med anledning av prop. 1989/90:123 Fisket

Motion 1989/90:Jo42 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo42

av Annika Åhnberg m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:123 Fisket

Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen har nyligen varit föremål för
utredning. Utredningens förslag har mötts av massiv kritik. Kanske är det
därför som regeringens proposition i så hög grad innehåller förslag om ytterligare
utredningar istället för förslag om ny politik.

Fisket befinner sig mitt i en omfattande förändringsprocess. Förhandlingar
inom EFTA-blocket och mellan EFTA och EG förväntas leda fram till
en avreglering av fisket i alla berörda länder. Det innebär för svensk del att
fiskeripolitiken måste ändras för att anpassas till den internationella utvecklingen.
För fisket innebär det på många sätt förändrade existensvillkor. Fiskerinäringen
påverkas också i hög grad av de förändringar haven utsätts för
genom negativ miljöpåverkan.

Propositionen saknar perspektiv för det svenska fiskets framtid. Istället
hänvisar man till de fortsatta förhandlingarna inom EFTA. Men vi kan inte
basera vår fiskepolitik uteslutande på resultaten av internationella förhandlingar.
Vi måste också i dessa förhandlingar uttrycka en ambition för det
svenska fisket.

Den svenska fiskerinäringen är liten totalt sett, men den är betydelsefull i
vissa regioner. Det finns mellan 3 500 och 4 000 yrkesfiskare i Sverige och
antalet är sjunkande. Men ytterligare sex personer per yrkesfiskare sysselsätts
i förädlingsleden. 1989 uppgick den totala svenska fångsten till 215 000
ton. Förstahandsvärdet uppgick till drygt 700 miljoner, varav torskfisket utgjorde
ungefär hälften.

Avvärj hoten mot världsfisket

Den totala världsfångsten uppgår till över 90 miljoner ton/år. 70 % används
till mänsklig konsumtion. Uppskattningar ger vid handen att det vid sekelskiftet
kommer att behövas 120 miljoner ton. Fisket i hela världen har utvecklats
starkt från 50-talet och framåt. Det har lett till att fiskebestånden
blivit överfiskade. Svårigheterna att nå ett balanserat fångstuttag utgör ett
stort hot mot världsfisket och därmed mot världens livsmedelsförsörjning.
Den alltmer förorenade havsmiljön är också ett mycket stort hot. Sverige
måste öka sina ansträngningar på det internationella planet för att bidra till
väl avvägda fångstuttag och minskade miljöproblem.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo41-50

Mot. 1989/90
Jo42

Sverige skall inte gå före

EFTA-överenskommelsen innebär att frihandel skall uppnås till den 1 januari
1994. Sverige bör inte gå före andra länder i sin avreglering utan i takt
med dem, annars riskerar vi att slå ut den svenska fiskerinäringen genom
ojämlika konkurrensvillkor. Det är också mycket viktigt att Sverige bevakar
hur förändringsprocessen fortskrider i de andra berörda länderna. Och att
alla former av subventioner beaktas, även t ex skatteregler. I syfte att möjliggöra
en parallell utveckling i förhållande till andra länder bör regeringen
noga följa och analysera utvecklingen. Regeringen bör också återkomma till
riksdagen med en redogörelse över utvecklingen i övriga EFTA-länder samt
inom EG.

Parlamentarisk utredning

Den s.k. Hallmanska utredningen var en enmansutredning. De stora förändringar
som fisket står inför motiverar en bredare utredning, som kan belysa
fler frågor. Exempel på frågor som behöver belysas är: utformningen av den
framtida fiskeripolitiken, de internationella aspekterna,(bl.a. nödvändigheten
av ett väl avvägt fångstuttag), miljöproblemen nationellt och internationellt,
de regionalpolitiska aspekterna och vissa beredskapsaspekter. Det
förefaller som om ett lågt pris till producenten inte alltid motsvaras av ett
lågt pris för konsumenten. Det är därför angeläget att hela kedjan i fiskerinäringen
ses över, från fiskaren till konsumenten, t.ex. fiskeauktionernas funktion.
Vi föreslår därför att en parlamentarisk utredning för fisket tillsätts och
att utredningens resultat avvaktas innan ytterligare anpassning till den internationella
utvecklingen av fiskprisregleringen och fiskeripolitiken i övrigt
genomförs.

