med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad 1989/90

Motion 1989/90:Sk96 av Olof Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk96

av Olof Johansson m.fl. (c)

v ' Mot.

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad 1989/90

inkomst- och företagsbeskattning Sk96

Inledning

Inriktning av skattereformen

Centern har angivit att skattereformen skall främja följande mål:

- Skatt efter bärkraft

- Arbete och företagande

- Sparande och decentraliserat ägande

- God miljö och resurshushållning

- Sänkning av den totala skattekvoten.

Det förslag som centern lägger fram är i överensstämmelse med dessa mål.

Beträffande reformens huvudinriktning har centern arbetat efter följande
riktlinjer.

Marginalskatterna skall sänkas kraftigt. En ökad likformighet med internationella
förhållanden är nödvändig och uppnås genom reformens inriktning.
Beträffande skatteskalorna skall högsta skattesats för statlig skatt vara
20 %, vilket skall uttas över 180 000 kr i taxerad inkomst räknat i 1991 års
penningvärde. Skatteskalorna, inklusive grundavdraget, skall inflationsskyddas
vilket även skall innefatta ett reallöneskydd. För att förbättra den
fördelningspolitiska profilen skall ett förhöjt grundavdrag medges i vissa inkomstskikt.

Finansieringen skall ske så att låg- och medelinkomsttagarna inte får betala
höginkomsttagarnas marginalskattesänkningar. Reformens fördelningspolitiska
helhet skall således innebära att inkomst- och förmögenhetsskillnaderna
ej skall öka.

Finansieringen skall innebära skärpt beskattning av kapitalinkomster,
breddad bas för inkomster under inkomstslaget tjänst samt viss indirekt beskattning.
Återhållsamhet skall iakttas vid finansiering via beskattning av
nödvändig konsumtion såsom boende, livsmedel och kultur. Särskild återhållsamhet
bör iakttas beträffande finansiering via regressivt verkande mervärdesskatt.
På miljö- och energiområdet skall beskattning ske genom
punktskatter. En differentierad mervärdesskatt skall införas med lägre skattesats
för nödvändig konsumtion. Miljöavgifter införs.

Dagens inkomstslag inkomst av kapital, tillfällig förvärvsverksamhet och

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk96

annan fastighet skall slås samman till ett inkomstslag. Sådana kapitalinkoms- Mot. 1989/90

ter skall i huvudsak beskattas med en enhetlig skattesats på 30 %. Sk96

Beträffande företagsbeskattningen skall inriktningen vara sänkta skattesatser
och breddad skattebas genom minskade reserveringsmöjligheter.

Pensionärernas beskattning skall reformeras för att möjliggöra likabehandling
med löntagarna i beskattningshänseende. Detta bör ske genom införande
av en höjd grundpension lika för alla.

Skattesystemet skall, i sig självt, och i så stor utsträckning som möjligt,
åstadkomma önskvärt fördelningspolitiskt resultat. Ökade transfereringar
som bestående förutsättningar för skattesystemet skall undvikas.

Skattereformen beräknas ge upphov till dynamiska effekter. Dessa skall
beaktas i finansieringen från och med 1991. Därmed bör ett höjt totalt skattetryck
via överfinansiering undvikas.

Bakgrund

Skattesystemet har de senaste årtiondena successivt genomgått en rad
smärre förändringar. Ett par större reformer har också genomförts. Den senaste
initierades 1981 av den dåvarande centerledda regeringen. Målsättningen
var att 90 % av inkomsttagarna skulle ha högst 50 procents marginalskatt.
Den praktiska tillämpningen av reformen innebar dock att denna aldrig
genomfördes fullt ut efter regeringsskiftet 1982.

Det har efter hand blivit uppenbart för allt fler att en större skattereform
på nytt behövs. Centern var på ett tidigt stadium förespråkare för en sådan.

I riksdagsmotion 1986/87 :Sk336 begärde centern att en parlamentarisk
skatteberedning skulle tillsättas med uppgift att utarbeta ett långsiktigt skattereformprogram.
Den första meningen i motionen lyder: ”Sverige behöver
en omfattande skattereform för 1990-talet.”

Centern gjorde på ett tidigt stadium markeringar om den fördelningspolitiska
inriktningen av reformen. I riksdagsdebatten den 6 maj 1987 sade centerns
talesman bl.a.: ” marginalskattesänkningen skall utformas så att

alla skattebetalare får del av den. Det får inte vara så att låginkomsttagarna
skall betala en marginalskattesänkning.”

I juni 1987 gav regeringen direktiv till utredningen om reformerad inkomstbeskattning
(RINK) samt kommittén för indirekta skatter (KIS). I
motion 1987/88:Sk366 kritiserade centern de direktiv som givits utredningarna.
”Dessa utredningar har enligt vår uppfattning fått alltför snäva

direktiv. Således har inte kommunalskattefrågan eller frågan om differentierad
moms tillåtits att ingå i utredningarnas arbetsuppgifter.” Centern skrev
bl.a.: "Vi kräver en snabbutredning så att en reform av den kommunala beskattningen
kan träda i kraft samtidigt som den väntade skattereformen.”

Krav ställdes i motionen på en differentierad moms med bl.a. sänkt moms
på mat. I juni 1988 fick KIS, bl.a. till följd av centerns påtryckningar, tillläggsdirektiv
att utreda sänkt mervärdeskatt på ”viss konsumtion”.

I centerns motion i allmänna motionstiden 1989 (1988/89:Sk443) gjordes
ytterligare konkretiseringar och markeringar beträffande skattereformens
inriktning. Angående miljö- och energibeskattningen sägs bl.a.: ”Enligt centerpartiets
uppfattning är det angeläget att utnyttja skatte- och avgiftsinstrumentet
för att främja energi- och resurshushållning samt bättre miljö.”

I reservationen i RINK säger centerns talesperson om villkoren för delta- Mot. 1989/90

gande i skattereformen: ”Jag kan i allt väsentligt ställa mig bakom dessa Sk96

övergripande målsättningar för den stora skattereformen år 1991. Villkoret
är att förändringarna inte sker till priset av ökade klyftor i samhället. Alla
folkgrupper måste känna sig delaktiga i en reform av denna omfattning.”

I reservationen läggs fram förslag till skatteskalor för 1991 som innebär att
personer med inkomster upp till en taxerad inkomst 1991 på 180 000 kr endast
skall betala kommunalskatt. Över 180 000 kr uttas statlig skatt med 20
%. Över 500 000 kr skall statsskatten bli 25 %. Högsta marginalskatt blir
således 55 % enligt reservationens förslag. Reservationen innehåller vidare
krav på ett automatiskt verkande inflationsskydd. Beträffande reseavdrag
föreslås att de skall ges på "samma villkor som idag, om möjligt förbättrade”.

I centerns reservation i KIS görs bl.a. ett klart ställningstagande mot
moms på energi. ”De förslag som kommitténs majoritet förordar om en
övergång till moms på energi motverkar de av riksdagen beslutade målsättningarna
för energipolitiken."

I centerns reservation i URF kritiseras utredningen för att i sitt arbete inte
ha varit tillräckligt uppmärksam på egenföretagares och övriga mindre företags
skattesituation.

Under september och oktober 1989 genomförde centern ett omfattande
rådslag riktat till allmänheten om hela skattereformen.

Remisstiden på utredningarna gick ut den 6 oktober 1989. Samma dag
hölls det första mötet i överläggningarna mellan regeringen, oppositionspartierna
och arbetsmarknadens parter. Dessförinnan hade regeringen aviserat
tidigareläggning av en tredjedel av reformen. Detta accepterades av centern
under förutsättning av att överblick kunde uppnås för hela reformens grunddrag
i samband med det första reformsteget.

Ett första steg i skattereformen togs sedermera under hösten 1989. Centerns
förslag innebar att vi instämde i propositionen beträffande skatteskalans
utformning för 1990. Vi föreslog dock en skattereduktion 1990 för att
gynna låg- och medelinkomsttagare. Vi motsatte oss införande av moms på
energi och förordade istället punktskatter. Centern föreslog därtill en differentierad
moms. Det innebar att vi motsatte oss full moms på bl.a. hotell
och restauranger. Slutligen krävde vi höjda avdrag för resor till och från arbetet
samt resa med egen bil i tjänsten - detta mot bakgrund av de kraftiga
bensinskattehöjningar som propositionen föreslog.

Skattereformen och samhällsekonomin

Skattereformen skall bidra till att växla ned det höga svenska pris- och kostnadsläget
och skapa förutsättningar för en bättre externbalans, en ökad produktivitet
och en lägre ränta. Genomförandet av skattereformen måste så
långt möjligt integreras i den övriga ekonomiska politiken. Skattereformens
utformning måste också beakta den rådande ekonomiska konjunkturen.

Skattereformen, sådan regeringen i föreliggande proposition, proposition
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. samt ytterligare propositioner
föreslår att den skall se ut, bidrar till ökningen av konsumentpriserna
med över 3 % för vart och ett av åren 1990 och 1991.

Detta är en följd av den metod man valt för att finansiera sänkningen av Mot. 1989/90

inkomstskatterna. Från centerns sida kritiserar vi valet av finansiering via Sk96

mervärdeskatt av flera skäl. Mervärdeskatten slår relativt sett hårdast mot
de med litet konsumtionsutrymme - det är en dålig finansieringsväg fördelningspolitiskt.
En generellt pålagd och enhetlig mervärdeskatt saknar, inte
minst på miljöområdet, önskvärd styreffekt - bl.a. därför avvisar centern
moms på energi. Mervärdeskattehöjningar får därutöver omedelbar effekt
på konsumentpriserna - det är en dålig finansieringsväg ur stabiliseringspolitisk
synvinkel. Politiskt beslutad inflation via mervärdeskattehöjningar
ovanpå det höga pris- och kostnadsläget i övrigt är enligt vår mening inte
tillrådligt. Av dessa skäl vill vi, i vårt alternativ, vara återhållsamma med den
typen av finansiering.

Förutsättningar för att skattereformen skall leda till sänkt inflation är återhållsamhet
med direkt prishöjande finansieringsmetoder. Vidare måste den
fördelningspolitiska helheten vara sådan att alla samhällsgrupper får del av
skattesänkningarna. Låg- och medelinkomsttagare skall inte vara de som betalar
höginkomsttagarnas skattesänkningar. Det samlade skatteuttaget från
höginkomsttagargrupperna kan inte minska som en följd av reformen, eftersom
den syftar till omfördelning genom totalfinansiering. Ett motsatt förhållande
skulle rubba den samhällsekonomiska balansen och bidra till förstärkta
krav på löne- och transfereringsökningar. I förlängningen kan ett sådant
skeende leda till nya skattehöjningar och att reformen vittrar sönder.

Skattereformens stabilitet är således beroende av det fördelningspolitiska
utfallet.

För att skattereformen på smidigaste möjliga sätt skall kunna infogas i den
konjunkturpolitiskt aktuella situationen måste således utformningen vara
sådan att samvariation med de för närvarande negativa tendenserna i samhällsekonomin
minimeras.

Propositionens och centerns förslag
Arbetsinkomst/kapitalinkomst

Propositionens förslag: Arbetsinkomster beskattas enligt en progressiv skala
medan nominella kapitalinkomster träffas av ett i princip enhetligt skatteuttag
på 30 %.

Centerns överväganden och förslag:

Skattereformen skall innebära sänkta marginalskatter. En progressivitet i
skatteskalan bör dock upprätthållas, främst av fördelningspolitiska skäl men
även från statsfinansiella synpunkter. Denna progressivitet bör åstadkommas
genom uttag av statsskatt på arbetsinkomster över en viss nivå.

Kapitalbeskattningen bör däremot ske genom en enhetlig statlig skattesats,
såsom propositionen föreslår. Detta kallas separatmodellen. Skälen till
att denna modell bör tillämpas är flera. Ett skäl är att skapa likformighet
mellan arbets- och kapitalinkomster. Skattesatsen vid nominell beskattning
bör vara lägre på kapitalinkomster eftersom kapitalavkastningen då även innehåller
ersättning för inflationen. Den föreslagna skattesatsen för kapital 4

överensstämmer också med skattesatsen i bolagsbeskattningen. Av dessa Mot. 1989/90

skäl minskar också möjligheterna för skatteundandragande och skatteplane- Sk96

ring. En låg enhetlig skattesats innebär omvänt också ett lägre värde av avdragen
för personer med höga inkomster än vad ett progressivt uttag skulle
medföra.

Skatteutredningarna har övervägt frågan om real eller nominell beskattning.
Real beskattning har inte befunnits lämplig att införa. Vi instämmer i
denna bedömning. Skälen till detta är bl.a. att internationella förhållanden
talar däremot, att systemet skulle bli för komplicerat samt att lån och räntor
vanligtvis bestäms i nominella termer. Nominell beskattning bör således väljas.

Skatteutredningarnas strävan har varit att välja skattesats så att en real
kapitalavkastning efter skatt möjliggörs. Av skäl som ovan anförts bör nominell
beskattning och en skattesats på 30 % väljas. För att upprätthålla en
positiv real avkastning på kapital efter skatt förutsätter dock detta att inflationen
kan bringas ner i förhållande till nuvarande situation. Den valda skattesatsen
medför negativ real avkastning efter skatt vid en inflationstakt överstigande
7 %. Inflationstakten för närvarande överstiger denna nivå även
sedan prishöjningar till följd av den hittills införda delen av skattereformen
avräknats. För att åstadkomma den önskade reala avkastningen efter skatt
bör också av denna orsak försiktighet iakttas med sådan finansiering av skattereformen
som har en direkt effekt på prisnivån.

