med anledning av prop. 1989/90:151 1989/90

Motion 1989/90:Bo70 av Knut Billing m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: B o70

av Knut Billing m.fl. (m)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:151 1989/90

Fastighetsbildning för landsbygdens behov m.m. Bo70-73

I propositionen föreslås bland annat sänkta ekonomiska krav vid fastighetsbildning
för jordbruks- och skogsbruksändamål. Vidare föreslås att det skall
bli möjligt att på landsbygden bilda bostadsfastigheter som inrymmer mark
för viss näringsverksamhet eller för hobbyverksamhet.

Enligt vår uppfattning utgör förslagen steg i rätt riktning. Det är emellertid
nödvändigt att dels ytterligare minska den styrning som sker från statsmakternas
sida vid fastighetsbildning för jordbruksändamål, dels vidga möjligheterna
att på landsbygden skapa fastigheter för fritidsändamål.

Minskad statlig styrning

Bosättning på landsbygden skall underlättas och inte som nu hindras av styrande
lagstiftning och snårig byråkrati. Därför har från moderat sida bl.a. i
partimotion 1989/90:Jo268, föreslagits en rad åtgärder som skulle stimulera
en positiv landsbygdsutveckling. Mycket talar för att stora åkerarealer i
framtiden kommer att användas till annat än livsmedelsproduktion. Nya
produktionsalternativ måste utvecklas.

Dagens styrande lagstiftning försvårar såväl bosättning som framväxten av
nya företag på landsbygden. Det är därför nödvändigt att avreglera och
minska den lagstiftning som omger de areella näringarnas verksamhet. En
sådan politik skulle passa väl in i den strävan till avreglering som nu präglar
många områden i samhället. Fastighetsägarna måste få större möjlighet att
själva avgöra hur fastigheten skall användas.

För att kunna ombilda en fastighet fordras enligt 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen
bl.a. att såväl den nybildade som ombildade fastigheten får en
lämplig utformning. Fastighetsbildningen måste vidare förväntas få en varaktig
användning. Om fastigheten skall användas för bebyggelse fordras
godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Jordbruksfastighetsbildningar m.m. regleras i 3 kap. 5§ samma lag. För
närvarande ställs krav på att fastighetsbildningen skall medge tillfredsställande
lönsamhet hos de företag som skall bedrivas på fastigheten. I propositionen
föreslås att detta lagstadgade lönsamhetskrav skall sänkas. Fastighetsbildningen
skall godkännas om den medger att det företag som skall
bedrivas på fastigheten blir ekonomiskt godtagbart. Vidare skall hänsyn tas
till regionalpolitiska intressen och till betydelsen av att vården av natur- och
kulturmiljön främjas.

1 Riksdagen 1989190. J sami. Nr Bo70-73

Ett prövningsförfarande som innebär att myndigheterna skall avgöra vad Mot. 1989/90

som är ekonomiskt godtagbart eller 'tillfredsställande lönsamhet lämnar Bo70

utrymme för godtycke. Erfarenheterna visar även att denna typ av prövning
inte uppfyller de krav som bör ställas från rättssäkerhetssynpunkt. Vi anser
därför att 3 kap. 5§ fastighetsbildningslagen skall utgå. Prövningsförfarandet
enligt 3 kap. 1§ är, enligt vår mening, fullt tillräckligt för att uppnå ändamålsenliga
fastighetsbildningar.

Skapa fler fritidsfastigheter

Propositionens förslag innebär att det skall bli möjligt att på landsbygden
bilda bostadsfastigheter som inrymmer mark för viss näringsverksamhet eller
för hobbyverksamhet i form av t.ex. mindre djurhållning eller odling.

Propositionens förslag bygger på en rapport, Fastighetsbildning för landsbygdens
behov (1988:9), från lantmäteriverket. Rapporten bygger på den
förutsättningen att det skall vara fråga om bostadsfastigheter för permanentboende.
Propositionen synes vila på samma förutsättning, även om detta
inte klart anges. Det finns mot denna bakgrund anledning att anta att det i
praktiken kommer att bli svårt att bilda motsvarande nya form av fastigheter
om det sker för fritidsändamål.

