med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Motion 1989/90:N69 av Per Westerberg m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N69

av Per Westerberg m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1989/90

1. Inledning

Regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att Vattenfall
tecknar aktier i det s.k. NEX-projektet i Nynäshamn. Avsikten är att
Vattenfall skall teckna 60 % av aktierna i ett företag som skall äga och driva
NEX. De totala investeringskostnaderna uppgår till ca 4 miljarder kronor.
Vattenfall beräknar att verket behöver investera 300 milj.kr. för aktiekapital
och för projektering, markköp o.d.

AGA förväntas genom sitt dotterbolag Uddeholm Kraft teckna 30 % av
aktierna. Resterande 10 % avses ägas av Nynäshamnskombinatet, NYKOM
B AB.

NEX-projektet har funnits under flera år. Under denna tid har projektets
inriktning och affärsidé förändrats betydligt. Genomgående har dock varit
att energiprocessen baseras på förgasning av ett bränsle. Den utformning
som NEX nu har innebär att tjockolja, s.k. Orinoco-olja, importeras från
Venezuela. Denna olja skall tillsammans med restoljor från raffinaderiprocessen
förgasas enligt den sk Texaco-processen. Konsortiet uppger att kol
normalt inte skall användas.

Anläggningen skall ha en kapacitet av ca 300 MW el, vilket motsvarar en
årsproduktion kring 1,7 TWh. Därtill produceras ånga, som skall levereras
till Nynäs raffinaderi och till fjärrvärmenätet i Nynäshamns kommun. Viss
kommersiell utvinning av kvävgas, syrgas och koldioxid skall även ske.

Förgasning av bränslen är en i många avseenden intressant teknik. Den
medger en större flexibilitet vid val av bränsle för förbränning. I miljöavseende
är förgasningsprocesser intressanta eftersom de möjliggör reducerade
utsläpp i förhållande till konventionella förbränningsmetoder. Restprodukterna
är också i flera avseenden lättare att omhänderta.

Parallellt med planerna på att bli huvudägare i NEX har Vattenfall långt
framskridna planer på att i anslutning till Scanraff vid Lysekil bygga en anläggning
för elproduktion baserad på förgasning av restoljor från raffinaderiet.
Denna anläggning planeras få en produktionskapacitet på nära 2 TWh.

Även om förgasningsprocesserna har flera miljömässiga fördelar baseras
processen på fossila bränslen. Koldioxidutsläppen kommer att vara omfattande.

Anläggningen i Lysekil beräknas enligt koncessionsnämnden att ge upp- Mot. 1989/90

hov till utsläpp av 1,6 miljoner ton koldioxid. NEX beräknas, enligt kombi- N69

natets egna uppgifter, vid 4 000 timmar/år drift med full kapacitet och lika
lång driftstid per år med 30 % kapacitet ge ett bruttoutsläpp på 1,22 miljoner
ton koldioxid. Enligt uppgifterna skall nettoutsläppet, när hänsyn tagits till
minskade utsläpp från raffinaderiet och fjärrvärme, uppgå till cirka 1 miljon
ton.

Företrädare för NEX hävdar att verksamheten inte kommer att leda till
ökade totala koldioxiutsläpp, eftersom anläggningen under vintertid antas
ersätta fossilbaserad kraft med betydligt sämre verkningsgrad. I nuläget är
detta knappast realistiskt. Konventionell fossilbaserad kraft behöver för närvarande,
tack vare kärnkraften, endast utnyttjas i mycket liten skala.

Den ökning av elförbrukningen som kan väntas under 1990-talet kommer
dock att leda till att den nuvarande produktionskapaciteten i kärnkraft, vattenkraft
och värmekraft - även utan någon nedläggning av kärnkraftsreaktorer-
inte kommer att vara tillräcklig. En viss ökning av produktionskapaciteten
måste därför ske under 1990-talet. Nytillkommande kapacitet för elproduktion
bör dock i så liten utsträckning som möjligt baseras på fossil förbränning.
Nyproduktionen bör bygga på de förutsättningar som en bibehållen
kärnkraft och ett nytt miljöorienterat energibeskattningssystem ger. Moderata
samlingspartiets syn på detta finns redovisat i partimotionen Sveriges
energipolitik (1989/90:N204).