Skatteskalan m.m.

Skatteskala, grundavdrag och schablonavdrag

Propositionens förslag: Frånsett ett grundbelopp på 100 kr utgår statlig inkomstskatt
för inkomståret 1991 endast för förvärvsinkomster (inkomst av
tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 170 000 kr i beskattningsbar
inkomst. Skatten tas ut med en enhetlig skattesats på 20 %. Gränsen för den
statliga inkomstskatten justeras årligen med förändringen av konsumentprisindex
med tillägg av två procentenheter. Grundavdraget knyts till basbeloppet
och skall uppgå till lägst 0,32 basbelopp. Detta motsvarar för inkomståret
1991 ca 10 000 kr, vid ett basbelopp för detta inkomstår på 31 200 kr.

För taxerade förvärvsinkomster i intervallet 1,86-2,89 basbelopp (ca 58 000
kr-90 000 kr) trappas grundavdraget upp med 25 % av inkomsten inom detta
skikt (totalt till högst ca 18 000 kr år 1991). För inkomster över 3,04 basbelopp
(ca 95 000 kr) trappas grundavdraget ned med 10 % av den del av inkomsten
som överstiger 3,04 basbelopp tills grundavdraget åter når nivån
0,32 basbelopp, vilket sker vid en taxerad inkomst på ca 175 000 kr. Schablonavdraget
under inkomst av tjänst föreslås höjt från 3 000 kr till 4 000 kr.

Centerns överväganden och förslag:

De förändringar som gjorts i propositionen beträffande skatteskalan i förhållande
till skatteutredningarnas förslag överensstämmer i stor utsträckning
med förslag som centern fört fram som önskvärda i samband med utredningarna.
Det gäller uttag av statsskatt från 170 000 kr i beskattningsbar inkomst,
vilket är nödvändigt av fördelningspolitiska skäl. Det gäller också index

1* Riksdagen 19891%. 3 sami. Nr Sk96

eringen av skatteskala och grundavdrag. Centern pekade också, mot bak- Mot. 1989/90

grund av de fördelningsstudier som genomförts, på ett tidigt stadium på att Sk96

en ytterligare omfördelning till förmån för låg- och medelinkomsttagare var
nödvändig. Ett steg i denna riktning åstadkoms sedermera genom förslaget
om ett förhöjt grundavdrag. Centern instämmer mot bakgrund av ovanstående
i den föreliggande propositionens förslag beträffande utformningen av
skatteskalan och grundavdraget. Försiktighet bör allmänt sett iakttas med
indexering av statsfinansiella angelägenheter. I annat fall riskerar vaksamheten
inför inflationsutvecklingen att minska från olika aktörers sida, samtidigt
som kostnadsutvecklingen riskerar att bli svårhanterlig. Detta gäller inte
minst i en situation som för närvarande råder med en hög pris- och kostnadsutveckling.
Vi vill mot bakgrund av detta påpeka att den föreslagna indexering
av skatteskalan som föreslås utöver konsumentprisindex enligt vår
uppfattning löpande måste följas och utvärderas.

Den mycket kraftiga sänkning av progressiviteten i skatteskalan som skattereformen
innebär, är tänkt att motverkas av åtgärder som innebär att målet
att höginkomsttagarna skall betala sina egna marginalskattesänkningar
kan upprätthållas. Den viktigaste åtgärden härvidlag är en skärpt kapitalbeskattning.
Skulle det visa sig att de fördelningspolitiska målen inte uppnås,
kan en återgång till en högre progressivitet enligt vår uppfattning bli nödvändig.

Resultatet av framlagda förslag för skatteskalan blir vid nuvarande genomsnittliga
kommunalskattesats på 31:16 kronor per beskattningsbar
hundrakrona, att målet om en högsta marginalskatt på 50 % ej kan nås i en
genomsnittlig kommun. Detta är enligt vår uppfattning ett starkt skäl för att
lägga stor vikt vid det fortsatta arbetet med den kommunala skatteutjämningen.

Schablonavdraget under inkomst av tjänst motiveras i propositionen med
de ökade kollektivtrafikkostnaderna och ett behov av att höja schablonavdraget
för att inte öka antalet personer, som ej kan lämna förenklad självdeklaration.
Därtill anges Riksskatteverkets (RSV) arbetsbelastning i samband
med skattereformens införande som motiv.

RSVs resurser bör enligt vår uppfattning anpassas efter de önskvärda beskattningsreglerna,
inte tvärtom. Vi avvisar propositionens resonemang med
anledning av detta. Centerns förslag innebär därtill en lägre kostnadsökning
på kollektivtrafiken än propositionens förslag, bl.a. genom att moms ej tas
ut på persontransporter, vilket propositionen föreslår.

Schablonavdraget ges till alla utöver grundavdraget, oavsett om man haft
en verklig kostnadsbelastning eller ej. Principiellt anser vi därför att schablonavdraget
bör sänkas istället för att höjas. De medel som härigenom tillförs
statskassan bidrar till vårt samlade finansieringsalternativ. Detta innebär
bl.a. en möjlighet att tillgodose kravet på rimliga avdrag för inkomsternas
förvärvande - exempelvis beträffande resor till och från arbetet. Enligt
vår uppfattning är detta vida mer angeläget än den överkompensation, som
schablonavdraget i många fall medför. Centern föreslår således mot bakgrund
av detta, att schablonavdraget sänks från dagens 3 000 kr till 2 000 kr.

6

Skatteregler för pensionärer

Mot. 1989/90
Sk96

Propositionens förslag: Det extra avdraget för folkpensionärer avskaffas.
För folkpensionärer medges ett särskilt grundavdrag med 1,5 basbelopp för
ensamstående och med 1,325 basbelopp för gifta, dock högst med belopp
som uppgår till erhållen folkpension och pensionstillskott eller motsvarande
ATP. Det särskilda grundavdraget avtrappas med 65 % av övriga pensionsinkomster
frånsett inkomster från privata pensionsförsäkringar.

År 1991 och 1992 avtrappas det särskilda grundavdraget även med 65 %
av inkomst av kapital, inkomst av passiv näringsverksamhet och - på samma
sätt som nu - mot förmögenhet. Det särskilda grundavdraget får enligt förslaget
aldrig understiga det grundavdrag (ca 18 000 - 10 000 kr) som annan
skattskyldig med lika hög taxerad förvärvsinkomst som pensionären medges.

Centerns överväganden och förslag:

Dagens pensionssystem är krångligt och skapar höga marginaleffekter för
pensionärerna. Vi anser i likhet med propositionen att inkomstskatteutredningens
(RINK) förslag om grundavgift m.m. bör avvisas. Propositionens
förslag innebär dock heller ingen större förbättring i förhållande till dagens
system. Vi betraktar det som ett provisorium i avvaktan på att en genomgripande
förändring av pensionssystemet som centern föreslagit kan genomföras.

I likhet med vad många remissinstanser anfört anser vi istället att pensioner
i princip inte skall beskattas på annat sätt än andra tjänsteinkomster.
Pensionärerna som grupp bör skattemässigt likabehandlas med de yrkesaktiva.
Det har i olika sammanhang framkommit att denna lösning också eftersträvas
av pensionärsorganisationerna. Som en långsiktig förändring såväl
av pensionssystemet som pensionärernas skatteregler föreslår centern därför
höjd grundpension lika för alla.

Centerförslaget innebär följande:

Alla pensionärer tillförsäkras en grundtrygghet inom ATP-systemet, motsvarande
68 % av 4,5 basbelopp (90 882 kr 1990). Förmånerna i ATP-systemet
samordnas, liksom berörda avgiftssystem. Hela grundpensionen betalas
via ATP-systemet. En inkomstrelaterad pension utgår ovanpå grundpensionen
på samma sätt som nuvarande ATP. ATP-taket vid 7,5 basbelopp ligger
fast. Det innebär att alla som har en pension som är lägre än den nuvarande
grundpensionen på 4,5 basbelopp får sin pension höjd till denna högre nivå.
Enligt vårt förslag utgår grundpensionen lika för alla. Pension, utöver vad
som kan erhållas genom grundpension eller inkomstrelaterad pension, kan
utgå antingen genom pensioner som avtalats fram eller genom sparande i
personliga, frivilliga pensionsförsäkringar.

Förslaget om grundpension skapar en möjlighet att kunna avveckla merparten
av de särregler som nu förekommer för pensionärerna. Någon särskild
folkpension eller pensionstillskott utanför ATP skulle ej utgå. KBT kan
upphöra både vad gäller statens och kommunens åtagande. Kommunernas
skyldigheter enligt socialtjänstlagen beträffande KBT skulle dock kvarstå.

De särskilda skattereglerna för pensionärer behövs då inte längre. Det
gäller reglerna för extra avdrag och dessa reglers anpassning till olika in

7

komstslag. Pensionärerna skulle ha samma regler vad gäller grundavdrag Mot. 1989/90
och schablonavdrag som gäller för övriga inkomsttagare. Sk96

Fördelarna med ett pensionssystem enligt grundtrygghetsmodellen är
många:

- pensionärer med låg pension får en förbättrad situation

- skillnaden mellan gifta och ogifta pensionärer försvinner

- marginaleffekterna för pensionärer blir inte högre än för övriga. Det

kommer att löna sig. även för pensionärer, att skaffa sig extra inkomster

- nuvarande orättvisor för kvinnor minskar

- pensionärernas förmåner blir överblickbara och envar kan bättre förstå
hur den egna ekonomin utvecklas beroende på vilka dispositioner man
gör

- byråkrati och krångel minskar genom att man av fem delsystem skapar
ett enda.

Detta är centerns förslag till ett rättvisare pensionssystem, vilket vi anser bör
genomföras så snart det är möjligt. Den sittande pensionsberedningens slutbetänkande
bör dock avvaktas. Grundpensionen måste självfallet finansieras
fullt ut. Den närmare utformningen av denna finansiering bör också
övervägas närmare med tanke på pensionsberedningens betänkande.

I avvaktan på att centerns grundpension kan genomföras kan propositionens
förslag om skatteregler för pensionärer i huvudsak tillstyrkas. Vi har
emellertid följande synpunkter på regeringsförslaget.

Basbeloppet skall enligt tidigare riksdagsbeslut justeras för de effekter
som beror på skattereformen. 1 annat fall skulle vissa delar av pensionärskollektivet
få såväl sänkt skatt som kompensation för skattereformens effekter,
vilket måste anses principiellt felaktigt. De pensionärer som ej får skattesänkningar,
d.v.s. de som idag har rätt till pensionstillskott, bör dock få ett
ökat pensionstillskott och höjd KBT. Eftersom centerns finansieringsalternativ
ger ett bättre ekonomiskt utfall för låginkomsttagare än propositionens
förslag behöver dock inte bidragen höjas i samma utsträckning som föreslås
i propositionen. Härutöver anser vi att det extra avdraget under 1991 och
1992 ej skall avtrappas mot förmögenhet.

Regeringen måste också redovisa de totala effekterna av en justering av
basbeloppet för samtliga samhällsgrupper vars inkomst i olika grad är knuten
till basbeloppets utveckling. Enligt vår uppfattning bör dessa grupper
kompenseras för nedjusteringen i den mån de ej får del av skattesänkningarna.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Inkomst av tjänst

Allmänt om beskattningen av arbetsinkomster

Propositionens förslag: Alla typer av ersättning för arbetsinsatser, t.ex. kontantlön,
naturaförmåner, överskott från enskild näringsverksamhet och arbetsinkomster
från fåmansföretag skall så långt som möjligt beskattas på ett
likformigt sätt utan undantag eller undervärdering av vissa ersättningar.

Centerns överväganden och förslag:

Likformighet i beskattningen utgör en av de viktigaste grunderna för skat- 8

tereformen. Principiellt instämmer vi i propositionens förslag. Vi vill emel- Mot. 1989/90

lertid markera att en alltför rigid tillämpning av likformighetsprincipen kan Sk96

leda till försämring av den samhällsekonomiska effektiviteten och nyttan,
tvärt emot syftet. Undantag måste kunna göras från principen likformighet.

Detta bör kunna ske när en strikt tillämpning av likformighet skulle leda till
t.ex. samhällsekonomiska förluster i form av skattebortfall eller försämrad
bytesbalans. Dessvärre innehåller propositionen och hela skattereformen,
sådan den konstruerats, flera sådana förslag som prioriterar likformighet på
bekostnad av samhällsekonomisk effektivitet. Klara tendenser finns också
till sammanblandning av likformighet och lika skattesatser eller lika skattebehandling.
Enligt vår uppfattning talar mycket för att likformighet syftande
till effektivitet i många fall bättre tillgodoses genom att man väljer en differentiering
av skattesatser.

Vi återkommer till de delar i propositionens förslag där vårt resonemang
enligt ovan blir tillämpbart.

Viss utvidgning av inkomstslaget tjänst

Propositionens förslag: De nuvarande principerna för vad som skall hänföras
till inkomstslaget tjänst kvarstår i huvudsak oförändrade. En viss utvidgning
av inkomstslaget företas dock, så att det i framtiden omfattar alla ersättningar
som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation. En förutsättning
för att inkomsten skall hänföras till inkomstslaget tjänst är att den
inte är befriad från skatt enligt 19 § KL eller är att hänföra till något annat
inkomstslag.

