
se över registreringsrutinerna, för att förhindra t. ex. att hästar
som ägaren uppenbarligen inte avser att tävla med finns med i registren.

När det gäller kraven på redovisningen bör dessa kunna tillgodoses då travets
organisationer ställt i utsikt insatser för att skapa en rådgivnings- och
redovisningsservice för hästägarna, såsom en utveckling av de omfattande
administrativa ADB-system som redan finns inom trav- och galoppsporten.

Rekvisitet för att hästägande skall få betraktas som näringsverksamhet
bör kopplas till den registrering som görs av STC resp. SGC. Då detta innebär
att denna registrering får en rättsverkan som den inte har i dag får det 14

förutsättas att de båda organisationerna är beredda att i samråd med riks- Mot. 1989/90

skatteverket se över registreringsrutinerna, för att förhindra t.ex. att hästar Sk93

som ägaren uppenbarligen inte avser att tävla med finns med i registren.

Det är angeläget att särsksilt studera reformens effekter för trav- och galoppsporten.
Skulle icke avsedda effekter i enlighet med vad som sagts ovan
uppkomma, ankommer det på regeringen att snarast utarbeta sådana riktlinjer
eller förslag att de i motionen angivna syftena - att orättvisor ej uppkommer
mellan olika kategorier hästägare - tillgodoses.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av
tävlingshästar inom trav- och galoppsporten.

Stockholm den 2 maj 1990

Britta Sundin (s)

15