med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk61 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sköl

av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c)

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad
inkomst- och företagsbeskattning

Rennäringens beskattningsregler behandlas tyvärr inte i den framlagda propositionen.

Allt sedan 1986 har vi i riksdagen årligen motionerat om att rennäringens
beskattningsregler skall anpassas efter denna närings speciella förutsättningar.
De första åren krävde vi mot bakgrund av att rennäringen drabbats
hårt av Tjernobylkatastrofen att ett renkonto - motsvarande skogskonto för
skogsägarna - skulle införas. Sedan riksdagen avslagit detta krav vidgade vi
våra motioner till att gälla en översyn av rennäringens beskattning med inriktning
på att en reform av rennäringens beskattning skulle kunna träda i
kraft samtidigt med nya principer för företagsbeskattningen.

Senast framförde vi detta krav i januari i år i motionen 1989/90:Sk306, vilken
vi föreslog skulle behandlas så snabbt att en hemställan till regeringen
skulle hinna göras om att erforderliga speciella regler för rennäringens beskattning
borde utarbetas så att de hann träda i kraft den 1 januari 1991 när
reformerad företagsbeskattning införs.

Motionen har ännu inte behandlats och vi kan nu konstatera att rennäringens
beskattning inte behandlas i den nu framlagda propositionen trots att
krav framförts upprepade gånger i riksdagen och att dessutom Svenska Samernas
Riksförbund (SSR) aktualiserat frågan vid flera tillfällen.

Eftersom regeringen i den föreliggande propositionen inte tagit upp frågan
om en reformering av rennäringens beskattning finner vi oss nu föranledda
att åter begära att riksdagen gör ett uttalande.

Förslagen i propositionen leder till att renskötselrörelse skall beskattas
som näringsverksamhet och de generella regler som gäller för denna samt i
avseende på den skattemässiga behandlingen av djur enligt samma regler
som skall gälla för jordbruket (sid 532-534). Enligt förslaget skall djur i jordbruk
och renskötsel anses vara lager och tas upp till lägst 85 procent av den
genomsnittliga produktionskostnaden.

Som SSR framhöll i sitt remissyttrande över betänkandet Reformerad företagsbeskattning
(SOU 1989:34) kan det sättas i fråga om renar skall utgöra
lagertillgång, särskilt som rätten till lagernedskrivning slopas och ersätts med
andra avsättningsmöjligheter, vilka inte är anpassade till den ekonomiska
strukturen i renskötselrörelse och som ger nya och svåröverskådliga konsekvenser.
För renskötseln gäller att det renantal som skall tas upp till beskattning
utgörs av renantalet enligt renlängd, dvs. renantalet efter slakt och före

kalvning. Detta antal renar är snarare att se som inventarium - nödvändigt Mot. 1989/90

för inkomsternas förvärvande - än som lagertillgång. Det finns därför starka Sköl

skäl att på nytt pröva frågan om den skattemässiga behandlingen av renar.

Som nämnts inledningsvis tog vi tidigt upp kravet på införande av renkonto.Det
finns två viktiga skäl för detta. Dels behövs reservationsmöjligheter
så att utjämning kan ske mellan olika år. Dels behövs renkontot för att
möjliggöra minskning av det renantal som anses för högt och särskilt lett till
kritik från berörda markägare. Det senare har bl.a. påpekats av samersättutredningen.

Motiven för införande av renkonto blir ännu starkare genom att rätten till
brutet räkenskapsår nu kommer att upphöra - om propositionens förslag bifalles
av riksdagen. På grund av beroendet av klimatförhållanden varierar
tidpunkten när slakt av renar är möjlig. Renägarna kan alltså inte själva välja
om en betydande slaktinkomst kommer i december eller i januari. De kommer
därför att i ännu högre grad än tidigare ha behov av ett renkonto för
inkomstutjämning mellan olika år.

Ytterligare ett förhållande som gör att renkonto nu blir ännu mer motiverat
än tidigare är att när vi - och andra - 1986 motionerade om införande av
sådant konto avvisades det bl.a. med hänvisning till gällande reservationsmöjligheter
genom lagervärdering, resultatutjämningsfond och investeringsfond.
Dessa reservationsmöjligheter upphör nämligen genom de nu i propositionen
- liksom i utredningen - föreslagna nya principerna för företagsbeskattning.

I tidigare motioner har vi även angett andra skatteregler som kan behöva
ändras för att få en anpassning till rennäringens förhållanden. Vi vill nu hänvisa
till dessa tidigare motioner och främst till den ännu inte behandlade motionen
1989/90:Sk306.

Vi vill erinra om att samerättsutredningen utifrån folkrättsliga principer
fastslagit att det svenska samhället har speciella förpliktelser mot samerna
och för att förutsättningarna för deras kultur - vari deras traditionella näringar
ingår - skyddas. Denna grundläggande princip måste enligt vår mening
vara vägledande även när skatteregler fastställs.

Eftersom det av allt att döma står för kort tid till förfogande för att skatteutskottet
skall kunna lägga fram förslag innebärande anpassning av här och
i tidigare motioner nämnda regler till rennäringens förutsättningar får riksdagen
knappast möjlighet att i samband med vårens beslut om reformerat
skattesystem fatta beslut som tillgodoser rennäringens intressen. Vi yrkar
därför att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen uttalar att regeringen
skyndsamt skall låta arbeta fram förslag om erforderliga ändringar
av skattereglerna för att anpassa dessa till de mycket speciella - av naturen
och klimatet helt beroende - förhållanden, varunder rennäringen verkar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyndsamt framläggande av förslag om anpassning av

rennäringens och samebyarnas beskattningsregler till denna närings Mot. 1989/90
speciella förhållanden. Sköl

Stockholm den 2 maj 1990

Martin Olsson (c) Karin Israelsson (c)

5