Centerns överväganden och förslag:

Eftersom inkomstslaget tjänst i framtiden skall utgöra en allmän uppsamlingsplats
för det som beskattas, men ej faller under övriga inkomstslag, anser
vi att definitionerna i §§ 31-34 KL samt 19 § KL bör göras tydligare. Liknande
synpunkter framförs också av flera remissinstanser. Detta bör ges regeringen
till känna.

Beskattningen av självständigt bedriven verksamhet utan vinstsyfte
(hobby)

Propositionens förslag: Nuvarande kriterier för att en verksamhet skall anses
som rörelse (näringsverksamhet) ändras inte. Från intäkter i en verksamhet
som drivs självständigt, men som på grund av bristande vinstsyfte beskattas
i inkomstslaget tjänst och inte i näringsverksamhet, får avdrag göras för utgifter
som betalats under beskattningsåret och, om överskott därefter föreligger,
även för underskott som hänför sig till året före beskattningsåret. Avdraget
får dock inte överstiga beskattningsårets intäkt av verksamheten och
får inte heller kvittas mot andra tjänsteinkomster.

Centerns överväganden och förslag:

Propositionens förslag innebär en viss förbättring i förhållande till RINK.

Det ursprungliga förslaget innebar att skattskyldighet skulle kunna komma
att uppstå utan att avdrag för motsvarande kostnader beviljades. Enligt vår
uppfattning bör en särskillnad i beskattningshänseende göras mellan regelrätt
näringsverksamhet och hobbyverksamhet. Framför allt av detta skäl bör
inte rekvisitet vinstsyfte slopas, vilket några remissinstanser krävt.

Propositionens förslag innebär, trots de gjorda förändringarna i förhål- Mot. 1989/90

lande till RINK, en missriktad skatteskärpning för hobbyverksamhet. Följ- Sk96

derna av förslaget riskerar att bli en ökad byråkrati, samtidigt som det med
skäl kan ifrågasättas om skatteintäkterna kommer att öka i nämnvärd omfattning.
Skattebasen riskerar att minska påtagligt, antingen genom att verksamheten
upphör eller att bolag bildas. Vi kan av dessa skäl inte tillstyrka
propositionens förslag i denna del. Nuvarande regler bör således kvarstå.

Beskattningen av personalvårdsförmäner

Propositionens förslag: Förutsättningarna skärps för att förmåner skall
kunna hänföras till skattefri personalvård. För att skattefrihet skall komma
i fråga måste det röra sig om enklare åtgärder av mindre värde. Dessa krav
skall vara uppfyllda även i det fall en förmån utgår på grund av sedvänja
inom det yrke eller den verksamhet det handlar om.

Centerns överväganden och förslag:

Överensstämmer med propositionens. Detta är motiverat av likformighetsskäl,
av finansiella skäl samt av rättviseskäl. Personalvårdsförmäner har
i vissa fall kommit att användas som en maskerad löneförhöjning i syfte att
undvika beskattning.

Bilförmån

Propositionens förslag: Förmån av fri bil som inte är äldre än tre år värderas
till 0,8 basbelopp med tillägg av 20 % av nybilspriset i slutet av året före
beskattningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen. Om bilmodellen
inte saluförts vid denna tidpunkt värderas förmånen till 0,8 basbelopp med
tillägg av 20 % av ett uppskattat nybilspris för motsvarande modell.

Förmånsvärdet får dock inte överstiga 42 % eller understiga 35 % av nybilspriset.

Om förmånsbilens årsmodell är äldre än tre år skall förmånsvärdet tas upp
till 85 % av det värde som gäller för senaste årsmodell.

Om förmånsbilens årsmodell är sex år eller äldre skall förmånsvärdet tas
upp till 85 % av det värde som framkommer vid en beräkning enligt de regler
som gäller för årsmodeller yngre än tre år varvid ett uppskattat nybilspris
fastställs av RSV för dessa fall. Detta pris baseras på 85 % av det genomsnittliga
nybilspriset hos de vanligaste bilmodellerna. Alternativt får - om nybilspris
fortfarande kan beräknas för förmånsbilen - förmånsvärdet tas upp till
85 % av det värde som gäller för årsmodeller yngre än tre år.

Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nyttjandet av
förmånsbilen skall förmånsvärdet nedsättas med en femtedel.

Den särskilda värderingsregeln för bilförmån i vissa fall i fåmansföretag
avskaffas.

10

Centerns överväganden och förslag: Mot. 1989/90

Bilförmån innebär i huvudfallet en förmån att för privat bruk använda bil Sk96

som tillhandahålls av arbetsgivare. Förmånen beräknas idag till vissa schablonvärden.
Tidigare beräknades för innehav av bil ej äldre än tre år det beskattade
förmånsvärdet till 22 % av nybilspriset. För innehav av bil äldre än
tre år beräknades förmånsvärdet till 18 % av nybilspriset. I vissa fall sattes
förmånsvärdet ned bl.a. för den som själv bekostar allt drivmedel för privat
användning.

I samband med beslutet om skattereformens första steg fastställdes, vad
avser bilförmån, att förmånsvärdena 1990 skall vara 30 % för bilar ej äldre
än tre år. För bilar äldre än tre år skall motsvarande värde vara 25 %. Centerns
förslag innebar däremot att motsvarande värden skulle fastställas till
35 % respektive 29 %. Detta ansåg vi motiverat för att åstadkomma en önskvärd
likformighet i beskattningen av bilförmån jämfört med användande av
egen bil i tjänsten.

Den föreliggande propositionens förslag innebär att stora bilar kommer
att få en lägre beskattning än mindre. Detta anser vi felaktigt från miljöpolitisk
synvinkel. Det kan också möjligen komma att betraktas som ett dolt
handelshinder av utländska handelspartners. Vi föreslår därför en lösning
enligt den av RINK och MIA förordade modellen, d.v.s. en helt proportionell
beskattning i förhållande till nyhilspriset. Som skattesatser föreslår vi 40
% av nybilspriset för bilar ej äldre än tre år och 35 % för bilar äldre än tre
år. I övrigt bör de regler som idag tillämpas för bilförmån gälla även fortsättningsvis.

Avdrag för egen bil i tjänsten

Avdrag för kostnad för användande av egen bil i tjänsten är ett vanligt alternativ
till bilförmån. För dem som arbetar inom stat och kommun gällde tidigare
att milersättningen ej behövde tas upp i deklarationen. För dem som är
anställda i enskild tjänst gällde att milersättningen skall tas upp som en intäkt
medan avdrag för kostnaden medges med samma belopp. Avdrag medgavs
dock ej för belopp som översteg den statliga ersättningen. Som ett alternativ
till de schablonmässiga avdragsbeloppen fick dock alltid, oavsett vilken ersättning
som utfåtts av arbetsgivaren, avdrag yrkas för verkliga kostnader.

Dessa regler ändrades i och med riksdagens beslut hösten 1989 i anledning
av proposition 1989/90:50 om inkomstskatten 1990 m.m. Det ursprungliga
förslaget i propositionen var att avdrag skulle medges med 11 kr/mil. Detta
ändrades i och med utskottsbehandlingen, bl.a. genom påtryckningar från
centern. De nya reglerna innebär att avdrag för egen bil i tjänsten skall medges
med 12 kr/mil, att avdraget skall vara oberoende av körsträcka, att statliga
och kommunala ersättningar görs skattepliktiga samt att reglerna om
verklig kostnad slopas.

Centerns förslag var dock att avdrag för egen bil i tjänsten skulle medges
med 15 kr/mil som ett schablonbelopp och därutöver verklig kostnad om en
högre kostnad än schablonbeloppet kan påvisas.

Med ett så lågt avdragsbelopp som 12 kr per mil, vilket föreliggande proposition
inte avser att förändra, kommer många att avstå från att använda

den egna bilen och istället utnyttja dyrare färdsätt. Många arbetsgivare kom- Mot. 1989/90

mer samtidigt att tvingas anskaffa tjänstebilar. Privatbilarna utnyttjas på ett Sk96

ur samhällsekonomisk synpunkt sämre sätt. Möjligheterna att få avdrag för
egen bil i tjänsten är av stor betydelse för många yrkesgrupper, t.ex. distriktssköterskor,
hemsamariter, lantbrevbärare m.fl. Vår slutsats är därför
att ett högre avdrag för egen bil i tjänst bör medges, i enlighet med det förslag
som centern tidigare väckt.

600-kronorsregeln

Propositionens förslag: Förmåner, som inte utgör personalvård eller är särskilt
undantagna, är skattepliktiga från första kronan. Förslaget innebär att
den s.k. 600-kronorsregeln slopas.

En viss skattefrihet behålls för tävlingsvinster som utgår i annan form än
kontant ersättning. Skattefrihet föreligger om vinsten avser minnesföremål
eller om värdet inte överstiger, såsom propositionen uttrycker det ”0,1 basbelopp
eller för närvarande 300 kr".

Propositionen aviserar att regeringen avser att återkomma beträffande
ändringar i reglerna för kontrolluppgiftsskyldighet.

Centerns överväganden och förslag:

Propositionen är oklar beträffande vilka beloppsgränser som föreslås
gälla. 300 kr motsvaras för närvarande av ca 0.01 basbelopp, inte 0,1 som
sägs i propositionen. Vi utgår dock ifrån att det är 300 kr (0,01 BB) som
avses.

För att minska den byråkrati som kan uppstå p.g.a. den låga beloppsgränsen
föreslår vi att denna ska uppgå till 0,03 basbelopp, cirka 1 000 kr.

Tjänstegruppliv (TGL m.fl.)

Propositionens förslag: Inga ändringar vidtas nu beträffande den skatte- och
avgiftsmässiga behandlingen. Frågan skall övervägas ytterligare.

Centerns överväganden och förslag:

Överensstämmer med propositionens förslag. Finansierings- och likformighetsskäl
talar för beskattning på samma sätt som kontant lön. I likhet
med vad lagrådet anfört, och propositionen tagit fasta på, bör dock frågan
övervägas ytterligare. Detta eftersom olika uppbyggnad av tjänstegrupplivförsäkringar
försvårar en neutral beskattning mellan olika enskilda förmånstagare.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Propositionens förslag: Den nuvarande skattefriheten för s.k. dagersättning
frän TFA slopas. Ersättning från TFA bör beläggas med socialavgifter och
bli förmansgrundande. I det fall invaliditetsersättning utbetalas bör i regel
endast särskild löneskatt utgå och ersättningen bör inte vara förmånsgrundande.

Centerns överväganden och förslag:

TFA utger ersättning utöver socialförsäkringen, bl.a. under akut sjukdomstid
och vid invaliditet. Den skattefria dagsersättningen uppgår endast

12

till ringa belopp och kommer att ge upphov till endast små skatteintäkter. Mot. 1989/90

Med hänsyn till detta, och till det angelägna i att försäkringar av denna typ Sk96

existerar, anser vi inte att TFA bör bli skattepliktig. Propositionen avslås i
denna del. Nuvarande regler bör således även fortsättningsvis gälla härvidlag.

Fortsatt undantag från beskattning i vissa fall

Propositionens förslag: Vissa kostnadsersättningar som utges av SIPRI, ersättning
för flyttningskostnad, vissa ersättningar till värnpliktiga samt understöd
vid arbetskonflikt skall även i fortsättningen undantas från beskattning.

Undantag skall även göras beträffande utlandstillägg och därmed likställd
förmån.

Centerns överväganden och förslag:

Överensstämmer med propositionens förslag utom såvitt avser ersättning
för flyttningskostnad. Beträffande de övriga undantagen gäller speciella skäl
för fortsatt skattefrihet. Sådana skäl föreligger inte beträffande flyttningskostnaderna.
Som också sägs i propositionen, talar likformighetsskäl för att
dessa ersättningar görs skattepliktiga. De arbetsmarknadspolitiska skäl som
anförs i propositionen anser vi ej utgöra grund för ett avsteg från principen
skattepliktighet.

Inkomster från bär-, svamp- och kottplockning samt bränsle från egen
fastighet

Propositionens förslag: Nuvarande skattefrihet för inkomster från bär-,
svamp- och kottplockning avskaffas. Dagens bestämmelser medger plockning
skattefritt upp till ett värde av 5 000 kr per beskattningsår. Motsvarande
förändring sker vad gäller uttagsbeskattning beträffande bränsle från egen
fastighet.

Centerns överväganden och förslag:

Likformighet i skattesystemet är visserligen angeläget, men som vi tidigare
anfört bör också samhällsekonomiska effektivitets- och nyttoaspekter
beaktas. Undantag måste kunna göras när en strikt tillämpning av likformighetsprincipen
skulle leda till t.ex. samhällsekonomiska förluster i form av
j skattebortfall eller försämrad bytesbalans. Detta synsätt är tillämpligt för
den skattefria plockningen enligt ovan.

Vi motsätter oss propositionens förslag. Det viktigaste skälet till detta är
att det är viktigt att ta tillvara de naturtillgångar som det här handlar om.

Endast en bråkdel av bär, svamp och kottar tillvaratas idag. Propositionens
förslag skulle ytterligare minska plockningen. Importen skulle istället öka.

