med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken

Motion 1989/90:Jo79 av Ivar Virgin (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo79

av Ivar Virgin (m)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

Global livsmedelsförsörjning

Jördens befolkning fördubblades mellan 1950 och 1990 från 2,5 miljarder
människor till drygt 5 miljarder. Världens livsmedelsproduktion ökade under
samma period rekordartat. Produktionen av livsmedel per capita har
ökat, vilket framgår av nedanstående figur.

Jordbrukets utveckling under två årtionden

Per capita matpro- Per capita odlad Konstgödselanvänd

duktion bruttoareal ning per hektar

(1960-64=100) (hektar) (kilo)

Region	1960-64	1981-84	1964	1984	1964	1984
Hela världen	100	112	0,44	0.31	29.3	85,3
Nordamerika	100	121	1,05	0,90	47,3	93,2
Västeuropa	100	131	0,31	0,25	124,4	224,3
Östeuropa och	100	128	0,84	0,71	30,4	122,1
Sovjetunionen Afrika	100	88	0,74	0,35	1,8	9,7
Mellersta Östern1	100	107	0,53	0,35	6,9	53,6
Fjärran Östern2	100	116	0,30	0,20	6,4	45,8
Latinamerika	100	108	0,49	0,45	11,6	32,4
CPE i Asien3	100	135	0,17	0,10	15,8	170,3

'En FAO-gruppering som inkluderar Västra Asien plus Egypten, Libyen och Sudan.
-En FAO-gruppering som omfattar Syd- och Sydostasien utom länderna med planekonomier.

!En FAO-gruppering som omfattar planekonomierna i Asien dvs. Folkrepubliken
Kina. Kampuchea. Nordkorea, Mongoliet och Vietnamn.

Källa: Grundas pä Data från FAO. Ur Bruntlandskommissionens rapport.

Trots dessa positiva fakta får över 700 miljoner människor inte en näringstillförsel,
som garanterar ett fullvärdigt liv. Extrem fattigdom är den vanligaste
orsaken.

Ökningen av den globala livsmedelsproduktionen har uppnåtts genom:

- nya utsäden, som ger hög avkastning

- ökad användning av handelsgödsel

- ökad användning av växtskyddsmedel

- ökning av den konstbevattnade arealen.

Det finns emellertid nu många tecken, som tyder på att produktionsuppgången
medfört långsiktiga problem på en rad områden.

Skogsavverkning för att skaffa jordbruksmark har på många ställen lett
till jorderosion och översvämningar nedströms. Odling i världens känsliga
torrområden har medfört ökenspridning. Detta har drabbat Afrika, Sydamerika
och Asien. Livsmedelsöverskotten i USA, Kanada och Västeuropa
har påverkats av stöd till produktionen, som i USA ökat från 17 miljarder
kronor år 1980 till 160 miljarder kronor sex år senare. Inom EG har motsvarande
stöd ökat från 38 till 133 miljarder kronor.

I många delar av USA och Europa har miljöpåverkan av intensiv odling
ökat, med nitatförorening av grundvatten, kväveläckage till floder och kustområden
och förorening av vatten från bekämpningsmedel.

Av den bevattnade arealen i USA ligger en femtedel eller 4 miljoner hektar
inom områden där grundvattennivån sjunker. En stabilisering av nivån
skulle leda till en skördeminskning på 8 miljoner ton spannmål. Förr eller
senare måste en sådan stabilisering komma till stånd.

De subventionerade överskotten av livsmedel har på exportmarknaderna
pressat ned priserna och försvårat jordbruksutvecklingen i många utvecklingsländer.
Sveriges överskott har hittills varit relativt små. Det måste ändå
ligga i vårt ansvar att minska dem för att därmed bidraga till att minska skevheten
i de internationella marknaderna.

Under de senaste åren har utvecklingen mot en ökad livsmedelsproduktion
per capita brutits. Jämför nedanstående figur.

Världens spannmålsproduktion per capita 1959-1989
Kilo

400

350

300

250

200

1950 1960 1970 1980 1990 2000

Källa Jordbruksdep. USA

De internationella vetepriserna har också gått upp från en bottennivå 1987
på 700 kronor per ton till ca 1 100 kronor år 1989.