2. De energipolitiska förutsättningarna för NEX och för
Vattenfalls förvärv av aktier

Vi kan i dag vid bedömningen av föredragandens förslag konstatera att de
ovan angivna förutsättningarna inte är uppfyllda. Tvärtom präglas energipolitiken
av en sådan osäkerhet att förutsättningarna för NEX inte ordentligt
kan bedömas.

Regeringen saknar för närvarande energipolitik. En grupp av fyra ledande
socialdemokrater under ledning av statsministern skall försöka bringa klarhet
i den socialdemokratiska politiken. De olika kraven på energipolitiken
är oförenliga. Den utmålade förtida kärnkraftsavvecklingen kan inte ske
utan att miljön försämras genom bl.a. ökade koldioxidemissioner och spolierade
vattenfall eller att välfärden undergrävs genom höjda elpriser som hotar
sysselsättningen.

Ännu har inga besked givits från den socialdemokratiska energigruppen.

Den nye energiministern meddelade i riksdagen, måndagen den 2 april, att
han ansåg att riksdagens beslut om tak för koldioxidemissionerna, som riksdagen
antog mot socialdemokraternas röster, var förhastat och borde omprövas.

Därmed indikerar energiministern vad han vill åstadkomma - ett upprivande
av koldioxidbeslutet - för att kunna genomföra en onödig och mycket
kostsam förtida nedläggning av kärnkraften.

Det är i detta energipolitiska sammanhang som regeringens framställning
beträffande NEX måste ses.

9

3. Riksdagens roll vid bedömning av energiprojekt

Riksdagen skall, enligt vår mening, inte pröva lämpligheten av olika industriella
projekt - ej heller skilda energiprojekt. Riksdagen bör ange under
vilka förutsättningar en verksamhet inte kan tolereras. Riksdagen kan även
besluta att belägga miljöstörande verksamhet med generella pålagor i form
av miljöavgifter. Riksdagen skall stifta lagar som anger inom vilka ramar miljöstörande
verksamhet skall få bedrivas. I första hand måste domstolar och
myndigheter inom ramen för lagstiftning och författningar sedan besluta om
tillstånd för verksamheten. I vissa fall kan det dessutom vara motiverat att
regeringen fattar ett slutgiltigt beslut.

Riksdagen måste däremot kontrollera att den av regeringen förda energipolitiken
står i överensstämmelse med de riktlinjer som skall vara styrande
för energipolitiken.

Mot den bakgrunden kan vi konstatera att inriktningen av Vattenfalls investeringsplan
står i direkt strid med resultatet av 1980 års folkomröstning.
På linje 1 och linje 2:s valsedlar stod: "För att bl.a. minska oljeberoendet
och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst
de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete.

Som framgår av föredragandens överväganden i propositionen motiveras
NEX bl.a. av att anläggningen behövs för att den förtida avvecklingen skall
kunna genomföras. Självfallet kommer ett flertal andra fossileldade kraftverk
att behövas för att ersätta de två kärnkraftsblock som regeringen fortfarande
hävdar skall avvecklas 1995 och 1996. Detta står uppenbart i strid inte
bara med folkomröstningens krav utan också med väsentliga miljöintressen.
Vi kan inte medverka till en sådan ny inriktning av energipolitiken.

Riksdagen bör snarast möjligt häva sitt uttalande om en förtida avveckling
med början 1995 och 1996 med slutpunkt 2010. Det finns i folkomröstningsbeslutet
inget stöd för en avveckling i samband med dessa årtal. Kärnkraften
kommer att behövas för att klara svensk elförsörjning under miljövänliga
villkor under de kommande decennierna. En förtida avveckling vore en betydande
kapitalförstöring till stor skada för svensk ekonomi. Det är därför
inte förenat med ansvar för svensk energipolitik, om riksdagen nu biträder
projekt som syftar till att ersätta kärnkraftverk som för vårt lands skull inte
bör avvecklas.

Till detta kommer att regeringen inte på något sätt redovisat hur de fossila
kraftprojekt den nu planerar för skall kunna rymmas under det tak för koldioxidutsläpp
som riksdagen beslutat. Tvärtom har företrädare för regeringen
redovisat en inställning till detta beslut som ger vid handen att det inte kommer
att ges den betydelse, t.ex. vid regeringens prövning av NEX, som är
riksdagens avsikt med beslutet.