En hårdare beskattning skulle minska skattebasen. Det kommer att ske
genom att plockningen minskar eller beskattning kringgås genom att plockningen
i ökad grad helt enkelt inte redovisas. Slutligen är den beskattade
hanteringen runt plockningen av betydelse i många glesbygder.

Bär-, svamp- och kottplockning medför inga stora förtjänster i förhållande
till arbetsinsatsen för den enskilde plockaren. Onödig byråkrati undviks

13

1** Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk96

även genom ett skattefritt grundbelopp. Ett sådant grundbelopp är mot bakgrund
av ovanstående inte oskäligt.

Även vad gäller uttagsbeskattning beträffande bränsle från egen fastighet
anser vi att nuvarande regler bör gälla.

Ersättningar till utländska forskare

Propositionens förslug: Den särskilda skattelättnad för utländska gästforskare.
som innebär att endast 70 % av lönen är skattepliktig, slopas. Nuvarande
skattefrihet för kostnadsersättningar till sådana forskare kvarstår
oförändrad.

Centerns överväganden och förslag:

Överensstämmer i stort sett med propositionens. Kvalificerad forskning
är av mycket stor betydelse för Sveriges utveckling och möjlighet att hävda
sig i den internationella konkurrensen. Det är därför motiverat att medge
skattelättnader för utländska gästforskare då inriktningen eller kompetensnivån
är sådan att betydande svårigheter föreligger för rekrytering inom
landet.

Från och med 1991 sänks marginalskatterna kraftigt. Detta gör att vi i likhet
med propositionen anser det rimligt att ta bort den 30-procentiga reduktionen.
Detta var också vad RINK föreslog. Utredningen föreslog dessutom
att kostnadsersättningarna skulle göras skattepliktiga. Skatteskalan har dock
justerats i förhållande till RINK så att statlig skatt nu föreslås tas ut vid en
lägre beskattningsbar inkomst än tidigare. Därför anser vi i likhet med propositionen
att det är skäligt att även i fortsättningen kunna medge att kostnadsersättningar
skall vara skattefria. Den forskarskattenämnd som idag gör
en bedömning huruvida skattefrihet skall åtnjutas har intagit en relativt restriktiv
hållning. Inom ramen för nuvarande skrivning i lagtexten anser vi att
det bör finnas utrymme för en generösare tillämpning.

Avdrag i inkomstslaget tjänst inkl. reseavdrag

Propositionens förslag: De nuvarande principerna för kostnadsavdrag under
inkomst av tjänst behålls. Reglerna rörande avdrag för kostnader för resor
mellan bostad och arbetsplats förändras inte.

Centerns överväganden och förslag:

De s.k. reseavdragen är av stor betydelse för en decentraliserad samhällsstruktur
med en levande landsbygd. Avdraget är också fördelningspolitiskt
betydelsefullt eftersom befolkningen i de glest befolkade länen i genomsnitt
har lägre inkomst än i övriga län. Därmed får dessa också ett mindre utbyte
av marginalskattesänkningarna i samband med skattereformen. För många
människor finns ingen utbyggd kollektivtrafik och således inga alternativ till
bilresa till arbetet. Däremot får alla med beskattningsbar inkomst bidra till
kollektivtrafiken även om den inte är tillgänglig för alla. Den samlade alternativkostnaden
för att delta i förvärvsarbete får inte bli så hög att människor
gynnas ekonomiskt då de är hemma från arbetet.

Majoritetsförslaget i RINK skulle inneburit en avsevärd försämring av reseavdragen.
Centerns representant motsatte sig denna försämring. I samband
med beslutet beträffande det första steget av skattereformen lade 14

Mot. 1989/90
Sk96

emellertid regeringen inte förslag om ändrade regler för reseavdrag. Inte Mot. 1989/90

heller i föreliggande proposition lägger regeringen förslag till ändrade regler Sk96

för reseavdragen. Detta är således en förbättring i förhållande till RINKs
förslag.

Riksdagens majoritet har emellertid genom skattebeslutet för 1990 genomfört
skatteförändringar som medför ett kraftigt höjt bensinpris. Det gäller
såväl beslutet om moms på energi som bensinskattehöjningen. Sammanlagt
medför de beslut som riksdagen på regeringens förslag fattat, att bensinpriset
stiger med närmare 1:60 kr per liter.

Vi föreslår nu att beslutet om moms på energi rivs upp. Därtill föreslår
centern, av miljöpolitiska skäl, en bensinskattehöjning, även om denna är
lägre än motsvarande förslag från regeringen. De närmare skälen till detta
har vi utförligt utvecklat i den partimotion vi idag väcker i anledning av proposition
1989/90: lil.

Centern föreslår därför, som kompensation för den bensinskattehöjning
vi själva förordar samt en uppräkning till följd av att avdraget varit oförändrat
några år, att reseavdraget för 1991 förändras enligt följande:

- Avdraget för resa med bil höjs med 3:00 kr/mil för körsträckor upp till
1 000 mil per år och med 6:00 kr/mil för körsträckor över 1 000 mil per år.

De nya reseavdragen blir således 13:20 kr/mil oberoende av körsträcka

- Avdraget för resa med motorcykel höjs med 1:10 kr/mil till 6:60 kr/mil
för körsträckor upp till 1 000 mil per år och med 3:00 kr/mil för körsträckor
över 1 000 mil per år. De nya reseavdragen blir således 6:60
kr/mil oberoende av körsträcka

- Avdraget för resa med moped höjs med 0:90 kr/mil till 3:70 kr/mil

- Avdraget för resa med cykel höjs med 150 kr per år till 400 kr

Ifall vårt förslag om att moms på energi skall avskaffas avslås av riksdagen
bör reseavdragen öka ytterligare. I detta läge föreslår vi att reseavdragen för
resa med bil höjs med ytterligare 1:80 kr/mil, d.v.s. till nivån 15:00 kr/mil
oberoende av körsträcka. Avdrag för övriga fortskaffningsmedel höjs i paritet
med bilavdraget.

Utöver dessa förslag förordar vi en regeländring så att reseavdrag ej skall
nedsättas, då ersättning erhållits av medpassagerare. Detta för att gynna
samåkning.

Vi vill i detta sammanhang också erinra om centerns förslag om en regional
differentiering av bilbeskattningen, exempelvis genom differentierad
bensinskatt. Vi har vid flera tillfällen, senast i samband med proposition
1989/90:50 om skattereformen 1990 m.m., föreslagit att regeringen lägger
fram förslag om en närmare utformning av en sådan differentiering. Vi upprepar
detta krav.

Skattereduktion för hemmamake och för ensamstående med barn

Propositionens förslag: Skattereduktionerna för hemmamake och för ensamstående
med barn slopas.

Centerns överväganden och förslag:

Skattereduktionen för hemmamake har numera i första hand betydelse för
ett litet antal personer, oftast kvinnor, som lever i små omständigheter. Stats- 15

finansiellt är reduktionen också av liten betydelse. Förslaget avvisas därför.

Skattereduktionen för ensamstående med barn har betydelse för många Mot. 1989/90
kvinnor men även män som är låginkomsttagare. Vi kan dock godta proposi- Sk96
tionens förslag, men endast under förutsättning att ett borttagande av skattereduktionen
åtföljs av förslag till hur man klarar de berörda gruppernas ekonomiska
situation. Det förslaget skall träda i kraft samtidigt som propositionen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Arbetsgivares kostnader för organisationsverksamhet och skattereduktion
för fackföreningsavgift

Propositionens förslag: Skattereduktion för fackföreningsavgifter medges
med 20 % av den del av avgiften som inte överstiger 2 500 kr om året. Inga
ändringar föreslås beträffande arbetsgivarens avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet.

För att skattereduktion skall erhållas utan särskilt yrkande från den skattskyldige
måste en arbetstagarorganisation ha lämnat uppgift om avgiftens
storlek till skattemyndigheterna senast den 31 mars eller, om ADB-medium
används, den 30 april under taxeringsåret. De nya tidpunkterna föreslås
gälla fr.o.m. 1991 års taxering.

Centerns överväganden och förslag:

Som också anförs i propositionen innebär anvisningarna till 20 § KL att
avgifter till föreningar och andra sammanslutningar i vilka den skattskyldige
är medlem i princip inte är avdragsgilla. 1 praxis har dock avgifter till arbetsgivarorganisationer
undantagits från detta avdragsförbud. Vidare har medgivits
skattereduktion för fackföreningsavgifter för att åstadkomma skattemässig
neutralitet härvidlag mellan arbetsgivare och löntagare. Avdragen
bygger således på undantag från givna principer.

Den önskvärda neutraliteten kan alltså också åstadkommas genom att avdragen
enligt lagens praxis tas bort såväl för arbetsgivare som arbetstagare.

Denna lösning förordas av oss. Riksskatteverket har också i sitt remissvar
anfört att skattereduktionen för fackföreningsavgift bör slopas eftersom den
medför ett inte obetydligt merarbete för skatteförvaltningen.

Vi föreslår således att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas.

Avdraget för föreningsavgifter för arbetsgivare bör begränsas till den del
som avser konfliktändamål. Tekniska problem är visserligen förknippade
med detta, men dessa torde knappast vara oöverstigliga. Vi begär av regeringen
förslag till en sådan begränsning för avgifter till arbetsgivarorganisationer.
De föreslagna förändringarna bör kunna genomföras med samma ikraftträdandetidpunkt.

Inkomst av kapital

Stimulanser för hushållssparande

Ett högt hushållssparande fyller flera syften.

För det första ger det hushållen ekonomisk trygghet och ökat oberoende
att ha en finansiell buffert.

För det andra ger ett sparande i egen bostad, aktier, vinstandelsfonder och
i eget företag en positiv makt- och ägandespridning i samhället. 16

För det tredje innebär ett högt sparande i hushållssektorn definitionsmäs- Mot. 1989/90

sigt en lägre konsumtion och därmed ökande risk för överhettning med en Sk96

minskad inflation som följd.

Centern anser därför att sparande i ekonomin i första hand skall ske i hushållssektorn.

För att öka hushållssparande! behövs konkreta åtgärder. Det krävs bl.a.
för att öka lönsamheten för sparande. Centern föreslår att ett program för
ökat sparande och decentraliserat ägande skall tas fram. Målsättningen för
det totala finansiella sparandet bör sättas högt. Detta för att kunna nettoamortera
statsskulden. Överskottet skall i huvudsak genereras i hushållssektorn.
Målsättningen för hushållssparande! bör vara att på sikt få en sparkvot
för hushållen på 10 %. Centern har föreslagit detta i en speciell motion om
sparande och decentraliserat ägande.

Vissa av de förändringar i kapitalbeskattningen som föreslås via skattereformen,
bl.a. en enhetlig skattesats på 30 %, kopplat till avdragsbegränsningar
för lån kommer förhoppningsvis att ge vissa bidrag till att förbättra
sparandet. Emellertid föreslår regeringen genom skattereformen ävenledes
en del försämrade villkor för sparandet-bl.a. ett slopat sparavdrag och ökad
beskattning bl.a. på allemanssparande!. Sammantaget anser vi att sparstimulanserna
inte på långt när är tillräckliga. Vi föreslår mot denna bakgrund
en rad förändringar, vilket redovisas nedan. Vi föreslår också införande av
personliga investeringskonton.

Personliga investeringskonton

Avkastning på banksparandet har under den största delen av 1970- och 1980talen
varit negativt efter skatt. Införandet av allemanssparande! har sannolikt
inte gett något stort tillskott till nettosparandet, utan medfört en överflyttning
från annat banksparande. Insatser behövs för att göra målsparande
verkligt attraktivt. Centern vill därför införa personliga investeringskonton.

Följande riktlinjer för personliga investeringskonton bör gälla.

- Personliga investeringskonton införs för långsiktigt målsparande.

- Insättningarna maximeras till ett halvt basbelopp per år och undantas
från beskattning.

- Avkastningen görs skattefri.

- Uttag utan skattekonsekvenser får endast göras till investeringar i permanentbostad
eller i eget företag.

- Beskattningen sker när tillgången avyttras.

- Vid uttag till annan användning sker beskattning omedelbart.

Ett system med personliga investeringskonton kommer att aktivt bidra till
ett ökat enskilt sparande i bank. Det kommer också att bidra till ett ökat
intresse för att starta eget företag samt att äga sin egen bostad.

Detta sparsystem ger till skillnad från allemanssparande! ett system för
långsiktigt sparande. Personliga investeringskonton ersätter till viss del det
institutionaliserade pensionssparandet. men samtidigt utgör det ett viktigt
komplement. Systemet kan också bidra till en sundare aktiemarknad med
fler aktörer och en större andel aktier ägda av enskilda och färre via institutioner.
Tillgångarna på det personliga investeringskontot skall inte gå att be

låna. Detta tillsammans med långsiktigheten i sparandet minimerar risken Mot. 1989/90
för skattearbitrage. Sk96

Slutligen kan det personliga investeringskontot kraftigt stimulera hushållssparande!
och därmed minska konsumtionstillväxten, vilket ger utrymme för
investeringar och en förbättrad bytesbalans.

Det bör ankomma på regeringen att verkställa den ytterligare utredning
som kan krävas och snarast återkomma till riksdagen med ett konkret förslag
om införande av personliga investeringskonton, också innefattande ett förslag
till finansiering för de statsfinansiella kostnader som uppkommer på
kort sikt. Målsättningen bör vara att införa personliga investeringskonton
från 1 januari 1991. Detta bör regeringen ges till känna.

