med anledning av prop. 1989/90:37 om

Motion 1989/90:Bo35 av Agne Hansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: B o35

av Agne Hansson m. fl. (c)
med anledning av prop. 1989/90:37 om
ingripanden mot olovlig kontorisering, m. m.

Inledning

Propositionen

I proposition 1989/90:37 om ingripanden mot olovlig kontorisering, m. m.
föreslås vissa åtgärder som syftar till att öka möjligheterna för byggnadsnämnderna
att återställa bostadslägenheter vilka olovligt kontoriserats till
bostadsmarknaden. Vidare föreslås att byggnadsnämnderna får möjlighet
att vägra bygglov för ändrat användningssätt av bostadslägenheter, även om
detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användningssätt.

I propositionen uttalas även att kommunerna genom överenskommelser
med fastighetsägarna skall verka för att sådana hyresförhållanden som avser
s. k. övernattningslägenheter m. m. upplöses så att lägenheterna kan ställas
till bostadsförmedlingens förfogande. Detta bör enligt föredraganden kunna
ske utan särskild lagstiftning.

I propositionen föreslås även att bostadsförvaltningslagen ändras så att hyresnämnden
i vissa fall skall kunna besluta om att ställa en fastighet, där fastighetsägarens
underlåtelse att hyra ut lägenheter för bostadsändamål, under
förvaltning, är uppenbart oförsvarlig.

Motivet för de föreslagna åtgärderna anges av föredraganden vara det ansträngda
läget på bostadsmarknaden, särskilt i de större städerna. Detta gäller
inte minst ungdomar som har svårt att få bostäder som passar deras behov
och ekonomi, samtidigt som kartläggningar visat att det finns många lägenheter
som inte används för permanent boende, framför allt i Stockholm.

I propositionen föreslås slutligen vissa förändringar i PBL-lagstiftningen,
vars syfte anges vara att förenkla förfarandet under planarbetet.

Centerns syn

Från centerpartiets sida har vi i riksdagen lagt fram förslag som syftar till att
öka tillgången på bostäder, framför allt små lägenheter för ungdomar och
andra grupper med sådana behov. Bl. a. har vi krävt såväl konkreta förslag
i syfte att stoppa kontoriseringen av bostäder som att åtgärder vidtas som
leder till att s. k. övernattningslägenheter ställs till den reguljära bostadsmarknadens
förfogande. Propositionens förslag i dessa hänseenden är således
i linje med de krav vi framfört från centerns sida. Detta är självfallet
tillfredsställande.

Enligt vår mening bör dock de i propositionen föreslagna åtgärderna kompletteras
med andra insatser för att det eftersträvade målet om en mer balanserad
bostadsmarknad skall kunna uppnås. De föreslagna förändringarna i
lagstiftningen kan inte lösa de grundläggande problemen på bostadsmarknaden,
eftersom dessa främst skall relateras till den förda koncentrationspolitiken
och koncentrationsutvecklingen i samhället.

Även om syftet måste vara att öka tillgången på lediga lägenheter i den
redan befintliga bostadsstocken måste de förslag i propositionen som därvid
är aktuella också vägas mot den enskildes rättssäkerhet och äganderätt.
Detta gäller även förenklingar i PBL-lagstiftningen som i och för sig kan vara
önskvärda, men som samtidigt kan inverka menligt på den enskildes rättstrygghet.

Centerförslag för en mer balanserad
bostadsmarknad

Vi vill i detta sammanhang erinra om förslag vi tidigare lagt fram från centerpartiets
sida i syfte att peka på vilken inriktning verkningsfulla åtgärder för
att nå en mer balanserad bostadsmarknad bör ha.

Åtgärdsprogram för ökat bostadsbyggande

Vi har t. ex. lagt fram förslag om ett särskilt åtgärdsprogram med såväl syftet
att öka bostadsbyggandet för att komma till rätta med den akuta bostadsbrist
som finns på många håll i landet som att stävja den accelererande kostnadsutvecklingen
för byggande och boende.

