med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk95 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk95

av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad
inkomst- och företagsbeskattning

Sammanfattning

I denna motion och i vår motion i anledning av propositionen om reformerad
mervärdeskatt föreslår vi förändringar i skatteförslagen för rättvisare skatter
för Kalmar län enligt följande:

* Lägre beskattning av boendet genom sänkt fastighetsskatt.

* Mangårdsbyggnader på jordbruksfastighet skall även fortsättningsvis beskattas
som näringsfastighet.

* Tidsperioden för rätten till avdrag för värdehöjande reparationer för fastighet
vid avyttringstillfälle skall förlängas till 10 år.

* Beslutet om försämringar av reseavdragen för egen bil skall rivas upp.

* Kvittningsrätten mellan inkomstslagen näringsverksamhet och inkomst av
tjänst skall vara kvar och förändras så att den gynnar lägre inkomsttagare
och kombinationssysselsättning.

* Nuvarande regler för beskattningsrätten av hobbyverksamhet skall vara
oförändrad.

* Förslaget om fördubbling av byggmomsen avslås.

* Moms på energi skall ersättas av punktskatter på energi som gör boendet
billigare.

* Momsbefrielse för fjärrvärme och biobränslen skall gälla.

* En lägre momssats, 12,87 %, på övriga tjänster i samband med boendet
skall gälla.

* Matmomsen sänks till 12,87 %.

* Beslutet om fördubblingen av momshöjningen för hotell- och restaurangtjänster
skall upphävas och tidigare momsskattenivå skall återinföras.

Inledning

I denna motion analyserar vi förslagen i skattepropositionen om inkomstoch
företagsbeskattningen ur Kalmar läns synpunkt. Vi föreslår att propositionen
i vissa delar vad gäller finansieringen avslås. I motionen föreslår vi
alternativa åtgärder som ger länet en rättvisare skatteomläggning än vad som
föreslås i propositionen.

Vi utgår ifrån att länet är ett typiskt låglönelän och ett glesbygdslän där

Mot. 1989/90

Sk95

Rättvis fördelning

I flera av delförslagen är skatteöverenskommelsen mellan folkpartiet och socialdemokraterna
olycklig ur Kalmar läns synpunkt. Vår huvudinvändning
är att reformens finansiering är orättvis ur fördelningssynpunkt och slår särskilt
hårt mot ett låglönelän som Kalmar.

För Kalmar läns innvånare kommer inte marginaleffekterna att mildras
utan förstärkas. Genom att fördelningsfrågorna i det nya skattesystemet nu
inte längre skall klaras genom progressivitet i skatteskalan utan genom
ökade bidrag, kommer marginaleffekterna inte att försvinna utan flyttas
istället över från rik till fattig. Det innebär att reformens syfte att främja arbete
och sparande inte kommer att uppfyllas för flertalet av Kalmar läns invånare
när marginaleffekterna som resultat av ökade skatter och bidrag ökar
för flertalet. Reformens fördelningspolitiska effekter kommer därför att få
besvärande effekter för sysselsättningen i Kalmar län.

Rättvis fördelning blir omöjlig att uppnå genom att så stor del av skattereformens
finansiering läggs på nödvändigheter som mat och boende som alla
behöver för sin existens. Finansieringen måste därför ändras så att dessa
nödvändighetsområden beskattas med återhållsamhet.

Lägre skatt på boendet

Lägre skatt på boendet är viktigt för Kalmar län ur fördelningspolitisk synpunkt.
Men det är också viktigt ur en annan aspekt. I vårt län finns en mycket
stor andel av landets småhustillverkning och byggmaterialtillverkning. Fördyrade
boendekostnader gör att efterfrågan på hus och lägenheter automatiskt
minskar. Därtill kommer fördubblingen av byggmomsen som fördyrar
byggandet speciellt och därmed slår direkt mot hustillverkningen och byggmaterialtillverkningen
i länet.

I en särskild motion med anledning av proposition 1989/90:111 om reformerad
mervärdeskatt tar vi upp byggmomsen och övriga momsförslag som
drabbar boendet särskilt. Vi förordar lägre moms i dessa fall.

I denna motion föreslår vi följande förändringar för att minska kostnaderna
för boendet.

utvecklingen på landsbygden är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling
för hela länet.