Sparavdrag

Propositionens förslag: Det s.k. sparavdraget på 1 600 kr i inkomstslaget kapital
slopas.

Centerns överväganden oell förslag:

Vi motsätter oss att sparavdraget slopas. Som vi i inledningen till motionen
anfört är stimulanser för det privata sparandet mycket angelägna. Det
s.k. sparavdraget är en sådan stimulans framför allt av betydelse för småspararna
med låga eller normala inkomster. En person med idag låg marginalskatt
och som tidigare utnyttjat sparavdraget riskerar att få höjd skatt på sitt
sparande efter skattereformen. Detta är en följd av att vederbörande ej får
någon större marginalskattesänkning. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag
bör enligt vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i skattesystemet.
Med tanke på att skattesatsen sänks finner vi en lämplig nivå på
avdraget vara 1 000 kr.

Allemanssparande m.m.

Propositionens förslag: Ränta på allemanssparande och bonusränta på ungdomsbosparande
beskattas med en skattesats på 20 %.

Centerns överväganden oell förslag:

Trots en sänkt skattesats på kapitalinkomster bör allemans- och ungdomsbosparandet
även fortsättningsvis ha en lägre skattesats för att stimulera till
enskilt sparande. En skattesats på 20 % anser vi därvidlag vara väl avvägd.

Beträffande allemansfondsparandet har vi härutöver ett kompletterande
förslag. Vi föreslår inrättande av särskilda allemansfonder med möjlighet att
placera i icke börsnoterade företag. Sådana fonder skulle stimulera riskkapitalbildningen
i småföretag. Vi anser att detta ändamål är så angeläget att
denna sparform bör ha en lägre skattesats än vanligt allemansfondsparande.

För detta talar också att placeringen innebär en högre risk för den enskilde
spararen än vanliga allemansfonder. Vi begär av regeringen förslag till sådana
allemansfonder. Härvidlag vill vi också hänvisa till en motion centern
lagt i frågan (mot. 1989/90:Sk361).

18

Reavinstbeskattning av fastigheter m.m

Slopade uppskovsregler

Propositionens förslag: Möjligheten till uppskov tas bort.

Centerns överväganden och förslag:

Det är viktigt att undvika inlåsningseffekter i reavinstbeskattningen, d.v.s.
beträffande boendet att skatten blir så hög att människor inte har råd att
flytta. Med hittillsvarande system har detta lösts genom möjlighet till uppskov
med beskattningen.

Avsikten med vissa takregler för skatteuttaget (se nedan) är att undvika
inlåsningseffekter av detta slag. Enligt vår uppfattning måste dock en ventilregel
finnas för boende som byter bostad av t.ex. medicinska skäl, handikappskäl
eller åldersskäl. Det skulle vara stötande om alla sådana byten utlöste
beskattning. En folkpensionär med pensionstillskott som måste flytta
från övre planet i en bostadsrättsfastighet till nedre, på grund av att hiss saknas,
får enligt vår uppfattning inte belastas med lån eller socialbidrag för att
klara realisationsvinsten. Vi föreslår att en särskild prövning av realisationsvinstbeskattningen
skall kunna ske i sådana fall. Detta bör tas in i lagstiftningen.
Det må ankomma på berört utskott att utforma erforderlig lagtext.

Särskilt om näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet

Propositionens förslag: Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av näringsfastigheter
och bostadsrätter i näringsverksamhet tas upp till beskattning i inkomstslaget
kapital. Under innehavstiden gjorda värdeminskningsavdrag
m.m. skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller kostnader
för värdehöjande reparationer och underhåll som lagts ned på en sådan
fastighet eller bostadsrätt under en femårsperiod före avyttringen. Kostnader
för värdehöjande reparationer och underhåll som återläggs behandlas
vid vinstberäkningen som förbättringskostnader. För en näringsfastighet eller
en bostadsrätt i näringsverksamhet som övergått till att vara privatbostadsfastighet
eller privatbostad skall avskattning ske. Schablonregler för att
beräkna vinsten införs. Propositionens förslag är att vinsten i dessa fall skall
beräknas till 90 % av vederlaget för den avyttrade egendomen.

Centerns överväganden och förslag:

Propositionen föreslår på annan plats begränsning av skatteuttaget vid försäljning
av permanentbostäder och övriga privatbostadsfastigheter (fritidshus).
I dessa fall innebär takregeln att högst 30 % respektive 60 % av försäljningsintäkten
skall beskattas. Eftersom beskattning skall ske i inkomstslaget
kapital med en skattesats på 30 % innebär detta att skatten som högst kan
komma att utgöra 9 % för permanentbostäder och 18 % för fritidshus. Centerns
förslag överensstämmer med propositionens beträffande dessa förslag.

Såvitt avser reavinstbeskattning av näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet
vill vi dock anföra följande. Centern reserverade sig i URF
för att beskattning av dessa skatteobjekt skulle ske i inkomstslaget kapital
och inte i inkomstslaget näringsverksamhet. Skälet till det var framförallt att
beskattning i det senare fallet skulle komma att uttas progressivt och inte
enligt en proportionell skattesats, d.v.s. skatten skulle kunna bli avsevärt

Mot. 1989/90
Sk96

mycket högre. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen ändrat sig på
denna punkt.

Den föreslagna takregeln innebär dock en negativ särbehandling av försäljning
av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet. Skatten
skulle kunna komma att uppgå till 27 %, att jämföra med 9 % och 18 %
som ovan anförts. Vi anser det skäligt att försäljning av de nämnda objekten
åtminstone skulle jämställas med försäljning av fritidshus. Det skulle således
innebära att skatten begränsas till 18 %. Detta motsvarar en beskattning av
60 % av försäljningsintäkten. Detta var också vad centerns ledamot i URF
reserverade sig för. Propositionen avslås således i denna del, till förmån för
vårt eget förslag.

Begränsat avdrag för värdehöjande reparationer

Propositionens förslag: Rätten till avdrag förs.k. värdehöjande reparationer
begränsas. Kostnader för reparationer av detta slag får inräknas i omkostnadsbeloppet
för privatbostadsfastigheter och privatbostäder endast för de
senaste fem åren före avyttringstillfället och endast om beloppet under ett år
överstiger 5 000 kr.

Centerns överväganden och förslag:

Vi instämmer principiellt i förslaget att rätten till avdrag för värdehöjande
reparationer begränsas. Den valda tidsperioden är emellertid enligt vår uppfattning
oskäligt kort. Enligt vår uppfattning är 10 år en mer rimlig tidsperiod
i sammanhanget. Detta är således vårt förslag.

Reavinstbeskattning av aktier m.m.

Avgränsningsfrågan

Propositionens förslag: Som aktier beskattas finansiella instrument vars avkastning
är knuten till det utgivande företagets vinst eller utdelning eller som
i övrigt är utformade så att värdeutvecklingen liknar den som gäller för en
aktie. Löpande avkastning på finansiella instrument som skall beskattas som
aktier behandlas i inkomstskattehänseende som utdelning.

Centerns överväganden och förslag:

Likformighetsskäl talar för principen att alla finansiella instrument, vars
värdeförändring liknar aktiens, också bör beskattas som aktier. Propositionen
för emellertid detta resonemang för långt då det gäller konvertibla skuldebrev.
Dessa instrument ger ränta, inte utdelning. Anställda lånar ofta till
konvertibler i det egna företaget. Enligt propositionens förslag skulle inte
den utgiftsränta som detta medför vara avdragsgill, vilket vi anser principiellt
felaktigt. Konvertibla skuldebrev bör enligt vår uppfattning beskattas
såsom skuldebrev i övrigt och berättiga till avdragsgill ränta.

Tidpunkten för beskattning

Propositionens förslag: Utfärdare av optioner med en löptid på högst ett år
beskattas för nettoresultatet av affären när den avslutas. Beskattningseffekten
blir densamma för den som utfärdar optioner med längre löptid om utfärdandet
och fullföljandet sker under samma beskattningsår. Om kostnaderna 20

Mot. 1989/90

Sk96

i det sistnämnda fallet uppkommer först ett senare år får de dras av som rea- Mot. 1989/90
förlust. Sk96

Centerns överväganden och förslag:

Propositionens förslag strider mot symmetrin i kapitalbeskattningen. Eftersom
optioner har ett underliggande värdepapper, vanligast aktier, bör
dessa beskattas såsom aktier. Full avdragsrätt för kostnader för fullföljande
bör således gälla även om utfärdande och fullföljande sker under olika beskattningsår.
Ett fullföljande av propositionens förslag skulle annars kunna
snedvrida optionsmarknaden till nackdel för optioner med längre löptider.

Propositionen avslås i denna del.

Pensions- och försäkringssparande

Skattesats avseende pensionsmedel

Propositionens förslag: Skattesatsen skall vara 10 % för avkastning på tjänstepensionskapital
och 15 % för avkastning på övrigt pensionskapital. Dessa
skattesatser skall gälla för såväl försäkringsföretag som för pensionsstiftelser.
Skattesatsen vid kontotryggande skall vara 1,1 % av pensionsskuldens
bokförda värde vid beskattningsårets ingång.

Centerns överväganden och förslag:

Propositionens förslag beträffande skattesatser för tjänstepensionskapital
(10 %) och övrigt pensionskapital (15 %) överensstämmer med värt förslag.
Tjänstepensionerna bör ha en något lägre skattesats med hänsyn till att den
enskilde inte kan få ut ett belopp som överstiger arbetgivarens utfästelse enligt
avtal.

Skattesatsen för kontotryggande är enligt propositionens förslag baserad
på en historisk utveckling av livförsäkringsföretagens avkastning. Propositionen
anför att skattesatsen bör ändras vid större konstaterade förändringar
av avkastningsutvecklingen. Vi instämmer i propositionens principiella slutsats,
men vill dessutom understryka att skattesatsen bör ändras kontinuerligt
i takt med utvecklingen av avkastningen, ej endast vid "större” förändringar.

Löneskatt

Propositionens förslag: RINKs förslag om grundavgift på pensionsutbetalningar
har i den allmänna debatten mött häftig kritik. Propositionen föreslår
nu istället en särskild löneskatt att tas ut redan vid intjänandet av pensionen.

Det är önskvärt att åstadkomma neutralitet mellan socialavgiftsuttaget på
alla förvärvsinkomster. Vidare bör hänsyn tas till att pensionssparande tidigare
varit gynnat relativt andra sparformer. Skattesatsen på direkt sparande
sänks nu till 30 % för löpande avkastning. Avkastningen på indirekt sparande
såsom pensionssparande kommer att beskattas med en än lägre skattesats.

Centerns överväganden och förslag:

Mot tidigare redovisad bakgrund kan vi godta propositionens förslag beträffande
uttag av särskild löneskatt. Propositionen föreslår att särskild löneskatt
skall utgå även för pensionsavsättningar som görs i takt med att pensionsrätt
tjänas in. Här har propositionen inte ett färdigt förslag utan anger

att frågan bör övervägas ytterligare. 1 detta sammanhang framhålls också att Mot. 1989/90

egenföretagarna borde kompenseras för att deras pensionskapital egentligen Sk96

borde beskattas med den lägre skattesats som föreslagits för tjänstepension.

Enligt propositionen avser regeringen att återkomma senare i år med förslag
i de nämnda ärendena.

Egenföretagares pensionsförsäkring är som försäkringsprodukt identisk
med privata pensionsförsäkringar - s.k. P-försäkring. Därför föreligger svårigheter
att beskatta egenföretagares pensionsavsättningar i enlighet med
den föreslagna lägre skattesatsen för tjänstepension. Vi vill dock understryka
att egenföretagarna enligt vår uppfattning skall ha full kompensation
för den högre skattesatsen. Detta kan exempelvis ske genom ett differentierat
uttag av särskild löneskatt, vilket också propositionen nämner. Detta bör
ges regeringen till känna.

Bostadsbeskattningen

Allmänt

Enligt centerpartiets mening får bostadssektorn bära en alltför stor del av
skattereformens finansiering. Det gäller i synnerhet om målsättningen skall
vara att genomföra en rättvis fördelning utan att transfereringsbehovet ökar
och där marginaleffekterna dämpas.

Vi har i en partimotion i anledning av proposition 1989/90:111 om reformerad
mervärdeskatt lagt omfattande förslag i syfte att skydda normala inkomsttagare
mot alltför stora kostnadsökningar i boendet. I denna motion
föreslås bl.a. att energimomsen tas bort samt att reducerad moms i övrigt
som berör boendet bevaras. 1 en särskild motion i anledning av proposition
1989/90:144 tas också frågor som rör räntebidrag och bostadsbidrag m.m.
upp. Sammantaget innebär våra förslag att skattebelastningen på boendet
blir lägre än i jämförelse med regeringens och folkpartiets förslag. Behovet
av bidrag minskar därmed.

Privatbostad och näringsfastighet

Propositionens förslag: Vid inkomstbeskattningen klassificeras en fastighet
antingen som privatbostadsfastighet som redovisas i inkomstslaget kapital
eller som näringsfastighet som redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Småhus, som är inrättade som en- eller tvåfamiljsbostäder, samt bostadshus
på jordbruksfastighet räknas som privatbostäder om de helt eller till övervägande
delen används för eller är avsedda för ägarens eller honom närstående
personers permanent- eller fritidsboende. Även tomtmark som är avsedd att
bebyggas för sådana ändamål räknas som privatbostadsfastighet. Annan fastighet
än de nu nämnda är näringsfastighet. Bostadsrätt i s.k. äkta bostadsföretag
räknas som privatbostad. Privatbostad som ingår i dödsbo får hänföras
till denna kategori under fyra kalenderår efter dödsfallet.

