;ned anledning av prop. 1989/90:144 Räntebidrag 1989/90

Motion 1989/90:Bo62 av Knut Billing m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: B o62

av Knut Billing m.fl. (m)

;ned anledning av prop. 1989/90:144 Räntebidrag 1989/90

och bostadsbidrag för år 1991, m.m. Bo62-63

I propositionen föreslås en väsentlig utbyggnad av bostadsbidragen för barnfamiljerna
och att rätt till bostadsbidrag införs även för andra hushåll utan
barn än ungdomshushåll och pensionärer.

Sänkt skattetryck minskar behovet av bidrag

v

Enligt vår mening måste skatteomläggningen leda till en väsentlig sänkning
av skattetrycket. Dessvärre kommer motsatsen att bli fallet som följd av de
förslag socialdemokraterna och folkpartiet har ställt sig bakom. Boendekostnaderna
kommer att öka drastiskt till följd av alla de skattehöjningar
som föreslås för att finansiera sänkningen av inkomstskatterna. Dessa sänks
emellertid inte i sådan utsträckning att hushållen i gemen själva förmår att
betala sitt boende. Detta är bakgrunden till propositionens förslag om väsentligt
höjda och utökade bostadsbidrag. Allt fler familjer och enskilda
kommer att bli bidragsberoende. Färre kommer att ha möjlighet att leva på
sin lön när skatten är betald. Tydligare kan inte åskådliggöras vilka grundläggande
fel som vidlåder den föreslagna skatteomläggningen.

Vår utgångspunkt är att bostadsbidrag i princip inte skall vara nödvändiga.
Detta förutsätter emellertid ett väsentligt sänkt skattetryck. I moderata partimotioner
redovisas hur detta skall åstadkommas. Med moderat politik
minskar bidragsberoendet. Regeringens och folkpartiets förslag om ökat bidragsberoende
kan därför avvisas. Bostadsbidragen bör i stället på sikt successivt
kunna begränsas.

Propositionens förslag leder till kraftiga marginaleffekter

Regeringens förslag innebär att ytterligare bortåt 50 000 barnfamiljer skulle
bli beroende av bostadsbidrag. Det innebär att ytterligare bortemot 100 000
småbarnsföräldrar utöver skatt skulle åsamkas med 20 procent avtrappade
bostadsbidrag vid en inkomstökning. Detta skulle inte minst drabba kvinnorna.
I många fall skulle de inte bara få behålla mindre av en inkomstökning
än i dag utan t.o.m. kunna få mindre behållning totalt av sitt förvärvsarbete
än i dag.

Tvåbarnsfamiljer skulle enligt förslaget kunna lyfta bostadsbidrag ända
upp till hushållsinkomster på 195 000 kr (mot nu ca 172 000 kr), trebamsfa

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Bo62-63

milj er upp till 264 000 kr (mot nu ca 228 000 kr) och fyra- och fembarnsfamiljer
upp till 264 000 kr (mot nu ca 205 000 kr).

Eftersom inkomstprövningen hänför sig till den senaste taxerade inkomsten,
dvs. till en två år gammal inkomst, skulle bidragsberoendet vid höga
boendekostnader kunna följa med till hushållsinkomster 1991 på upp till

för enbarnsfamiljer ca 225 000 kr

tvåbarnsfamiljer ca 264 000 kr

tre- och flerbarnsfamiljer ca 304 000 kr

Låt oss som exempel ta en industriarbetare med halvtidsarbetande hustru
och två barn, som tidigare klarat sig utan bostadsbidrag. Blir familjen nu
genom de väsentligt höjda boendekostnaderna beroende av bostadsbidrag
minskar behållningen av en inkomstökning för mannen till 46 procent från
59 procent enligt gällande regler. För hustruns del minskar behållningen till
50 procent från 66 procent.

Det moderata alternativet

Alla de nuvarande och föreslagna olika reglerna för underlag, inkomstprövning
och avtrappning som gäller för bostadsbidragssystemen innebär ett allt
mer svåröverskådligt och svårgenomträngligt system vid en tidpunkt där kravet
på enkelhet och begriplighet växer sig allt starkare. Det medför också
växande risker för rättsförluster hos just de hushåll som har det största behovet
av särskilt stöd.

Vi motsätter oss med skärpa förslagen i propositionen. En skatteomläggning
till lägre och arbetsvänligare skatter bör i stället utformas så att beroendet
av bidrag minskar och fler kan leva på sin lön.

Anledningen till regeringens förslag är bl.a. de betydande höjningar av
fastighetsskatterna och mervärdebeskattningen som särskilt hårt drabbar
boendet.

I våra partimotioner 1989/90: Sk58 och Skl08 med anledning av regeringens
propositioner om inkomst- och företagsbeskattningen resp. mervärdebeskattningen
yrkar vi avslag på förslagen om införande av moms på fastighetsförvaltning
m.m. samt den i stort sett fördubblade momsen på byggande och
reparationer. I stället för att dramatiskt höja fastighetsskatterna bör dessa
frysas på nuvarande nivå i kronor räknat och på sikt slopas.Även i övrigt
motsätter vi oss huvuddelen av de skattehöjningar som skulle bidra till en
extra inflation 1991 på ca 3,5 procentenheter.

Med de moderata förslagen kompenseras mer än väl våra i förhållande till
regeringens förslag försumbara höjningar av boendekostnaderna med skattesänkningar.
Även barnfamiljer och låginkomsttagare får i stället bättre
möjligheter än i dag att klara sig på sin inkomst efter skatt. Det gör att det
nuvarande bostadsbidraget för ungdomshushåll utan barn kan avskaffas och
att något behov inte uppstår av ett nytt bostadsbidrag för övriga barnlösa
hushåll.

För barnfamiljernas vidkommande har vi redan under allmänna motionstiden
i vår motion 1989/90:Bo233 begärt att regeringen lägger fram förslag
om nya regler för bostadsbidragen som i mindre grad anknyts till boende

Mot. 1989/90
Bo62

2

kostnaden. Propositionens förslag därvidlag innebär en alltför begränsad Mot. 1989/90

förbättring. Vi har vidare krävt en plan för en successiv minskning av bo- Bo62

stadsbidragen genom sänkning av skattetrycket, införande av grundavdrag
för barn samt flerbarnstillägg.

I annan motion (1989/89:So58) med anledning av regeringens nu lagda
förslag om barnbidragen för år 1991 (prop. 1989/90:140), motsätter vi oss
därför regeringens urholkning av flerbarnstilläggen och föreslår ett successivt
införande av grundavdrag för barn med 15 000 kr per barn vid den kommunala
beskattningen. För 1991 skall grundavdraget uppgå till 7 500 kr.

Vi yrkar därför avslag på regeringens förslag om ändrade regler för bostadsbidragen
för barnfamiljer och kräver nytt förslag i enlighet med ovan
nämnda krav.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av ett nytt
bostadsbidrag för hushåll utan barn,

2. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för ungdomsbostadsstöd
upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om nya regler för bostadsbidragen
för barnfamiljer och begär nytt förslag inom nuvarande
kostnadsram, innebärande att bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt minskar och att en plan framläggs enligt vilken bostadsbidragen
stegvis och så långt möjligt ersätts med grundavdrag för barn,
lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem upphör fr.o.m. den 1 juli 1990.

Stockholm den 27 april 1990

Knut Billing (m)

Bertil Danielsson (m) Jan Sandberg (m)

Margareta Gard (m) Erik Holmkvist (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Bo62-63

3