med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk77 av Stina Gustavsson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk77

av Stina Gustavsson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:110
Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Värdet av goda kostvanor

Ingen ifrågasätter sambandet mellan goda kostvanor och bra hälsa. Det är
bakgrunden till att svenska hälsovårdande myndigheter ständigt arbetar med
kostfrågor och försöker påverka befolkningen att äta näringsriktigt.

Även i enskilda företag pågår en ambitiös utveckling av näringsriktiga
måltider i personalrestaurangerna. Som exempel vill vi nämna KABIs satsning
på alternativa rätter med näringsdeklarationer som fått ett mycket gott
mottagande hos de anställda. Inom KABI befarar man nu att satsningen
omöjliggörs av förslaget om beskattning av måltidssubventioner.

En enkät som genomförts bland de anställda visar nämligen tydligt att
många kommer att avstå från att äta i personalmatsalen när måltiderna blir
avsevärt dyrare. Det gör det omöjligt att driva personalmatsalarna vidare
med höga ambitioner. Liknande resultat visar undersökningar i många andra
företag.

Birgitta Sjöstrand, företagssköterska vid KABI, skriver bl a följande i ett
brev till finansministern: På förslag är ju nu att man ska dra in dessa subventionerade
luncher. Jag vet att skatterna blir lägre, men folk tänker inte så.
Ska man betala det dubbla priset för en lunch har det den effekten att man
slutar äta lunch. Många tar då med sig en smörgås och fil och kanske ännu
värre går till korvkiosken i nästa kvarter.

Ett annat exempel, hämtat ur TCO-tidningen, där arbetsmiljöombudsman
Ulf Åhlstedt säger bl.a.: Om man beskattar personallunchen kommer
många anställda att förändra sina matvanor och många kommer då att få en
sämre kost som i sin tur leder till en sämre hälsa och ökade kostnader för
hälso- och sjukvården - en ond spiral som gör att skatteintäkterna istället blir
ökade samhällskostnader. Min slutsats blir därför att man inte bör beskatta
personallunchen."

Effekterna på bra och dåliga arbetsprestationer har också studerats av
forskare i ett flertal projekt vid olika arbetsplatser i landet. Entydigt visar
dessa på att en väl sammansatt frukost och lunch har gett utslag i bättre arbetsprestationer
men också i ett ökat välbefinnande hos den enskilde individen.

Måltidssubventionerna har en mycket stor omfattning i Sverige. Mellan

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk75-80

två och tre miljoner svenskar har tillgång till subventionerad lunch. Det gör
att också de negativa konsekvenserna av skatteförslaget kommer att bli omfattande.
När alla dessa människor så småningom dagligen påminns om hur
dyrt det blivit att äta en normal lunch kommer säkert också reaktionerna att
bli betydande.

Det som vi tycker är särskilt oroväckande i sammanhanget är att förslaget
kommer att drabba de betalningssvaga mest. De som ständigt måste vända
på slantarna kommer inte att kunna lägga 50 kronor om dagen på måltider
i anslutning till arbetet. Lågavlönade, ungdomar, deltidsarbetande kvinnor
m.fl. grupper kommer att äta sämre. Höginkomsttagare med möjligheter till
representation drabbas inte alls.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att måltidssubventioner skall vara skattefria.

Stockholm den 2 maj 1990
Stina Gustavsson (c)
Lennart Brunander (c)
Kersti Johansson (c)
Marianne Jönsson (c)

Sven-Olof Pettersson (c)
Karin Israelsson (c)

Jan Hyttring (c)

Mot. 1989/90
Sk77

4