Centerns överväganden och förslag:

Innehavare av jordbruksfastigheter har i allmänhet mindre möjligheter att
påverka sitt boende än innehavare av övriga småhus. Detta är en följd av att
bostadshus oftast följer med vid köp av fastigheten. I vissa fall är byggnaden

kulturminnesmärkt och/eller med betydligt större bostadsyta än vad innehavaren
egentligen skulle behöva för sig och sin familj.

De som innehar småhus på jordbruksfastighet får idag ta upp ett bostadsförmånsvärde
till beskattning. Ett borttagande av detta förmånsvärde kopplat
till att bostadshuset bryts ut ur näringsverksamheten skulle förmodligen
i flertalet fall innebära en skattelindring. En sådan lösning skulle emellertid
öppna för fusk och skatteplanering. Samtidigt skulle underhållet av bostadshus
i landsbygd, inklusive de kulturminnesmärkta byggnaderna, riskera att
försämras påtagligt. Kreditgivarnas kapitaltäckningsregler missgynnar därtill
idag småhus på jordbruksfastighet på ett sätt som höjer lånekostnaden
för dessa småhus i förhållande till övriga permanentbostäder.

Vi föreslår därför att småhus på jordbruksfastighet även i fortsättningen
skall ingå i näringsverksamheten. Såvida inte vårt förslag vinner riksdagens
bifall bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att kapitaltäckningsreglerna
för småhus på jordbruksfastighet bör ändras och därvidlag
jämställas med övriga småhus.

Den löpande beskattningen av småhus

Propositionens förslag: Schablonbeskattningen av småhus (en- och tvåfamiljsfastigheter)
slopas. Hyres- och andra intäkter, som enligt nuvarande
regler hänförs till inkomstslaget annan fastighet, beskattas i inkomstslaget
kapital. Skatt för innehavet tas ut enligt fastighetsskattelagen.

Beskattningen av ägarens bostad på ett jordbruk (normalt mangårdsbyggnaden)
bryts ut ur inkomstslaget näringsverksamhet. Skatt för innehavet tas
ut enligt fastighetsskattelagen.

Centerns överväganden oell förslag:

Vi kan godta förslaget utom såvitt avser att beskattningen av ägares bostad
på jordbruk ändras så att den bryts ut ur näringsverksamhet, där vi hänvisar
till yrkandena under föregående rubrik.

Fastighetsskatten

Propositionens förslag: Fastighetsskatten skall för småhus uppgå till 1,5 %
av taxeringsvärdet och för hyreshus till 2,5 % av taxeringsvärdet.

Centerns överväganden och förslag:

Enligt var mening bör även i fortsättningen basen för taxeringsvärdet vara
marknadsvärdet, inte minst med tanke på förmögenhetsbeskattningen. Vi
motsätter oss dock inte en översyn av basen för fastighetsskatten i syfte att
undersöka möjligheten till en bättre och rättvisare fastighetsskatt.

Med hänvisning till de prioriteringar av boendet som nödvändig konsumtion
som vi ovan anfört, föreslår vi lägre skatteuttag än regeringen. Vi föreslår
att fastighetsskatt skall utgå med 2 % av taxeringsvärdet för hyreshus
respektive med 1.2 r/r för småhus. Vi gör en annan bedömning av skattebasen
än regeringen. I detta ärende vill vi hänvisa till vår motion i anledning av
proposition 1989/90:144 där vi redovisar våra bedömningsgrunder.

Övergångsregler för hyreshus

Propositionens förslag: Höjningen av bostadsutgifterna för hyreshus mildras
genom övergångsregler som innebär att det för bostadshvreshus inte tas ut

Mot. 1989/90

Sk96

någon fastighetsskatt för årgångarna 1977-1990 samt halv fastighetsskatt för Mot. 1989/90

årgångarna 1973-1976 under år 1991, att det inte tas ut någon fastighetsskatt Sk96

för årgångarna 1979-1990 samt halv fastighetsskatt för årgångarna 1975—

1978 under år 1992, att det inte tas ut någon fastighetsskatt för årgångarna
1981-1990 samt halv fastighetsskatt för årgångarna 1977-1980 under år 1993

o.s.v. till dess att övergångsreglerna för de totalt berörda 18 årgångarna är
avvecklade efter nio år.

Centerns överväganden och förslag:

Vi föreslår att för årgångarna 1986-1990 inte skall tas ut någon fastighetsskatt
respektive halv fastighetsskatt för årgångar byggda 1981-1985. Reduceringarna
avvecklas successivt på sådant sätt att hela det befintliga fastighetsbeståndet
belastas med full fastighetsskatt efter 10 år.

Övergångsregler för småhus

Propositionens förslag: Höjningen av bostadsutgifterna för småhus mildras
genom övergångsregler som innebär att fastighetsskatten nedsätts till 1,2 %
av taxeringsvärdet åren 1991 och 1992 samt genom att det tas ut halv fastighetsskatt
för årgångarna 1986-1990 under år 1991, för årgångarna 1987-1990
under år 1992, för årgångarna 1988-1990 under år 1993, för årgångarna
1989-1990 under år 1994 samt för årgång 1990 under 1995.

Centerns överväganden och förslag:

Vi föreslår som nämnts ett permanent lägre fastighetskatteuttag för småhus
uppgående till 1,2 %. Övergångsreglerna bör vara desamma som vi ovan
föreslagit beträffande hyreshus.

Företagsbeskattning

Allmänna utgångspunkter

Propositionens förslag: Bolagsskattesatsen sänks till 30 %. Den generella
rätten till nedskrivning på lager tas bort. En särskild skatteutjämningsreserv
införs som baseras på företagens beskattade egna kapital (K-surv). Avdrag
för avsättning medges med högst 30 %. För företag med litet eget kapital
medges en alternativ reserveringsmöjlighet på maximalt 15 % av lönesumman
(L-surv).

Centerns överväganden och förslag:

Principerna överensstämmer med våra förslag. URF föreslog en extra avsättningsmöjlighet
för små och nystartade företag. Denna skulle basera sig
på lönesumman och begränsas till ett visst antal basbelopp. Centerns ledamot
i URF menade att denna lösning inte var tillräcklig för kapitalintensiva
mindre bolag. Dessa, menade centerns ledamot, borde ges möjlighet till en
extra avsättning baserad på det egna kapitalet upp till visst belopp - s.k.
mini-K-surv.

Med hänsyn taget till att propositionen nu inte längre föreslår något tak
för avsättningarna, kan reserveringsmöjligheterna för kapitalintensiva småföretag
klaras utan regler för extra avsättning. Vi kan därför godta propositionens
förslag i denna del.

24

Fondavsättningar

Propositionens förslag: Reglerna om återanskaffningsfond för fastighet, särskild
fartygsfond och särskild nyanskaffningsfond slopas. Nuvarande eldsvådefonder
ersätts med ersättningsfonder. Dessa får användas inte enbart då
skattepliktig ersättning erhållits för egendom som skadats genom brand eller
annan olyckshändelse utan också i vissa tvångssituationer och liknande.

Centerns överväganden och förslag:

Förslagen tillstyrks utom såvitt avser fartygsfond. I samband med det
första steget i skattereformen, gällande fr.o.m. 1990, beslöts att möjligheten
till avskrivningar på fartygskontrakt skulle tas bort. Nu föreslås således att
också fartygsfonderna avskaffas. Detta kommer att leda till att näringens
möjlighet till egenfinansiering av nya projekt försämras. Detta är allvarligt,
inte minst eftersom stora investeringsbehov föreligger i den svenska handelsflottan.
Enligt vår uppfattning bör mot bakgrund av ovanstående de s.k. fartygsfonderna
behållas.

Skadeförsäkringsföretag

Propositionens förslag: I likhet med förslaget beträffande finansiella företag
slopas möjligheten för skadeförsäkringsföretag att bygga upp obeskattade
värderegleringsreserver. Avdragsrätten för avsättningar till såväl regleringsfond
för trafikförsäkring som utjämningsfond slopas. Värderegleringsreserver
skall återföras till beskattning vid övergången till det nya systemet. En
närmare granskning görs av grunderna för avsättning till säkerhetsfond för
att få klarhet om denna rymmer inslag av skattekonsolidering. Avsikten är
att skadeförsäkringsbolagen efter den företagna granskningen skall få möjlighet
till SURV-avsättningar. Granskningen skall även omfatta konsekvenserna
av en återföring till beskattning av regleringsfond för trafikförsäkring
och utjämningsfond.

Centerns överväganden och förslag:

Vårt förslag överensstämmer i allt väsentligt med propositionens förslag.

Från de ömsesidiga skadeförsäkringsbolagens sida har emellertid anförts att
deras konkurrensmöjlighet på försäkringsmarknaden skulle kunna försämras
om propositionens förslag genomförs. Enligt vår uppfattning är det av
vikt att tillse att konkurrensen på marknaden kan upprätthållas på ett effektivt
sätt. Därför bör utredas huruvida risk för en försämrad konkurrens föreligger,
och om så visar sig vara fallet bör lämpliga åtgärder vidtagas.

Vi anser att också skadeförsäkringsföretagen bör få möjlighet till SURVavsättning,
vilket också aviseras i propositionen.

Särskilda företagsformer

Propositionens förslag: Enhetliga regler för aktiebolag och andra proportionellt
beskattade subjekt skall gälla i fråga om skattesatsens storlek och principerna
för inkomstberäkningen. Bl.a. förvaltningsföretag och investmentföretag
får dock inte tillgång till SURV. Avdragsrätten för utdelning på medlemsinsatser
i kooperativa föreningar behålls.

Centerns överväganden och förslag:

Vårt förslag överensstämmer med propositionens i denna del. Vi noterar 25

Mot. 1989/90

Sk96

med tillfredsställelse att förslaget i lagrådsremisser! om att ta bort avdrags- Mot. 1989/90

rätten för utdelning på medlemsinsatser i kooperativa föreningar nu dragits Sk96

tillbaka. Ett förbud mot sådan avdragsrätt skulle allvarligt ha försvårat anskaffningen
av riskvilligt kapital till konsument- och producentkooperationen.
Kapitalbildning genom frivilliga medlemsinsatser skulle kraftigt ha fördyrats.
Detta skulle ha stridit mot de övergripande målsättningarna för skattereformen.

Reserveringsmöjligheter m.m.

Propositionens förslag: Egenföretagare får rätt att göra avsättning till SURV
med antingen 30 % på ingående eget kapital utan begränsning och med 20
% av årets lönesumma eller med 15 % av inkomsten för beskattningsåret.
Investeringsreserverna och uppfinnarkontona avskaffas. Skogs- och upphovsmannakontona
behålls. Ränta på kontomedel beskattas genom en särskild
källskatt på 15 %. Fartygs-, återanskaffnings- och nyanskaffningsfonderna
avskaffas också för enskilda näringsidkare. Även enskilda näringsidkare
ges möjlighet att använda ersättningsfonderna.

Centerns överväganden och förslag:

Vi tillstyrker propositionens förslag såvitt avser reserveringsmöjligheterna.
Propositionens förslag innebär förbättrade reserveringsmöjligheter
för små och medelstora företag i jämförelse med URFs betänkande, vilket
också centerns ledamot i URF reserverade sig för. Förbättringen är en följd
dels av att taket för SURV borttagits, dels av att avsättningen nu föreslås få
ske också på inkomsten som underlag.

Förslaget beträffande investeringsreserver och uppfinnarkonton tillstyrks.

Beträffande investeringsreserver vill vi emellertid också anföra följande.

Sedan 1979 har möjlighet funnits för enskilda rörelseidkare och jordbrukare
att avsätta en del av nettointäkten till allmän investeringsreserv. Ett
motiv för detta har varit att ge egenföretagarna motsvarande möjligheter
som aktiebolag att göra avsättningar för framtida investeringar.

Ett allmänt samhälleligt intresse är att minska överskottsproduktionen
inom jordbruket. En upplösning av investeringsreserverna riskerar innebära,
att de avsatta medlen kommer att investeras på ett sådant sätt att balansproblemen
inom vissa delar av jordbruksproduktionen ökar. Skattereglerna
kan därvidlag innebära att investeringen görs trots att det såväl företagsekonomiskt
som för näringen som helhet är olämpligt.

Lantbrukares ATP-grundande inkomst är i allmänhet låg. I enlighet bl.a.
med jordbrukspolitikens inkomstmål är det angeläget att tillskapa bättre
pensionsvillkor för denna grupp. Till detta skulle kunna bidra att investeringsreserverna
finge tas i anspråk för tecknande av pensionsförsäkring. På
detta sätt begränsas risken för en samhällsekonomiskt felaktig allokering av
investeringarna samtidigt som lantbrukare ges möjlighet till förbättrade pensionsvillkor.
Vi föreslår mot bakgrund av detta således att överföring av medel
bör få ske från investeringsreserv till pensionsförsäkring. Detta innebär
ett stöd för ett bättre försäkringsskydd för alla egenföretagare.

