med anledning av prop. 1989/90:117 Förslag till lag 1989/90 om särskilt pensionstillägg till folkpension för Sf62

Motion 1989/90:Sf62 av Barbro Sandberg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf62

av Barbro Sandberg m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:117 Förslag till lag 1989/90
om särskilt pensionstillägg till folkpension för Sf62

långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Regeringen föreslår införande av särskilt pensionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Förslaget avser att kompensera
föräldrar som på grund av vård av ett sjukt eller handikappat barn under
lång tid har gått miste om förvärvsinkomster och därmed fått låg ATP eller
inte alls fått sådan pension. Storleken av det särskilda pensionstillägget skall
beräknas på grundval av det antal vårdår som föräldern räknas till godo,
lägst 10 och högst 15. Pensionstillägget föreslås motsvara ett skattefritt belopp
på lägst 25 och högst 50 procent av basbeloppet. Kostnaderna beräknas
till 34 milj.kr. per år. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari
1991.

Inledning

Levnadsvillkoren för familjer med handikappade barn är oftast mycket ansträngda.
Många tror att det lättar med åren. Det är inte sant. Ofta tilltar
vårdtyngden för varje år som går. Många familjer har tvingats att helt förändra
sitt förvärvsarbete. Oftast har då kvinnan i familjen tagit huvudansvaret
för omvårdnaden av det handikappade barnet. Något alternativ har helt
enkelt inte funnits. Familjens omvårdnad om barnet har besparat samhället
stora utgifter. Denna insats som familjen gjort för det handikappade barnet
har från samhällets sida inte premierats. Föräldern har inte tillförsäkrats en
anständig pension som andra förvärvsarbetande har rätt till genom ATP-systemet.

Folkpartiet har vid upprepade tillfällen krävt att pensionsvillkoren för de
föräldrar som vårdar handikappade barn måste förbättras. Detta gäller både
för dem som vårdar barn under 16 år och äldre barn. 1 propositionen föreslås
nu vissa begränsade förbättringar. Vi ser initiativet som ett steg i rätt riktning.
Men förslaget är ofullständigt och ogenomtänkt. I denna motion föreslår
vi ett antal förbättringar och kompletteringar av förslaget och för den
aktuella gruppen vårdgivare.

1. Tillfällig lösning

Regeringens förslag om ett speciellt pensionstillägg för dem som under lång
tid avstått från förvärvsarbete för att vårda sitt handikappade barn skall

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sf62

främst ses som en provisorisk och tillfällig lösning för redan genomförda Mot. 1989/90

vårdinsatser. Den tillförsäkrar vissa avgränsade grupper en bättre pension. Sf62

Detta är bra.

I framtiden måste det dock bli möjligt att tillförsäkra anhöriga pensionsgrundande
ersättning när vården ges. Avsikten får inte vara att föräldrar till
handikappade barn i framtiden enbart måste lita till detta speciella pensionstillägg
för att trygga sin egen ålderdom.

Föräldrar som vårdar handikappade barn under 16 år i hemmet kan få
vårdbidrag. Vårdbidraget är en skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.
Av vårdbidraget kan dock en viss del bestämmas som ersättning för
merkostnader. Merkostnadsersättningen är skattefri och därför är den inte
pensionsgrundande. Föräldrar med de svårast handikappade barnen, som
oftast har de största merkostnaderna, får därför den lägsta ATP-grundande
ersättningen. Detta är fel och måste ändras.

Folkpartiet har vid ett flertal tillfällen krävt att vårdbidragets beräkningsgrund
skall höjas till 2,5 basbelopp/år. Vi upprepar detta krav i denna motion.

När det handikappade barnet fyller 16 år övergår vårdbidraget från den
vårdande föräldern till barnet i form av förtidspension. Föräldern förlorar
kanske sin enda pensionsgrundande inkomst. Oftast måste omvårdnaden av
barnet ske i oförminskad omfattning men till försämrade villkor.

I propositionen anför statsrådet att när det handikappade barnet fyllt 16 år
bör det utgå vårdarlön från landstinget eller kommunen. Vårdarlön är både
skattepliktig och ATP-grundande. Men landstingen och kommunerna har i
mycket begränsad omfattning erbjudit detta stöd. Det måste i framtiden bli
regel att den vårdande föräldern får rätt till vårdarlön när barnet fyllt 16 år
och bor kvar i föräldrahemmet.

Det är vanligt att ungdomar flyttar ut från föräldrahemmet i 20-årsåldern.