Av motionsbilagorna 1-4 framgår närmare löne- och inkomstförhållandena
i Kalmar län. Som framgår av bilagorna ligger länet trea från slutet när
det gäller medelinkomstfördelning i landet. Huvuddelen av länets inkomsttagare
redovisar en taxerad inkomst understigande 120 000 kr. Länet är dåligt
företrätt bland inkomsttagare i de produktivaste åldrarna och medelinkomsten
understiger klart riksgenomsnittet i samtliga åldersgrupper. Inte i
någon åldersgrupp uppgår medelinkomsten till 100 000 kr.

Från denna utgångspunkt är det viktigt att skatteomläggningen får en rättvis
fördelningspolitisk profil så att inte låginkomsttagarna får bära stora skattesänkningar
för gruppen höginkomsttagare. De nu föreliggande förslagen i
skattepropositionerna får den olyckliga följden som vi ser det.

23

Tidsperioden för avdrag för värdehöjande reparationer på en fastighet vid
avyttring bör förlängas till 10 år istället för fem som propositionen föreslår.

Fastighetsskatten för såväl småhus som för hyres- och bostadshus bör sänkas
kraftigt i förhållande till propositionens förslag. För småhus bör fastighetsskatten
vara 1,2 procent istället för 1,5. För hyres- och bostadsrättshus
bör den vara 2 procent i stället för 2,5. För att minska kostnaderna i nyare
hus bör den trappas av så att ingen fastighetsskatt utgår för de fem senaste
årgångarna, dvs hus färdigställda 1986 - 1990. För hus färdigställda fem år
dessförinnan, dvs hus färdigställda 1981 -1985 bör halv fastighetsskatt uttas.

Rättvisare beskattning för landsbygdens folk

Reseavdragen

Kalmar län är ett förhållandevis glesbefolkat län. Många bor på landsbygden
och i mindre orter. I Kalmar län är förhållandevis många beroende av bilen
som färdmedel för att samhället skall fungera.

I Kalmar län finns också en mycket hög andel äldre vilket ställer stora krav
på enskilda biltransporter både för resande och förflyttning för de äldre
själva men också för service, hemtjänst och vård. Många i Kalmar län får
betala skatt till kollektiva trafiklösningar men har inga sådana alternativ till
bilen för sitt eget resande. Det gör att Kalmar läns många glesbygdsboende
drabbas orättfärdigt av den höga beskattningen av resandet med egen bil
som riksdagen redan har beslutat om i samband med skatteomläggningen.

Vi föreslår därför att riksdagens tidigare beslut om avdragsbegränsningar
för resa med egen bil i tjänsten rivs upp. De nya reseavdragen bör enligt vad
centern i sin partimotion föreslår fastställas till 13,20 kr/mil, oberoende av
körsträcka.

I en annan motion föreslår vi att beslutet om den kraftiga bensinskattehöjningen,
som också drabbar landsbygdsboende särskilt hårt, rivs upp. Om
inte detta förslag vinner riksdagens bifall bör avdragen för resa med egen bil
i tjänsten höjas ytterligare till 15,00 kr/mil, oberoende av körsträcka.

Beskattning av mangårdsbyggnader

I propositionen föreslås att mangårdsbyggnader på jordbruksfastighet skall
beskattas som privatbostad. Det innebär att avdrag för reparationer inte
längre blir möjligt.

Beskattningssättet för lantbrukets byggnader är en mycket viktig landsbygdsutvecklingsfråga.
Förslagen till förändring kommer att betyda att
många som i dag bor på landsbygden förlorar på förändringen och kanske
överväger att flytta. Men framförallt minskar benägenheten att rusta och
hålla uppe standarden på fastigheterna på landsbygden hos dem som inte
själva bor på landsbygden men har fastigheter där som hyrs ut eller används
tillfälligt. Förslaget att förändra beskattningen av mangårdsbyggnader på
jordbruksfastigheter kommer därför att motverka syftet att hålla bygder levande
enligt det arbete som bedrivs inom ramen för den landsbygdskampanj

Mot. 1989/90

Sk95

24

Mot. 1989/90

Sk95

Kvittningsrätt

Enligt propositionens förslag försvinner nu kvittningsmöjligheten mellan inkomstslagen
näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Det är mycket olyckligt
för många som bor på landsbygden och som har en kombinationssysselsättning
till sin näringsverksamhet, som kan vara ett mindre företag eller ett
litet jordbruk som inte självständigt är ekonomiskt bärbart.