Enligt vår uppfattning finns det starka skäl att vidga möjligheterna att
skapa fritidsfastigheter i vårt land. I partimotion, Valfrihet i boendet,

1989/90:Bo403, har från moderat sida redovisats varför det behövs en politik
som underlättar fritidshusboendet. Bland annat anförs att fritidshusboendet
har blivit ett allt viktigare fritids- och semesteralternativ för medborgarna
samt att ett ökat antal fastigheter för fritidsändamål skulle främja utvecklingen
på landsbygden. Till detta kan fogas att om tillgången på fritidsfastigheter
ökar kan detta bidraga till minskad efterfrågan på fastigheter för fritidsändamål
i bl.a. skärgårdsområden.

Det vore olyckligt om fastighetsbildning för bostadsändamål på landsbygden
inskränks till att avse endast permanentboende. Övertygande skäl talar
för att sådana fastigheter även skall få tillskapas för fritidsändamål. För detta
talar även det förhållandet att gränsen mellan permanentboende och fritidsboende
i praktiken kan vara oklar.

Det råder stor efterfrågan på fritidsfastigheter i vårt land. Denna efterfrågan
har i stora delar av landet lett till höga priser. Om möjligheterna att
skapa nya fritidsfastigheter vidgas kommer detta att leda till ett ökat utbud
på sådana fastigheter och därmed till lägre priser. En sådan politik skulle
således resultera i att fler personer gavs ekonomiska möjligheter att skaffa
sig fritidshus.

Ökade möjligheter till att stycka av fastigheter för fritidsändamål skulle
gynna jordbruket. Intäkten från försäljning av en eller flera fritidsfastigheter
skulle för många lantbrukare utgöra ett välkommet ekonomiskt tillskott till
verksamheten. Samtidigt skulle redan gjorda investeringar vad gäller exempelvis
vägar och va-anläggningar kunna utnyttjas effektivare.

Enligt propositionen är ett skäl till de föreslagna förändringarna vad gäller
fastighetsbildning på landsbygden att den nya ordningen kan bidra till att det
öppna landskapet bevaras. Detta syfte kan uppnås även då fastigheter ska

Mot. 1989/90
Bo70

Bättre boendemiljö

I propositionen anförs följande i specialmotiveringen till förslaget om ökade
möjligheter till fastighetsbildning för bostadsändamål på landsbygden:

Som regel finns det inte någon anledning att tillföra en bostadsfastighet
skogsmark enbart för att skapa en skyddszon mot t.ex. avverkning kring
tomtplatsen. På motsvarande sätt finns det anledning att vara restriktiv med
att tillföra en bostadsfastighet åkermark enbart därför att fastighetsägaren
vill förhindra att skogsplantering sker på marken.

Vi menar att detta är onödigt restriktiva krav, som dessutom står i strid med
vad hänsynen till god landskapsvård bör kräva. Om en sådan fastighet tillförs
mindre arealer skogsmark eller åkermark i syfte att skapa eller skydda en
god boendemiljö är detta väl motiverat. Det ligger i sakens natur att det i
sådana fall rör sig om försumbara ytor för skogsbruk och jordbruk. Riksdagen
bör därför ta avstånd från propositionens uttalande i denna del.

I motionen läggs förslag till lagändringar. Det bör ankomma på vederbörande
utskott att utforma erforderlig författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva 3 kap. 5 § fastighetsbildningslagen
(1970:988),

2. att riksdagen uttalar att fastighetsbildning på landsbygden skall
få ske även för fritidsändamål i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen uttalar att skogsmark och åkermark skall få läggas
till en bostadsfastighet i syfte att skapa en god boendemiljö i enlighet
med vad som i motionen anförts.

pas för fritidsboende. Avstyckning för fritidsändamål kommer således att ha
betydelse för landskapsvården.

Slutligen kan framhållas att vissa former av odlingsverksamhet är av utpräglat
säsongmässig art. Odling av frukt eller grönsaker i begränsad skala
torde inte förutsätta permanent boende. På motsvarande sätt kan djurhållning
i mindre omfattning vara aktuell endast under sommarhalvåret.

Sammantaget talar således övertygande skäl för att den nya formen av fastighetsbildning
på landsbygden även skall få ske för fritidsändamål.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Bo70-73

3

Stockholm den 6 juni 1990

Knut Billing (m)

Bertil Danielsson (m)

Margareta Gard (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Jan Sandberg (m)
Erik Holmkvist (m)

Mot. 1989/90
Bo70

4