Även om bristen på bostäder är besvärande så lyckas ungdomarna hanka sig
fram på bostadsmarknaden, inledningsvis ofta via olika provisorier. Denna
valfrihet finns inte för de handikappade ungdomarna; deras krav på en funktionsduglig
och trygg bostad är större. De har ofta behov av kontinuerlig service
och omvårdnad. Bostaden måste också vara anpassad till den handikappades
behov. Kollektiva boendeformer är vanligen det bästa alternativet.

Enligt omsorgslagen har vissa handikappade givits laglig rätt till eget
boende eller gruppboende. Det är landstingens uppgift att sörja för att
denna personkrets erbjuds ett lämpligt boende.

De handikappade måste ges rätt och möjlighet att flytta till ett eget boende
när de blir äldre. Denna rätt borde vara lika självklar för de handikappade
som för de icke-handikappade ungdomarna. Men så är inte fallet. Föräldrar
som vårdat ett handikappat barn i hemmet är ofta tvingade att fortsätta med
detta även när barnet uppnått vuxen ålder.

Det föreslagna speciella pensionstillägget måste ses som ett medel att i
första hand kompensera dem som under de gångna årtionderna vårdat handikappade
barn i hemmet. I framtiden måste insatserna inriktas på att förbättra
vårdbidraget, öka användningen av vårdarlön och öka möjligheten för
de vuxna handikappade att flytta ut från föräldrarhemmet.

2

2. Den förmånsberättigade personkretsen

I propositionen anges den personkrets som skall ges rätt till det nya pensionstillägget.
Med föräldrar likställs:

- särskilt förordnad förmyndare som haft den rättsliga vårdnaden,

- den som haft hand om barnet med socialnämndens medgivande i syfte att
adoptera det,

- har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, om de
varaktigt bott tillsammans.

Vi föreslår att personkretsen utvidgas till att även omfatta den som sedermera
får barn med föräldern om de varaktigt bott tillsammans.

3. Rätten till det särskilda pensionstillägget

Regeringen föreslår att pensionstillägget skall kunna utges till en förälder
som under minst tio år har vårdat det sjuka eller handikappade barnet. Vi
utgår ifrån att vårdåren inte behöver vara sammanhängande för att vederbörande
skall kunna tillgodoräkna sig dem. Med ett vårdår menas att föräldern
under större delen av året skall ha vårdat barnet och att barnet under större
delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning.
Kortare avbrott i vården föreslås således inte påverka rätten
till vårdår, men enbart de som helt avstått från förvärvsarbete kan kvalificera
sig för det särskilda pensionstillägget.

Att vårda ett handikappat barn kräver en stor insats av föräldern. För att
bättre klara de krav som ställs kan en viss kontakt med yrkeslivet ibland utgöra
en psykologisk förutsättning för att föräldern skall orka med den isolering
som vårdansvar för ett svårt handikappat barn ofta innebär. Föräldrar
som haft inkomster som endast berättigar till en mycket knapp tilläggspension
bör därför också komma i fråga för förmånen.

Enligt förslaget skall enbart en förälder som avstått från förvärvsarbete
för att vårda ett sjukt eller handikappat barn under minst tio år och högst 15
år få rätt till det särskilda pensionstillägget. Denna regel kommer att ge upphov
till ett antal olyckliga tröskeleffekter. Om föräldern avstått från förvärvsarbete
under nio år uteblir det särskilda pensionstillägget, vilket är fel.
Rätten till vårdår bör utgå redan från det första vårdåret och för totalt 15
vårdår. De föräldrar som är hemma och vårdar sitt handikappade barn gör
en betydande insats och besparar samhället stora utgifter. Detta bör åtminstone
ge dem rätt till vårdår redan från första början och inte först efter tio
år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det särskilda pensionstillägget i första hand skall
tillförsäkras dem som redan genomfört vårdinsatser en bättre pension,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beräk

Mot. 1989/90
Sf62

3

ningsgrunden för vårdbidrag bör ändras så att det utgår med 2,5 bas- Mot. 1989/90
belopp vid helt vårdbidrag, Sf62

3. att riksdagen som sin mening ger regeingen till känna vad i motionen
anförts om vårdarlön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de handikappades rätt till ett eget boende,

5. att riksdagen beslutar att utvidga den förmånsberättigade personkretsen
i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att även de som haft mycket låga inkomster
och därav ett lågt berättigande till ATP under vårdåren skall ges rätt
till den nya förmånen,

7. att riksdagen beslutar att rätten till vårdår skall utgå från och med
första vårdåret i högst 15 år.

Stockholm 25 april 1990

Barbro Sandberg (fp)

Sigge Godin (fp) Maria Leissner (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

gotab 96567. Stockholm 1990

4