Beträffande källskatt på skogskonto vill vi anföra följande. Den föreslagna
konstruktionen innebär en dubbelbeskattning av räntan. En jämfö

26

reise mellan privat pensionsförsäkring och skogskonto är inte helt korrekt. Mot. 1989/90

Pensionsförsäkringarna ger möjlighet till en mer aktiv förvaltning och dessa Sk96

försäkringar har historiskt sett givit en hög avkastning. Skogskonto däremot
står innestående på vanligt bankkonto till betydligt lägre ränta. En såpass
kraftig skärpning av beskattningen som propositionen föreslår skulle inte endast
försämra skogsbrukares resultatutjämningsmöjligheter, utan också riskera
att minska avverkningarna och virkestillgången. Propositionens förslag
om en dubbel beskattning genom erläggande av källskatt på innestående
skogskontomedel bör därför avslås.

I likhet med vad vi anfört om fartygsfonder då det gäller bolag, och med
samma argumentation, anser vi att fartygsfonderna bör behållas också såvitt
avser enskild näringsverksamhet.

Propositionens övriga förslag tillstyrks i denna del.

Indelning i förvärvskällor och underskottsavdrag

Propositionens förslag: Näringsverksamhet som bedrivs av enskilda näringsidkare
indelas i förvärvskällor. Vid indelningen tas hänsyn till om den skattskyldige
i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten (aktiv verksamhet)
eller ej (passiv verksamhet). Aktiva verksamheter bildar en förvärvskälla
även om de är av sinsemellan olikartat slag. Passiva verksamheter kan
däremot bilda skilda förvärvskällor. Utomlands självständigt bedriven näringsverksamhet
hänförs alltid till passiv verksamhet. Underskott i förvärvskälla
får dras av vid beräkningen av inkomst av förvärvskällan närmast följande
beskattningsår. Underskott vid en förvärvskällas upphörande behandlas
som reaförlust. Detta innebär att 70 % av underskottet får dras av från
intäkt av kapital. Underskott av aktiv litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet får om den skattskyldige så önskar istället dras av vid beräkning
av inkomst av tjänst. Ett villkor för avdrag är att den skattskyldige
redovisat intäkter av någon betydenhet från verksamheten.

Centerns överväganden och förslag:

Propositionens förslag tillstyrks i denna del. Enligt vår uppfattning bör
dock underskott av aktiv näringsverksamhet i vissa fall få dras av under inkomst
av tjänst. Skälet till detta är för det första att en kvittningsmöjlighet
är nödvändig för flertalet nystartade företag - särskilt för service- och hantverksföretag.
Dessa behöver en konsolideringsmöjlighet under en i allmänhet
ömtålig startfas. För det andra är en kvittningsmöjlighet nödvändig för
att kunna upprätthålla en levande landsbygd och att möjliggöra deltidssysselsättningar
i småföretag.

Eftersom det är främst låg- och medelinkomsttagare som behöver denna
kvittningsmöjlighet bör den begränsas. Detta kan ske på olika sätt. Ett sätt
är att underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av fullt ut under inkomst
av tjänst för tjänsteinkomster upp till 180 000 kr, varefter en avtrappning
kan ske så att kvittningsmöjligheten upphör vid t.ex. 280 000 kr. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med ett mer detaljerat förslag i enlighet
med dessa riktlinjer.

Propositionens förslag i övrigt tillstyrks i denna del.

27

Mot. 1989/90

Sk96

Inkomstuppdelning i familjeföretag

Propositionens förslag; Den nuvarande 400-timmarsgränsen för att medhjälpande
make själv skall beskattas för ersättning för sin arbetsinsats liksom
bestämmelsen angående arbete utfört i makarnas gemensamma bostad slopas.
Avgörande skall istället vara den faktiska arbetsinsatsen och ersättningens
marknadsmässighet i förhållande till det utförda arbetet. 16-årsgränsen
för att barn själva skall beskattas för lön för sitt arbete i föräldrarnas verksamhet
behålls. Beträffande ersättningar från fåmansägt handelsbolag till
medhjälpande make och barn, som också är delägare i bolaget, skall bestämmelsen
om inkomstuppdelning gälla för all inkomst - bortsett från skälig
ränta på insatt kapital.

Centerns överväganden och förslag:

Ersättning till barn under 16 år som hjälper till i föräldrarnas verksamhet
beskattas idag hos föräldrarna - närmare bestämt hos den make som har den
högsta inkomsten från företaget. Barnets inkomst beskattas därmed i normalfallet
med hänsyn till progressiviteten i skattesystemet hårdare om arbetet
sker i föräldrarnas rörelse än om arbete skett hos annan arbetsgivare.
Anställs annan ungdom under 16 år träder inte samma regel i kraft. Vi anser
att denna gräns bör sänkas, oaktat att regeln som sådan kan behöva kvarstå
av kontrollskäl. Gränsen bör enligt vår uppfattning gå vid 15 år.

Grundavdrag för sociala avgifter
Centerns förslag:

För små- och egenföretagare är arbetsgivaravgifterna en tung börda som
begränsar möjligheterna till utveckling och nya arbetstillfällen. I flera avseenden
är också avgiftsuttaget orättvist.

ATP-avgift tas t.ex. ut på hela lönesumman inklusive kapitalavkastning.
Däremot ges inga pensionspoäng för inkomster under ett basbelopp. Detta
innebär att de tvingas betala ATP-avgift utan att få någon motsvarande pensionsförmån.
Enligt vår uppfattning är detta förhållande inte tillfredsställande.
Orättvisan blir särskilt stor när två makar som arbetar i samma företag
delar på en liten inkomst.

Bil med blandad användning m.m.

Propositionens förslag: En egenföretagare som även för privat bruk disponerar
en bil som ingår i hans näringsverksamhet skall påföras bilförmån enligt
samma regler som gäller för löntagare. En egenföretagare som i näringsverksamheten
använder egen bil som inte tillhör verksamheten får avdrag med
högst 12 kr per mil. I fråga om avdrag för kostnader för resor till och från
arbetet skall samma regler gälla för egenföretagare som för löntagare.

Centerns överväganden och förslag:

Vi har i tidigare avsnitt redogjort för de regler vi vill skall gälla beträffande
löntagares förmånsvärde av fri bil samt möjlighet till avdrag under inkomst
av tjänst för resor med egen bil i tjänsten och resor mellan bostad och arbetsplats.
Vi föreslår att motsvarande regler skall gälla för egenföretagare.

28

För att skapa ökad rättvisa föreslår vi en ordning där egenföretagare be- Mot. 1989/90

frias från socialförsäkringsavgifter upp till ett basbelopp (f.n. 29 700). Sk96

Finansieringen bör ske inom ramen för det totala uttaget av arbetsgivaravgifterna
i enlighet med tidigare framlagda center-förslag.

Smäföretagsbeskattning - övrigt

Vi vill erinra om en rad ytterligare förslag utöver de redan nämnda, vilka
centern lagt för att förbättra villkoren för små- och egenföretagandet ur skattesynpunkt.
Det gäller bl.a.

- sänkt sjukförsäkringsavgift upp till viss lönesumma

- avvecklad vinstdelningsskatt och löntagarfondsavgift

- avvecklad skogsvårdsavgift

- m.m.

Dessa förslag och andra har centern redovisat i en rad motioner under innevarande
riksmöte, bl.a. i vår alternativa statsbudget. Full finansiering har
skett via vårt statsbudgetförslag, eller på annat sätt. Skattereformens finansiering
påverkas således inte av dessa våra förslag.

Kommunal ekonomi

I år föreligger skillnader i kommunal utdebitering på upp till 6:79 kr per skattekrona.
Tas även församlingsskatten i beaktande så blir skillnaden än
större.

Målet om högst 50 procents marginalskatt kan idag inte uppfyllas eftersom
den genomsnittliga kommunala utdebiteringen redan i år är 31:16 kr per
skattekrona.

Centern har återkommande argumenterat för en ökad kommunal skatteutjämning.
1 samband med höstens skatteöverläggningar förde centern fram
kravet att en parlamentarisk utredning skulle tillsättas för att se över den
kommunala skatteutjämningen. En sådan utredning ställdes i utsikt. Regeringen
anförde så småningom i civildepartementets bilaga till budgetpropositionen
betitlad Utveckling av offentlig sektor att regeringen avser att tillsätta
en parlamentarisk utredning med uppdrag att se över statens bidrag till kommunerna.
Översynen, sade regeringen, avses också omfatta skatteutjämningssystemet
och bör resultera i att en jämnare fördelning av kommunalskatterna
kan uppnås. Utredningen har emellertid ännu inte tillsatts.

Centerns utgångspunkter för en förändring av det kommunala skatteutjämningssystemet
är följande.

- En väsentligt ökad kommunal skatteutjämning syftande till minskade
skillnader i kommunal utdebitering.

- Samtliga kommuner bör ingå i och omfattas av skatteutjämningssystemet.

- Merparten av de specialdestinerade bidragen bör överföras till skatteutjämningssystemet.

- Systemet skall enbart bygga på faktorer som kommunerna inte kan påverka,
såsom skattekraft, åldersstruktur och geografiska förhållanden.

29

Ett kommunalt skatteutjämningssystem som uppbyggts kring dessa grund- Mot. 1989/90
bultar skulle bl.a. innebära att Sk96

- kommunerna ges möjlighet att hålla samma utdebitering vid likartad servicenivå
och effektivitet i verksamheten,

- större rättvisa mellan invånare i olika kommuner skapas,

- den statliga detaljregleringen minskar och den kommunala självstyrelsen
förstärks,

- administrationen i såväl stat som kommun minskar,

- lokalt anpassade och förankrade beslut med bl.a. alternativa driftsformer
möjliggörs.

Utredningen bör framlägga förslag som beaktar dessa utgångspunkter och
effekter.

Som tidigare påpekats borde underlag för en kommunal skatteutjämningsreform
ha utarbetats för ikraftträdande i samband med skattereformen.
Centern kräver nu att utredningen omedelbart tillsätts. Med beaktande
av kravet på god kvalitet bör utredningen sedan bedrivas skyndsamt.

Skattereformen måste enligt vår uppfattning i övrigt ge ett balanserat utfall
i förhållandet mellan stat och kommun.

Analys av skattereformen

RINK (SOU 1989:33) innehåller i bilaga IV två större fördelningspolitiska
studier utifrån utredningsförslagen. Även kommittén för indirekta skatter
har i sitt betänkande (SOU 1989:35) gjort vissa fördelningspolitiska beräkningar.
Därutöver har, efter att merparten av skatteutredningarna avlämnat
sina betänkanden, några större fördelningsstudier presenterats av organisationer
fristående från utredningsarbetet. Slutligen innehåller föreliggande
proposition vissa fördelningspolitiska studier.

Osäkerheten beträffande skattereformens fördelningspolitiska utfall är
dock stor. De resultat som framkommit i flera av de redan gjorda studierna
pekar på att stora delar av befolkningen skulle förlora på skattereformen.

Resultaten har vidare pekat på att det fördelningspolitiska målet om att lågoch
medelinkomsttagare ej skall betala höginkomsttagarnas skattesänkningar
ej uppnås.

Visserligen har en del förändringar till förmån för låg- och medelinkomsttagare
gjorts i förhållande till skatteutredningarnas förslag. Centerns förslag
innebär därtill en lägre beskattning av nödvändig konsumtion som mat och
boende. Bl.a. mot bakgrund av detta är vårt alternativ mer fördelningspolitiskt
rättvist än det förslag som framläggs i propositionen.

Det är dock av största vikt att skattereformen fortlöpande utvärderas. De
studier som görs bör omfatta såväl individer och hushåll som regioner. Särskild
vikt bör läggas vid de förändringar som föreslås beträffande boendet.

Regeringen bör få i uppdrag att initiera de föreslagna studierna. Detta bör
ges regeringen till känna.

Enligt vår uppfattning får inte skattereformen innebära att de samlade alternativkostnaderna
för närvaro på arbetet blir så höga att människor stimuleras
till friskfrånvaro. I samband med skattereformens utvärdering bör ana- 30

lyseras effekterna på arbetskraftsutbud och sjukfrånvaro mot bakgrund av Mot. 1989/90

detta. Risken för en ökad friskfrånvaro är enligt vår uppfattning främst för- Sk96

anledd av den kraftigt ökade beskattningen av en rad tidigare skattefria förmåner
under inkomst av tjänst, samt försämrade reseavdrag etcetera som
föreslås i föreliggande proposition samt i proposition 1989/90:111. Regeringen
bör få i uppdrag att initiera också denna studie. Detta bör ges regeringen
till känna.

Kompletterande åtgärder och ekonomiska effekter
Allmänt

Skattereformen sådan den redovisas i propositionen är så konstruerad att de
grupper som inte kommer att få del av marginalskattesänkningarna ändock
måste vara med och stå för finansieringen. Detta blir framför allt följden genom
att regeringen och folkpartiet valt breddad och höjd moms som en av de
främsta finansieringskällorna. Centern har, vilket utvecklats på annan plats
i denna motion, skarpt kritiserat detta förhållande. Propositionens förslag
innebär kraftiga bidragshöjningar och därmed ökad rundgång. Enbart nettot
av åtgärderna som föreslås beträffande pensionstillskott, KBT, studiemedel,
bostads- och barnbidrag uppgår för regeringens del till närmare 7 miljarder
kr. Dessa förslag från regeringen läggs fram i flera separata propositioner,
men sammanfattas i föreliggande proposition.

