med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk78 av Håkan Hansson och Per-Ola Eriksson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk78

av Håkan Hansson och Per-Ola Eriksson (båda c)

med anledning av prop. 1989/90:110
Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Ekonomiska föreningars beskattning

Ekonomisk förening är en företagsform som blir allt vanligare - framför allt
i samband med den förnyelse som för närvarande pågår inom den offentliga
sektorns verksamhet. Förutom den numera etablerade företeelsen att föräldrar
själva driver barnstugor kommer vi sannolikt inom en snar framtid att
se ett antal företag inom vård och omsorg som drivs av personer som tidigare
varit offentliganställda.

Det är vanligt att medlemmarna i ekonomiska föreningar endast bidrar
med symboliska insatser i pengar för verksamhetens finansiering. Detta gäller
även föreningar där behovet av såväl investeringskapital som driftskapital
typiskt sett är betydande -1.ex. i föreningar där medlemmarna själva arbetar
i verksamheten. Att det egna kapitalet endast ges en symbolisk betydelse i
dessa företag får mot bakgrund av nämnda utveckling anses utgöra ett allvarligt
problem.

Den främsta orsaken till att det egna kapitalet har en begränsad betydelse
i mindre ekonomiska föreningar är sannolikt svårigheten för medlemmarna
att individuellt tillgodogöra sig en överskottsbaserad substansökning i föreningen.
Vid medlems utträde under föreningens fortbestånd har denne endast
rätt att få ut den inbetalda insatsen.

Ur skattesynpunkt är det förhållandevis billigt att bygga upp ett företags
egna kapital med beskattade vinstmedel, eftersom medlen då endast blir beskattade
en gång. Detta gäller inte minst företag där ägarna arbetar i verksamheten.
Genom sänkningen av bolagsskatten och införandet av skattemässiga
reserveringar baserade på det egna kapitalets storlek kommer detta
alternativ att bli ännu bättre. Med hänsyn till det som anförts tidigare är det
däremot inte någon självklarhet att det blir bättre även för de företagare som
driver sina företag i form av ekonomiska föreningar.

Uppskjuten utdelningsbeskattning

Ett undvikande av skattemässiga styrningar av antydda slag när det gäller
valet mellan företagsformerna aktiebolag och ekonomisk förening torde
kunna åstadkommas genom att överföringar av vinstmedel till insatskapita

lets konto undantas från utdelningsbeskattning till dess medlen utbetalats. Mot. 1989/90
Härigenom skulle delägarnas motiv för att konsolidera sina företag bli järn- Sk78
förbara oavsett vilken av de nämnda företagsformerna som är aktuell.

Inlösen av medlemmars andelar

En annan väg för att undvika omotiverade skattemässiga styrningar på grund
av de aktuella förslagen vore att i lagen om ekonomiska föreningar införa
möjligheter för föreningarna att lösa medlemmarnas andelar även till den
del de överstiger inbetalda insatser. Dessa möjligheter har sedan länge funnits
i en speciell form av ekonomisk förening - nämligen i sambruksföreningarna.

Avdrag för rabatter och pristillägg

Gällande bestämmelser om ekonomiska föreningars rätt till avdrag för rabatter
och pristillägg infördes på 1920-talet. Bestämmelserna utformades
med utgångspunkt från den tidens förhållanden. Det har visat sig att bestämmelserna
haft begränsad betydelse för de ekonomiska föreningar som tillkommit
under senare tid. Detta beror på att dessa nybildade föreningar sällan
uppfyller de ytterst högt ställda krav på öppenhet som gäller för närvarande.
Dessutom förefaller det som om utdelning i form av lönetillägg inte
omfattas av denna avdragsrätt. Endast sambruksföreningar har för närvarande
rätt till avdrag för lönetillägg. Mot bakgrund härav får det anses vara
motiverat med en översyn av angivna bestämmelser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att utdelning från ekonomisk förening som
överförs till insatskapitalets konto undantas från beskattning hos den
utdelningsberättigade till dess att medlen utbetalats,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag att i lagen om ekonomiska
föreningar införa möjligheter för föreningarna att lösa medlemmarnas
andelar även till den del de överstiger inbetalda insatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillämpningsområdet för bestämmelserna om
vissa ekonomiska föreningars rätt till avdrag för rabatter och pristilllägg
utvidgas så att de blir tillämpliga på även nya ekonomiska föreningar
med verksamhet som berörs av detta.

Stockholm den 2 maj 1990

Håkan Hanssom (c) Per-Ola Eriksson (c)

6