med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken

Motion 1989/90:Jo99 av Mona Saint Cyr och Ingrid Hemmingsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Mona Saint Cyr och Ingrid Hemmingsson
(båda m)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

Mot.

1989/90

Jo99

Redan tidigare har konsumentmålet förts in i jordbrukspolitiken-livsmedelspolitiken.
I 1985 års beslut talades inte bara om livsmedel av god kvalitet
till rimliga priser. Där framhölls också, att konsumentmålet innehåller
många målsättningar, som rör hygien, pris, mångfald samt kost- och hälsoaspekter.

När nu prisregleringen av jordbruksvaror föreslås slopad, erinrar propositionen
om att regleringen inte stimulerat till produktutveckling av nya varor.
Nu har sålunda nåtts en vändpunkt, där konsumenternas val skall styra produktionen.
Konsumenterna skall kunna göra välgrundade val mellan livsmedel
av olika slag, där de kan ta hänsyn till smak, ursprung, produktionssätt
och förädlingsgrad. Livsmedelspolitiken är bara en del av en vidare konsumentpolitik,
konstaterar statsrådet, som anser, att den behöver kompletteras
av andra konsumentinriktade insatser.

På den marknad, som frammålas och som utmärkts av konkurrens, mångfald
och nya produkter, behöver konsumentrollen uppmärksammas. I Sverige
har inga spontana konsumentorganisationer vuxit fram som i andra länder.
I Sverige har den socialdemokratiska staten påtagit sig en förmyndarroll
även gentemot den svenska konsumenten, som framställts som svag och beroende
av statsmaktens överbeskydd i form av såväl lagstiftning som offentlig
kontroll, i andra länder har konsumenterna en stark ställning i ett flertal
organisationer med bred förankring. Organisationerna är politiskt obundna
och arbetar med konsumentskydd, konsumentinformation och konsumentutbildning.
I Sverige har inte bara livsmedelspriserna stigit utan jämförelse
med andra länder. Här har också skattetrycket på mindre än tio år stigit med
hela 7 procentenheter. I Sverige har statsmakten skurit ner undervisningen
vad gäller kunskap om livsmedel samt avskaffat hemkonsulenterna utan att
sätta något i deras ställe. Samtidigt uppfostras pojkar och flickor till lika yrkesverksamma
liv, där hushållsarbetet förutsättes delas och jämställdhetsaspeker
uppmuntras.

Det är därför oerhört viktigt, att den unga konsumenten - pojke som
flicka - i tid blir en medveten konsument. Dagens storkonsumenter är just
ungdomar. Det är därför mer nödvändigt än någonsin tidigare med utbildning
i konsumentfrågor, både vad gäller ekonomin och kostens betydelse för
hälsan. Utbildning i dessa frågor bör successivt integreras i undervisningen

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo99

redan frän lågstadiet för att mogna upp i hemkunskapsundervisning och Mot. 1989/90
gymnasieskolans utbildning. Jo99

I stället har i dag - trots ett ökat utbud av alltmer förädlade produkter från
en allt vidare internationell marknad - kravet pä kunskaper om kost och
hälsa minskat. Tidigare krävdes t.ex. bestämda förkunskaper för vissa läraryrken.
Detsamma gällde vårdutbildningen i hela dess bredd, inklusive den
kommunala omsorgen. Denna defensiva utveckling är att beklaga, särskilt
när det gäller utbildningar, som leder till yrken som pä ett naturligt sätt kan
föra kunskapen vidare i kontakter med barn och ungdom. Det handlar här
både om att åstadkomma medvetenhet och ett konkret tänkande samt om
en direkt kunskapsinhämtning.

Länens hushållningssällskap som fört idén med hemkonsulenter vidare i
vär tid skulle kunna leasa ut tjänster, där skolans behov inte kan tillgodoses
internt. Temadagar kan läggas in i schemat. Radio och TV kan nyttjas i undervisningen
i ökad utsträckning. Nya möjligheter ges och nya förutsättningar
uppstår i och med kabel-TV liksom med närradions utbyggnad. Med
fria sändningsrätter skulle än fler insatser kunna göras.

Kunskap gör nämligen medborgarna till konsumenter, redo att ta ansvar
och initiera utveckling. Manga kunniga, vetgiriga konsumenter stimulerar
idérika, ambitiösa och seriösa producenter. Tillsammans bildar de ett styrkebälte
av sändare-mottagare, litt sådant ansvarsfullt samspel gynnar hela
samhället och utvecklar välfärden till allas gagn. Det är vi alla, som är marknadskrafterna.

En avreglerad marknad, fri konkurrens, nya produkter och företag liksom
kunniga konsumenter förutsätter en förstärkning av konsumentrollen.

Grunden för denna är kunskap. Det ligger i det allmännas intresse att svara
för en sådan grundutbildning såväl i den allmänna skolan som inom viss yrkesutbildning.
Detta behov bör därför snarast ses över för omedelbara åtgärder.
Vi föreslår därför en utredning enligt motionens intentioner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att tillgodose
behovet av en grundutbildning sorn stärker den nya konsumentrollen.

Stockholm den 8 maj IWO

Mona Saint Cvr (m) Ingrid Hemmingsson (m)

gotab 96698. Stockholm 1990

2