För dessa människor har kvittningsmöjligheten varit det sätt som gjort det
möjligt för dem att leva, försörja sig och därmed kunna bo kvar på landsbygden.
Tas kvittningsrätten bort blir detta inte längre möjligt för många. Det
är mycket olyckligt eftersom denna kombinationssysselsättning är mycket
frekvent förekommande i Kalmar län. Förslaget att slopa kvittningsrätten
kommer därför att få negativa följder för landsbygdens utveckling i länet.

Vi föreslår mot denna bakgrund att kvittningsrätten skall finnas kvar.

Kvittningsmöjligheten är i första hand viktig för dem som bor på landsbygden
och som har kombinationssysselsättning som grund för sin försörjning.
Det rör sig oftast om människor med låga inkomster. För att inte kvittningsmöjligheten
skall kunna utnyttjas för höginkomsttagare i syfte att undkomma
skatt, bör ett tak sättas för hur mycket som får kvittas. Vidare bör
kvittningsrätten fasas av och slutligen försvinna för höga inkomster. Inkomstgränsen
för när full kvittningsrätt skall upphöra bör sättas vid skatteskalans
gräns för när statsskatt skall börja tas ut, dvs vid en inkomst av 180
000 kr. Propositionen bör i denna del avslås av riksdagen och ett förslag med
ovan angiven innebörd beställas hos regeringen.

Beskattning av hobbyverksamhet

Enligt propositionens förslag ändras beskattningen för självständig verksamhet
utan vinstsyfte. Det drabbar många som sysslar med hobbyverksamhet
och som bidrar till att hålla landsbygden levande. Det gäller t.ex. alla enskilda
hästägare inom travsporten. Inte minst berörs Kalmar län i det fallet
genom många enskilda hästägare med anknytning till Kalmar travbana.

Den förändrade beskattningen som nu föreslås innebär ett svårt slag för
småskaligheten i hobbyverksamheten inom t.ex. travsporten. Införandet av
de nya reglerna medför att många hästägare försvinner. Utvecklingen kommer
att gå mot större bolag som arbetar professionellt och med vinstsyfte.
Därmed missgynnas amatörismen. För sporten är detta olyckligt. Även ur
länets synpunkt, när det gäller att behålla landsbygden levande, är det nu
lagda förslaget olyckligt.

Vi föreslår att riksdagen avslår förslaget i propositionen om nya beskattningsregler
för självständigt bedriven verksamhet utan vinstsyfte. De beskattningsregler
som nu gäller för denna verksamhet bör gälla även i fortsättningen.

som har pågått och alltjämt fortgår med stor intensitet ute i bygderna i Kalmar
län.

Vi föreslår därför att mangårdsbyggnader på jordbruksfastighet även fortsättningsvis
beskattas som näringsfastighet.

25

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om skatteomläggningens fördelningspolitiska effekter för arbete
och sysselsättning i Kalmar län,

2. att riksdagen med avslag på propositionens förslag beslutar fastställa
tidsperioden för avdrag för värdehöjande reparationer på fastighet
till tio år,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om det höga fastighetsskatteuttaget
och att det i stället fastställs till den lägre nivå som föreslås
i motionen,

4. att riksdagen beslutar att upphäva sitt tidigare beslut om försämrade
beskattningsvillkor för resa med egen bil i tjänsten och att villkoren
fastställs i enlighet med vad som föreslås i motionen,

5. att riksdagen med avslag på propositionens förslag beslutar att
hemställa hos regeringen om nytt förslag så att kvittningsrätten finns
kvar i linje med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande ändrade regler
för beskattning för självständig verksamhet utan vinstsyfte,

7. att riksdagen vid avslag på förslaget om lägre bensinskatt i motion
1989/90:Skll7 med upphävande av sitt tidigare beslut beträffande
beskattningsvillkor för resor med egen bil i tjänsten beslutar
fastställa det högre avdraget i linje med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 2 maj 1990