Med centerns förslag till finansiering blir inflationspåverkan mindre och
de automatiska transfereringsökningarna därmed inte så stora. Även centerns
förslag till kompletterande fördelningspolitiska åtgärder läggs fram separat
i flera motioner, men sammanfattas finansiellt i denna motion. Sammantaget
uppgår dessa till 2,1 miljarder kr. Detta är således mindre än en
tredjedel av regeringens bidragsökningar.

Centerns förslag ger ett bättre fördelningspolitiskt utfall än propositionens
förslag. Därmed uppkommer heller inte samma behov av generella kompletterande
fördelningspolitiska åtgärder. Även vårt förslag är dock givetvis inte
helt utan påverkan på inflationen. Vi har därför ansett oss behöva göra följande
fördelningspolitiska kompletterande effekter.

Pensionstillskott, KBT tn.m.

Beträffande kompensationen på pensionstillskott, KBT m.m. föreslår vi
höjningar till en sammanlagd kostnad på 0,6 miljarder kr. För närmare beskrivning
av centerns förslag hänvisas till den kommittémotion som vi idag
inlämnar i anledning av proposition 1989/90:145.

Studiemedel

Såvitt avser kompensation till studerande hänvisas till den kommittémotion
som vi idag inlämnar i anledning av proposition 1989/90:147. Förslaget medför
netto inga statsfinansiella effekter.

31

Mot. 1989/90

Sk96

Barnbidrag

Såvitt avser barnbidrag föreslår vi höjningar till en sammanlagd kostnad på
1,0 miljarder kr. Det motsvarar en höjning med 500 kr/år. Höjningen föreslås
träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 1991. Höjningen kompenserar de förväntade
prisstegringar som uppkommer under innevarande år, exklusive
skattereformens effekter. För närmare beskrivning av centerns förslag hänvisas
till den kommittémotion som vi avser inlämna i anledning av proposition
1989/90:140.

Dynamiska effekter

Vi beräknar att centerns alternativ ger upphov till dynamiska effekter på 8
miljarder kr, räknat som ett genomsnitt för åren 1991-1993. Detta är en försiktigare
beräkning än vad vi tidigare gjort då vi bedömt effekterna till 10
miljarder kr. Detta förstärks av att bedömningen tidigare gjordes i samband
med skatteutredningarnas slutbetänkanden sommaren 1989. Bedömningen
8 miljarder kr avser däremot som nämnts perioden 1991-1993, vilket realt
sett innebär en försiktigare bedömning från vår sida.

Vi bedömer dock att vårt förslag med ett bättre fördelningspolitiskt utfall
för dem med låga och medelhöga inkomster, mindre rundgång samt lägre
inflationseffekter ändock ger en högre dynamisk effekt än vad propositionen
räknar med. Slutligen menar vi att bedömningen av dynamiska effekter ej
får leda till överfinansiering av reformen och därmed höjt totalt skattetryck.

Bostadsbidrag

Såvitt avser bostadsbidrag föreslår vi höjningar till en sammanlagd kostnad
på 0,5 miljarder kr. För närmare beskrivning av centerns förslag hänvisas till
den kommittémotion som vi avser inlämna i anledning av proposition

1989/90:144.

Budgeteffekter av ändrade skattesatser m.m., miljarder kr

Kort sikt

genomsnitt

1991-1993

Statlig skatt endast för
underlag för grundbelopp
över 170 000 kr. utöver

effekt av indexreglering - 53,4

Övergång till separat
kapitalbeskattning utan

grundavdrag + 2,9

Schablonavdrag sänks från 3 000 kr till 2 000 kr + 2,1

Förhöjt grundavdrag för låg

och mellaninkomsttagare - 4,6

Extra avdrag ersätts med
särskilt grundavdrag för
pensionärer utöver förhöjt
grundavdrag +1,0 22

Kvotering av avdrag för
pensionspremier upphör

_07 Mot. 1989/90

Sk96

-52,7

SUMMA

Budgeteffekter för inkomstslaget tjänst m.m.

Kort sikt

genomsnitt

1991-1993

Inkomstslaget tjänst utvidgas

till allmän uppsamlingplats 0,1

Höjt värde för bilförmån 1,1

Skärpt beskattning av

måltidssubventioner 2,3

Skärpt beskattning av
förmånliga lån från

arbetsgivare 0,3

Slopad skattefrihet för förmåner
upp till 600 kr 0,2

Beskattning av TGL, AGB, AGS,

m.fl. försäkringsförmåner 0,25

Beskattning av vissa

kostnadsersättningar 0,4

Skärpt traktamentsbeskattning 2,5

Bär-, svamp- och kottplockning m.m. 0

Skärpta regler avseende personalvård,
värdering till marknadspris,
förmåner för anställda
i trafik- och resebyråföretag,
utländska forskare, ny sex

månadersregel m.m. 0,3

Slopade skattereduktioner för

hemmamake 0

Socialavgifter för överskjutande
ersättning vid

bilresor i tjänsten 0,3

Slopad skattereduktion för
fackföreningsavgifter och

arbetsgivares medlemsavg. 1,7

Resor i tjänsten -0,5

Resor t. o. fr. arbete -0,8

SUMMA

8,15

Budgeteffekter för inkomstslaget kapital m.m.

Kort sikt

genomsnitt

1991-1993

Reducerad skattelättnad för
underskottsavdrag

6.9

Extra avdrag för
kapitalinkomster	0,6
Beskattning av allemans
sparande och sparobligationer	1,6
Full reavinstbeskattning
av aktier o. dyl.	5,0
Beskattning av pensionsfonder	5,1
Slopad schablonintäkt och ökad
fastighetsskatt för småhus	2,3
Höjd fastighetsskatt för
hyres- och bostadsrätt	1,5
Ökad reavinstbeskattning
av egnahem och fritidshus	2,0
Reducerade räntebidrag	2,0
Ökad reavinstskatt
för bostadsrätt	0,2
Skärpt beskattning vid ut
hyrning av privatbostad	0,9
K voterat avdrag för netto
ränteutgifter över 100 000 kr	0,5
Övriga skärpningar av
kapitalbeskattning som skärpt
reavinstbeskattning av skulde
brev, optioner, terminer och
övrig lös egendom samt
generell kvotering av
reaförluster	0,3
SUMMA	28,9
Budgeteffekter avseende näringsverksamhet, särskild löneskatt m.m., miljarder kr.
Kort sikt
genomsnitt
1991-1993
Nominell reavinstbeskattning
av näringsfastigheter	0,7
Begränsade avdrag för person
bil och traktamente inom enskild
näringsverksamhet	0,4
Begränsade avdrag för underskott
i näringsverksamhet	0,5
Avskattning inom enskild
näringsverksamhet, ränteeffekt	0,2
Slopat grundavdrag för passiv
näringsverksamhet	0,2
Räntefördelning	0
Övriga förändringar inom
näringsverksamhet	0,2

Särskild löneskatt för passiv
näringsverksamhet samt
för lön och aktiv näringsverksamhet
efter 65 år

Särskild löneskatt på arbetsgivares
pensionspremier

Grundavdrag sociala avgifter 1 BB

SUMMA

Mot. 1989/90

Sk96

1,4

4,0

0

7,6

Budgeteffekter avseende indirekta skatter m.m., miljarder kr

Kort sikt

genomsnitt

1991-1993

Byggmoms 12,87 %

Beskattning kärnkraft (13 öre)

Beskattning vattenkraft (13 öre)

Bränslebaserad elprod.
kraftvärme/mottryck

D:o kondenskraft

Produktionsskatt avkoppl.bar el

Bensin- och km-skatt

Koldioxidskatt

Fastighetsförvaltning 12,87 %

Moms v/a, sophämtn. 12,87 %

Uttagsbeskattning för fastighetsskötsel
m.m. i egen regi 12,87 %

Persontransporter

Moms på el avskaffas

Moms på bensin

Energimoms övrigt

Nedsättning elintensiv industri

Sänkt matmoms 12,87 %

Livsmedelssubventioner

Bibehållna punktskatter

Höjd miljöavgift flygbränsle

Moms på hotell och restaurang 12,87 %

Teletjänster

Frisör och skönhetsvård
Svavelskatt

Övriga basbreddningar för

0,5

5,45

4,25

0,2

0,2

0,5

1.5
3,1
0,5

-0,5

0,6

0

-3,6

-3,45

-2,1

- 1,5
-4,0

1.5
2,0
0,4

- 1,5
1,0
0,7
0,5

mervärdeskatten

°’3 Mot. 1989/90

0,5 Sk96

Höjd alkohol- och tobaksskatt

SUMMA

7,05

Sammanställning av budgeteffekter, miljarder kr

Kort sikt

genomsnitt

1991-1993

Budgetförsvagningar

Skattebortfall genom
sänkta skattesatser m.m.

för inkomster före underskottsavdrag 52,7 + 6,9 59,6

Höjt pensionstillskott

och höjd KBT 0,6

Höjda studiemedel 0

Höjda bostadsbidrag 0,5

Höjda barnbidrag (500 kr/år) 1,0

SUMMA 61,7

Budgetförstärkningar

Arbetsinkomster 8,15

Kapitalinkomster 28,9

Enskild näringsverksamhet

och särskild löneskatt 7,6

Indirekta skatter 7,05

Aktiebolag och andra

juridiska personer 2,0

Dynamiska effekter 8,0

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av skattereformen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereformen och samhällsekonomin,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del

SUMMA

61,7

beslutar att schablonavdrag under inkomst av tjänst skall medges med Mot. 1989/90

2 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts, Sk96

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en höjd grundpension lika för alla,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om effekterna av justeringen av basbeloppet och behovet
av kompensation för grupper som ej får del av inkomstskattesänkningarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att definitionerna i 19 § och 31-34 §§ i
kommunalskattelagen bör förtydligas,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar att nuvarande regler för beskattning av självständigt bedriven
verksamhet utan vinstsyfte (hobby) skall gälla,

8. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om beskattning av bilförmån i enlighet med vad som anförts
i motionen,

9. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av egen bil i
tjänsten skall medges enligt de regler som i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefrihet för tävlingsvinster,

11. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om beskattningsregler för trygghetsförsäkring vid arbetsskada
i enlighet med vad som i motionen anförts,

12. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om beskattning av ersättning för flyttningskostnad i enlighet
med vad som i motionen anförts,

13. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om fortsatt skattefrihet för plockning av bär, svamp och kottar
i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om uttagsbeskattning beträffande bränsle från egen fastighet
i enlighet med vad som i motionen anförts,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prövningen beträffande skattefrihet för kostnadsersättningar
till utländska forskare,

16. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats i enlighet
med vad som i motionen anförts,

17. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande
en regional differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad som
i motionen anförts,

18. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad som
i motionen anförts,

19. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om skattereduktion för ensamstående med barn i enlighet

med vad som i motionen anförts, 37

20. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del Mot. 1989/90

beslutar om avdrag för fackföreningsavgift i enlighet med vad som i Sk96

motionen anförts,

21. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om begränsning
av arbetsgivares avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer
i enlighet med vad som i motionen anförts,

22. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om personliga
investeringskonton i enlighet med vad som i motionen anförts,

23. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om sparavdrag i enlighet med vad som i motionen anförts,

24. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om allemansfonder
med möjlighet att placera i icke börsnoterade företag i
enlighet med vad som i motionen anförts,

25. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om möjlighet till särskild prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattning
av bostäder i enlighet med vad som i motionen
anförts,

26. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om takregel för realisationsvinstbeskattning vid försäljning
av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet,

27. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om avdrag för värdehöjande reparationer i enlighet med vad
som i motionen anförts,

28. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om beskattning av konvertibla skuldebrev i enlighet med vad
som i motionen anförts,

29. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om beskattning av optioner i enlighet med vad som i motionen
anförts,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande egenföretagares pensionsförsäkringar,

31. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar att småhus på jordbruksfastighet skall ingå i näringsverksamheten
i enlighet med vad som i motionen anförts,

32. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om uttag av fastighetsskatt för småhus i enlighet med vad som
i motionen anförts,

33. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om uttag av fastighetsskatt på hyreshus i enlighet med vad
som i motionen anförts,

34. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om övergångsregler för småhus och hyreshus i enlighet med
vad som i motionen anförts,

35. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om fartygsfonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skadeförsäkringsföretag,

37. att riksdagen beslutar om möjlighet för egenföretagare att över- 38

föra medel från investeringsreserv till pensionsförsäkring i enlighet
med vad som i motionen anförts,

38. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om fortsatt skattefrihet för avkastning på skogskonton i enlighet
med vad som i motionen anförts,

39. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till kvittning mellan
aktiv näringsverksamhet och inkomst av tjänst i enlighet med vad som
i motionen anförts,

40. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om avdrag för egen bil i tjänsten för egenföretagare i enlighet
med vad som i motionen anförts,

41. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om inkomstuppdelning i familjeföretag i enlighet med vad
som i motionen anförts,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundavdrag för sociala avgifter,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om analyser av skattereformen.

Stockholm den 2 maj 1990
Olof Johansson (c)
Görel Thurdin (c)

Bertil Fiskesjö (c)
Gunnar Björk (c)

Pär Granstedt (c)

Agne Hansson (c)

Larz Johansson (c)

Karl Erik Olsson (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Karin Israelsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Börje Hörnlund (c)

Mot. 1989/90

Sk96

39