Avvisa EG-systemet med PO (producentorganisation)

I sin iver att anpassa Sverige till EG föreslog den Hallmanska utredningen
inrättandet av en producentorganisation, som skulle hantera det framtida
stödsystemet. Ett sådant system innebär att näringens företrädare får
handha statliga regleringar. Det är en olämplig sammanblandning av roller.
Samhället bör administrera det samhälleliga stödet. Därigenom klargörs
också överklagningsmöjligheter m.m. En EG-anpassning av detta slag bör
redan nu mönstras ut ur den framtida fiskeripolitiken.

Bevara det svenska fisket

För det svenska fisket bör ambitionen vara att vi skall behålla och utveckla
ett fiske i minst den nuvarande omfattningen. Endast en tredjedel av landets
fiskförsörjning baseras på svenskfångad fisk. Det visar att Sverige redan i
dag har en betydande öppenhet när det gäller handeln med fisk och marina
produkter. Det bör vara fullt möjligt och förenligt med den pågående utvecklingen
inom EFTA att den svenska fiskförsörjningen i högre grad baseras
på svenskfångad fisk.

4

Stimulera ökad konsumtion av fisk

Av folkhälsoskäl behövs det en större andel fisk i kosthållet. Därför behövs
det satsas mer på information om fiskens positiva betydelse. Vi föreslår därför
att denna aspekt lyfts fram i den av livsmedelsverket planerade folkhälsokampanjen.

Nej till Öresundsbron

Undersökningar visar att byggandet av en Öresundsbro allvarligt förämrar
saltvatteninflödet i Östersjön. Därigenom hotas torskfisket i Östersjön. Vi
anser att det framtida torskfisket i Östersjön skall värnas. Även av detta skäl
bör alltså riksdagen säga nej till en bro över Öresund.

Ett ekologiskt anpassat fiske

Varsamma fiskemetoder måste gynnas. Maskstorleken på näten bör inte understiga
10 cm. Bottentrålning och andra metoder som ödelägger havsbotten
bör inte tillåtas. Trålgränserna bör flyttas längre ut och upprättas utifrån ett
långsiktigt ekologiskt perspektiv, och som tidigare framhållits måste fiskekvoterna
balanseras så att överfiskning undviks.

Stärk yrkesfiskarnas rättigheter

Vid etablering av verksamheter som påverkar fisket måste yrkesfiskarnas
ståndpunkter beaktas. Yrkesfiskare har nu inte klagorätt vid beslut enligt
miljöskyddslagen. Självklart borde yrkesfiskarna betraktas som sakägare då
det gäller utsläpp av miljöstörande ämnen till vattenområden som är av betydelse
för yrkesfisket, etablering av vindkraftverk, sand- eller grustäkter, eller
annan tillståndspliktig verksamhet. Vi föreslår därför att riksdagen hos
regeringen begär lagförslag som ger yrkesfiskarna denna rättighet.

Katastroffond för fisket

Det är orimligt att fiskarna ensamma skall bära kostnaden för miljöförstöring
som orsakats av andra. Samhället måste skapa ett ekonomiskt skydd för
fisket vid katastrofer. Vi föreslår därför att en fond inrättas för detta ändamål.
Medel ur fonden skall användas för att hålla fiskare skadeslösa då miljöförstöring
allvarligt försämrar deras möjlighet till näringsutövning. Ett sätt
att använda medlen är att stödja omställning till annat fiske om sådan möjlighet
finns. Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan
katastroffond och att inledningsvis 5 milj. kr. anslås för ändamålet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges agerande på det internationella planet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
svenska fisket bör bevaras i minst sin nuvarande omfattning, 5

Mot. 1989/90
Jo42

3. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse över hur av- Mot. 1989/90

regleringen av fisket fortskrider i övriga EFTA-länder samt inom EG, Jo42

4. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
framtida fiskeripolitiken inte skall anpassas till systemet med producentorganisation
för stödet till fiskerinäringen,

6. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får i uppdrag
i att sin planerade folkhälsokampanj särskilt beakta den positiva
betydelsen av ökad andel fisk i kosthållet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en bro
över Öresund inte bör byggas även av det skälet att den hotar det
framtida fisket i Östersjön,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ekologiskt anpassat fiske,

9. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som tillgodoser
yrkesfiskarnas rätt att överklaga beslut enligt miljöskyddslagen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av en
fond för att hålla yrkesfiskare skadeslösa vid miljöförstöring, som allvarligt
försämrat möjligheterna till näringsutövning,

11. att riksdagen anslår 5 milj. kr. som ett nytt anslag till fiskeristyrelsen
för under yrkande 10 angiven fond.

Stockholm den 17 april 1990

Annika Åhnberg (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk) Jan-Olof Ragnarsson (vpk)

Rolf L Nilson (vpk) Bengt Hurtig (vpk)

Jan Strömdahl (vpk)

6