En annan osäkerhet som kommer att påverka NEX-projketet är den framtida
energibeskattningen. Ett inslag kommer att vara beskattning av koldioxidutsläpp.
Syftet med en koldioxidbeskattning måste vara att minska eller
åtminstone förhindra ökade utsläpp av den för den globala miljön skadliga
gasen. I EL90 har emellertid regeringens utredningsman föreslagit att elproduktionsanläggningar
skall undantasfrån koldioxidbeskattning. Förslaget är
anmärkningsvärt, eftersom en kärnkraftsnedläggning kommer att ge upphov

till kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Koldioxidbeskattningen blir ett slag i Mot. 1989/90
luften om elproduktion undantas. Om koldioxidbeskattning påförs utsläpp N69
av koldioxid vid elproduktion ändras givetvis de kommersiella betingelserna
för bl.a. NEX-projektet. Aven ur denna synvinkel är det nödvändigt att den
politiska osäkerheten elimineras innan beslut fattas om nya anläggningar.

I detta läge anser vi att riksdagen inte bör acceptera planerna på Vattenfalls
inträde i NEX-projektet.

Med hänsyn till den genuina osäkerhet som råder om energipolitiken finns
det goda skäl för riksdagsmajoriteten att avvisa regeringens framställning.

Regeringen har tidigare hävdat att den i samband med en s.k. kontrollstation
under 1990 kommer att presentera konkreta förslag till hur den aviserade
kärnkraftsnedläggningen skall ske. Riksdagen är då oförhindrad att ompröva
det tidigare beslutet om att två reaktorer skall stängas under 1995-96.

Riksdagen bör med hänsyn till miljö och ekonomi göra detta. Om så sker
kommer förutsättningarna för bl.a. NEX-projektet att i grunden förändras.

Eftersom den ovannämnda gruppen av ledande socialdemokrater ännu
inte lyckats enas om huruvida avvecklingen 1995-96 skall genomföras eller
ej råder genuin osäkerhet om regeringens alternativ inför kontrollstationen.

Det är därför anmärkningsvärt att regeringen valt att redan nu lägga fram
förslag om ersättningsanläggningar för kärnkraftverken.

4. Slutsats

Vattenfalls önskan att inträda i NEX baseras på verksledningens behov att
planera för den kärnkraftsnedläggning som regeringen förespråkar. Hade
inte regeringen drivit en avvecklingspolitik skulle inte de stora kraftprojekten
i Nynäshamn och Lysekil aktualiserats. Hade inte regeringen på grund
av den önskade kärnkraftsavvecklingen motsatt sig beslutet om koldioxidtak
hade riksdagen kunna överlåta på regeringen att bedöma vilka projekt som
kan rymmas inom ramen för oförändrade koldioxidutsläpp.

Eftersom moderata samlingspartiet avvisar en förtida nedläggning av
kärnkraften kan vi inte finna motiv för att medverka till att bygga upp ersättningskraft.

Kärnkraftsbaserad elproduktion är mera miljövänlig och mera ekonomisk
än bränslebaserad elproduktion. Det viktiga beslutet gäller därför om kärnkraften
skall avvecklas i förtid eller ej. Om riksdagen beslutar att kärnkraften
skall nyttjas kommer det att finnas förutsättningar att finna former för
att på ett så miljövänligt sätt som möjligt tillfredsställa det ökade behovet av
elkraft inom ramen för bl.a. koldioxidtaket. Eftersom elkraften delvis ersätter
bränsleenergi finns goda förutsättningar för detta.

5. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen
att medge att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i Nynäs Energy
Chemicals Complex NEX AB.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

ll

tionen anförts om förutsättningar för tillkommande elproduktionska- Mot. 1989/90
pacitet. N69

Stockholm den 4 april 1990

Per Westerberg (m)

Gunnar Hökmark (m) Carl Fredrik Graf (m)

Karin Falkmer (m) Lars Ahlström (m)

Stig Bertilsson (m) Bertil Danielsson (m)

12