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

Mot. 1989/90

Sk95

26

Löne- och inkomstförhållanden i Kalmar län

Taxerad och beskattningsbar medelinkomst län för län och i riket 1987

Pla cering	Län	Taxerad medelinkomst	Beskattningsbar medelinkomst
1	Stockholms	99 600	95 300
2	Göteborgs och Bohus	87 100	82 100
3	Uppsala	84 900	80 400
	Riket	84 700	80 400
4	Malmöhus	84 000	79 300
5	Västmanlands	83 600	78 700
6	Norrbottens	82 500	77 800
7	Södermanlands	82 300	77 000
8	Östergötlands	81 600	76 500
9	Örebro	81 500	76 200
10	Yästernorrlands	81 300	76 000
11	Älvsborgs	80 700	75 300
12	Västerbottens	80 300	75 300
13	Gävleborgs	80 300	74 700
14	Hallands	79 800	74 700
15	Jönköpings	79 500	74 400
16	Kopparbergs	79 200	73 800
17	Värmlands	79100	73 600
18	Kronobergs	78 000	72 800
19	Skaraborgs	77 600	72 300
20	Blekinges	77 000	72 500
21	Kristianstads	76 900	71 900
22	Kalmar	76 100	70 500
23	Jämtlands	75 700	69 900
24	Gotlands	73 100	67 900

Mot. 1989/90

Sk95

Bilaga 1

27

Löne- och inkomstförhållanden i Kalmar län

Antalet inkomsttagare fördelade på olika inkomstgrupper i Kalmar län samt andelen i
varje grupp i Kalmar län. Stockholm och riket - taxerad inkomst 1987.

Sammanräknad inkomst, inkomstgrupp (1 000 kr)	Kalmar län antal %-andel	Stockholm Riket %-andel % andel
0,1- 19,9	16 877	8,7	7,9	8,4
20,0- 39,9	27 791	14,3	8,3	11,5
40,0- 59,9	27 397	14,9	9,9	12,4
60,6 - 79,9	26 136	13,6	10,5	12,4
80,0 - 99,9	29 725	15,3	13,7	14,9
100,0-119,9	28 448	14,7	15,1	15,0
120,0- 139,9	17 817	9,2	11,4	10,2
140,0- 179,9	13 158	6,8	12,0	9,0
180,0- 199,9	2 208	1,1	3,2	1,9
200,0 - 259,9	2 781	1,4	4,6	2,6
260,0 - 299,9	621	0,3	1,3	0,7
300,0	975	0,5	2,1	1,0
Summa:	193 934	100,0	100,0	100,0

1987 fanns det i Kalmar län 193 934 inkomsttagare. Av dessa redovisade
156 374 eller 81 procent en taxerad inkomst som understeg 120 000 kronor.
För hela riket är den siffran 75 procent medan endast 65 procent av Stockholms
inkomsttagare ligger under denna nivå. I tabellen anges denna magiska
skärningspunkt för länet med den streckade linjen.

Mot. 1989/90

Sk95

Bilaga 2

28

Löne- och inkomstförhållanden i Kalmar län

Antalet inkomsttagare fördelade på olika åldersgrupper.

Antalet inkomsttagare fördelade på olika åldersgrupper i Kalmar lån samt andelen i
varje grupp i Kalmar län, Stockholm och riket.

Män och kvinnor Åldersgrupp (år)	Kalmar län antal	%-andel	Stockholm %-andel	Riket %-andel
-15	2 819	1,5	1,7	1,6
16-19	11449	5,9	5,4	5,9
20-24	16 377	8,4	9,2	8,8
25-34	27 961	14,4	18,5	16,2
35-49	47 294	24,4	27,4	25,7
50-64	37 470	19,3	17,8	18,9
65	50 564	26,1	20,0	22,9
Summa:	193 934	100,0	100,0	100,0

Mot. 1989/90

Sk95

Bilaga 3

29

Löne- och inkomstförhållanden i Kalmar län

Jämförelse mellan medelinkomster i olika åldersgrupper.

Medelinkomsten i olika åldersgrupper i Kalmar län, Stockholm och riket - taxerad inkomst
(1 000 kr)

Män och kvinnor Åldersgrupp (år)	Kalmar län tax. ink.	Stockholm tax. ink.	Riket tax. ink.
- 15	10,4	12,9	10,6
16-19	25,0	25,9	24,9
20-24	69,1	72,9	70,5
25-34	83,5	98,2	89,5
35-49	95,1	122,8	105,7
50-64	91,5	124,0	103,1
65	60,2	87,0	68,5

Mot. 1989/90

Sk95

Bilaga 4

30

96601