Särskild investeringsavgift

Åtgärdsprogrammet innefattade bl. a. förslag om införande av en särskild
investeringsavgift på 25 % som läggs på vid byggande av nya lokaler för kon

tor och industrier i syfte att frigöra resurser för bostadsbyggande i överhet- Mot. 1989/90

tade regioner, främst Storstockholmsregionen. Med anledning av vårt för- Bo35

slag har också riksdagen beslutat om införande av en tidsbegränsad investeringsavgift
om 10% på oprioriterade byggen, med en byggkostnad överstigande
5 milj.kr. i StockholmUppsala-regionen t. o. m. 1990 års utgång.

Riksdagen har också i anslutning till vårt förslag hemställt att regeringen
skall pröva på vilket sätt intäkterna från avgiften skall kunna återföras till
regionen för bl. a. produktion av bostäder. Något sådant förslag från regeringens
sida finns ännu inte.

Fler smålägenheter

Åtgärdsprogrammet innefattar även förslag som direkt syftar till att skapa
fler mindre lägenheter bl. a. i avsikt att förbättra ungdomars bostadssituation.
Läget för ungdomar och andra grupper som efterfrågar billiga smålägenheter,
inte bara i de överhettade regionerna, är såsom framhålls i propositionen
ansträngt. Många, inte bara ungdomar, prioriterar andra värden än
sitt boende eller har en ekonomisk situation som inte ger utrymme för någon
dyr bostad. Det skapar ett behov av små, billiga lägenheter. Det är samtidigt
väsentligt att ungdomar genom egna initiativ kan lösa sin bostadsfråga. Det
är därför viktigt att samhällets regelsystem så långt möjligt anpassas efter
detta.

Det av regeringen införda ungdomsbostadsstödet, vilket under vissa villkor
kan lämnas till kommuner i avsikt att öka utbudet av bostäder för ungdomar,
är ingen lösning på detta problem. Stödet är byråkratiskt, krångligt och
ineffektivt utformat och medför inte något ökat byggande av bostäder för
ungdomar. Stödet bör därför avvecklas.

Enligt vår mening borde i stället ett direkt stimulansbidrag till kommunerna
ha införts om 30 000 kr. per lägenhet som är mindre än 65 m2 lägenhetsyta
för lägenheter som påbörjas under innevarande budgetår. Detta
torde snabbt ha givit ett mer direkt tillskott av lägenheter som är anpassade
efter ungdomars behov och därmed lindrat bostadssituationen för dessa.

Underlätta ombyggnadsverksamheten

Möjligheterna att långsiktigt skapa fler bostäder förutsätter också att bra
förutsättningar för ombyggnadsverksamhet finns. Riksdagens beslut att lånevillkoren
inte får stimulera till sammanslagningar är därför av stor betydelse.
Vår mening är att de radikalt försämrade ekonomiska förutsättningarna
vid ombyggnad som riksdagen på regeringens förslag beslutat om hösten
1988 rivs upp och nya riktlinjer för ombyggnadsverksamheten ges m. m.
Det torde också bli nödvändigt efter hand som konjunkturen viker och nyproduktion
av bostäder går ner.

10

Mot. 1989/90

Bo35

Personliga investeringskonton

Det är emellertid viktigt att åtgärder vidtas som långsiktigt förbättrar bostadssituationen
samtidigt som den hittillsvarande ryckigheten, vilken ytterst
är en effekt av den förda ekonomiska politiken, i tillgång och efterfrågan på
bostäder kan jämnas ut över tiden. Det är enligt vår mening väsentligt att
ungdomar genom egna initiativ och insatser ges en ekonomisk möjlighet att
skaffa sig en bostad. Reella möjligheter kan skapas genom införande av ett
långsiktigt sparande i kombination med bra lånemöjligheter som syftar tili
att ge unga bostadssökande möjlighet att förvärva bostadsrätter eller egna
hem.

I åtgärdsprogrammet ingår därför förslag om införande av personliga investeringskonton
för att bl. a. stimulera till bosparande. Förslaget innebär att
insättningar på kontot är avdragsberättigade vid taxeringen. Det är nödvändigt
inför den kommande reformeringen av skattesystemet att möjligheterna
till ett lönsamt, långsiktigt och frivilligt sparande bibehålls.