Det finns en växande oro inte minst inom FN:s jordbruksorgan FAO inför
möjligheterna att kunna möta kraven på livsmedelsområdet från en växande
världsbefolkning under 90-talet och senare. Befolkningstillväxten globalt beräknas
till ca en miljard människor per decennium. Hunger och undernäring 4

Mot. 1989/90 .

Jo79

förorsakar redan i dag oacceptabla effekter på liv och hälsa i många delar av Mot. 1989/90
världen. Om man tar hänsyn till befolkningsutvecklingen och de sannolikt Jo79
yttersta allvarliga effekterna av en klimatförändring genom växthuseffekten
och en ökning av den ultravioletta strålningen genom skador på ozonskiktet,
inser man att den framtida livsmedelsförsörjningen är utsatt för allvarliga
hot. Dessa två miljöproblem måste ha högsta prioritet när det gäller nationella
och internationella åtgärder.

Det kan hända att den över hela världen planerade övergången från fossila
bränslen till förnybar energi inte minst i form av arealberoende växter på
längre sikt kommer i konflikt med världens behov av areal för produktion av
föda.

Det måste därför ligga i Sveriges globala ansvar att omställningen av
svenskt jordbruk sker på ett sådant sätt att vi på relativt kort tid kan ställa
livsmedel till förfogande om det begärs från Förenta Nationernas sida.

Detta bör ges regeringen till känna.

Svenskt jordbruk och EG

För Sverige bör det vara naturligt att på sikt deltaga som fullvärdig medlem
i det europeiska samarbetet inom EG. Detta mål bör kunna uppnås i mitten
på eller i senare delen av 1990-talet. Det svenska jordbruket bör därvid inte
utgöra något problem. Producentprisnivån i Sverige och inom EG är i stort
sett densamma. Den svenska livsmedelsindustrin och handeln skulle emellertid
möta en hårdare konkurrens än för närvarande. Det bör på sikt vara
gynnsamt. Med de relativt små exportöverskott, som föreligger inom svenskt
jordbruk, torde Sverige som medlem få göra större inbetalningar till EGbudgeten
än vad som motsvaras av de utbetalningar till Sverige som föranleds
av kostnaden att exportera ett livsmedelsöverskott från vårt land. EGbudgetens
utgiftssida upptas ju till största delen av exportfinansiering av
jordbruksprodukter.

Med en jordbrukspolitik, som syftar till att ytterligare minska dessa överskott
kommer detta förhållande att gälla i än högre grad. Jordbruket kan
alltså i medlemskapsförhandlingar räknas som en betydande tillgång för Sverige.
Fördelarna för vårt land av ett medlemskap torde avsevärt överväga
den ökade budgetbelastning ett medlemskap medför.

Av det anförda framgår att det är viktigt att en avreglering i Sverige skall
ske på ett sådant sätt att ett medlemskap i EG underlättas. Så bör t.ex. gränsskyddet
ligga på en nivå, som är samordnad med EG-nivån. Vid den kontrollstation
för utvärdering av den nya jordbrukspolitiken, som moderata
samlingspartiet föreslår vid årsskiftet 1993-94 bör harmoniseringen till utvecklingen
inom EG kontrolleras och eventuella korrigeringsåtgärder vidtagas.

Avvecklingsstöd till äldre jordbrukare

Det bör övervägas om man för äldre jordbrukare, som avser att taga areal
ur traditionell jordbruksproduktion, kan erbjuda en inkomstförstärkning i
form av pensionspoäng i stället för omställningsbidrag.

Det bör ankomma på regeringen att snabbt utreda möjligheten att välja Mot. 1989/90
en sådan lösning. Jo79

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges ansvar att kunna ställa livsmedel till förfogande
på FN:s begäran,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten att harmonisera utvecklingen av
svenskt jordbruk till motsvarande utveckling inom EG-området,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avvecklingsstöd till äldre jordbrukare.

Stockholm den 8 maj 1990

Ivar Virgin (m)

6

gotab 96633, Stockholm 1990