med anledning av prop. 1989/90:123 Fisket

Motion 1989/90:Jo45 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo45

av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
med anledning av prop. 1989/90:123 Fisket

Fiskerinäringen har stor betydelse för Kalmar län. Fisket utmed Kalmar läns
kust och på Öland är på många orter den näring som tillsammans med binäringar
håller landsbygden levande.

Kalmarsund och Östersjön utgör viktiga naturresurser för länet. De måste
värnas och nyttjas med förnuft så att här även i framtiden kan bedrivas ett
framgångsrikt fiske. Resurserna ska brukas på ett förnuftigt sätt så att återväxt
av fiskbeståndet garanteras.

Östersjön är mycket känslig ur miljösynpunkt. Den är i det närmaste isolerad
från världshaven genom de smala sunden Öresund, Stora och Lilla Bält.
Den långsamma vattenomsättningen (30-40 år), skiktningen av saltare bottenvatten,
mindre salt ytvatten och avsaknaden av tidvatten gör att Östersjön
i dag är belastad med många års föroreningar och utsläpp.

Slutna blekningsprocesser

Under senare år har skogsindustrins utsläpp av blekeriavlopp fått allt
större uppmärksamhet som ett allvarligt miljöproblem. Skogsindustrin i Finland
och Sverige beräknas årligen tillföra Östersjön ca 200 000 ton klorerad
organisk substans. De svenska företagen beräknas kunna minska sina utsläpp
från 3-5 kilo per ton massa till 1,5 kilo inom fem år. Mönsterås Bruk
är redan i dag nere på 0,8 kilo per ton massa. Inför planerna att fördubbla
massalinjen vid Mönsterås Bruk måste hårda miljökrav ställas på företaget.
Målet måste vara att gå över till en i princip sluten blekningsprocess under
slutet av 1990-talet.

Här liksom på många andra områden är det viktigt att regeringen driver
frågan hårdare i olika internationella sammanhang. Den svenska skogsindustrin
ligger nämligen långt framme på miljövårdsområdet i förhållande till
t.ex. Finland och andra konkurrentländer.

En mängd avtal och överenskommelser på miljöområdet reglerar det internationella
samarbetet om Östersjöns miljö och naturresurser:

- Konventionen till skydd för Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen).

- Öresundsavtalet mellan Sverige och Danmark.

- Bilaterala avtal mellan Sverige och Finland.

- Konventionen till skydd för de levande resurserna i Östersjön som avser
fisket (Gdansk-konventionen).

För att alla dessa avtal och överenskommelser skall få verkan måste den Mot. 1989/90

svenska regeringen aktivera sig inom området och följa upp gällande avtal Jo45
bättre. Vidare måste avtalen skärpas i förhållande till utvecklingen inom den
svenska miljövården.

Miljöföroreningarna har blivit så allvarliga att stora områden saknar fisk.

De syrefattiga områdena och områdena med svavelväte har aldrig tidigare
varit så stora som i dag. Dessa bottenområden kan betraktas som biologiska
öknar.

Flyttrål - ett hot

Till detta hot mot ett framtida fiske kommer så det hot mot reproduktionen
som fiske med flyttrål utgör, framförallt mot torskfisket.

Torskens lektider infaller under en sexveckorsperiod på våren. Rommen
läggs på ca 20-30 meters djup, där den får ligga tills den kläcks.

Flyttrålarna sveper över torskens lekplatser och med den stora kapacitet
de har "dammsuger de områden där ny torsk ska produceras och äventyrar
synnerligen allvarligt framtiden för ett fortsatt torskfiske i Östersjön. Regeringen
bör därför uppta överläggningar så att flyttrålning förbjuds under
torskens lektider på de områden där torsken leker.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevakning och skärpning av gällande överenskommelser
och avtal om Östersjöns miljö och naturresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en sluten blekningsprocess skall vara skogsindustrins
mål till slutet av 1990-talet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar upptas så
att torskfiske med flyttrål ej får äga rum under lektid och på torskens
lekplatser i Östersjön i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 17 april 1990

Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)

16