Många yrkesarbetande ungdomar kommer även efter skatteomläggningen
att betala betydande summor i skatt och bör därför ha betydande möjligheter
att utnyttja ett avdragsgillt skattesparande för t. ex. boende. Ett skattefritt
belopp på maximalt ett halvt basbelopp sätts in på ett konto i bank. I
dagsläget ger detta möjlighet till ett skattefritt sparande på fem år på upp till
ca 70000 kr. medel som kan utnyttjas för att skaffa bostad.

Kooperativa hyresrätter m. m.

Vi har även i åtgärdsprogrammet föreslagit mer långtgående förändringar i
hyres- och bostadsrättslagstiftningen i syfte att underlätta för ungdomar och
andra att få en egen bostad. Enligt vår mening kan även kooperativa lösningar
(t. ex. kooperativ hyresrätt) vara en möjlighet att ge t. ex. ungdomar
en möjlighet till att erhålla en bostad till rimlig kostnad. Detta skulle enligt
vår mening kunna förbättra möjligheterna för ungdomar och yngre familjer
att till rimliga insatser få en bostad.

En väg är att stimulera kommuner och företag att stödja ungdomar när de
så önskar att slå sig samman och gemensamt bygga ett lämpligt hus. Ett sådant
hus bör utformas så att det i annan situation är användbart för t. ex.

Kampanj för vindslägenheter

Kampanjen för att bygga vindslägenheter i befintliga hus har heller inte gett
avsett resultat. Det starka trycket på storstädernas, främst Stockholms, bostadsmarknad
har i stället inneburit att lyxsaneringar genomförts med sikte
på ekonomiskt starka grupper. Vi anser att t. ex. bättre möjligheter till dispenser
från det tekniska regelsystemet (t. ex. hisskravet) skulle kunna medföra
ett tillskott av ungdomslägenheter i form av vindsvåningar. Lägenheter
som nu inte används på grund av normer och krav måste kunna tas i anspråk.
Detta förhållande gäller främst de centrala delarna av storstäderna.

11

en familj. Samhället måste vara berett att positivt lösa problem vad gäller
ägandeform, avtalsfrågor mellan boende, ansvarsfrågor m. m.

En rättvis bostadsbeskattning

En mer balanserad bostadsmarknad ställer också krav på att den planerade
skatteomläggningen och den framtida utformningen av bostadsfinansieringssystemet,
bostadsbeskattningen och reavinstbeskattningen inte utformas på
ett sådant sätt att byggandet stagnerar och bostadsmarknaden upphör att
fungera. Vi återkommer med våra förslag i dessa hänseenden i annat sammanhang.

Övernattningslägenheter

Propositionens förslag innebär att frivilliga överenskommelser sluts mellan
kommunerna och fastighetsägarna i syfte att få ut fler s. k. övernattningslägenheter
på bostadsmarknaden.

Det är väsentligt att rörligheten på bostadsmarknaden ökar och att därmed
ett större antal lägenheter blir tillgängliga på den öppna marknaden.

Det finns för närvarande ett stort antal lägenheter där ingen enskild person
är mantalsskriven. Dessa lägenheter är t. ex. uthyrda till företag på annan
ort.

Vi har från centerpartiets sida tidigare i motioner påtalat problemen med
att uthyrda lägenheter står tomma stora delar av året. Ett inte obetydligt antal
lägenheter i främst Stockholm tas i anspråk för annat än bostäder för dem
som vill leva där. Av ekonomiska skäl skaffar företag egna övernattningslägenheter.

Propositionens förslag är därför i dessa delar tillfredsställande, men bör
enligt vår mening kompletteras med åtgärder som underlättar för företagen
att få tillgång till tillfälliga övernattningsmöjligheter till ett rimligt pris.

En väg för att i möjligaste mån skapa förutsättningar för att dessa lägenheter
skall stå till förfogande på den öppna marknaden är att kommunerna i
samarbete med hotellnäringen i stället bygger särskilda övernattningshotell
med rum som skulle kunna stå till företagens förfogande för ett pris väsentligt
under hotellpris. Detta bör ges regeringen till känna.

Åtgärder mot olovlig kontorisering

I propositionen föreslås att den tioåriga preskriptionstiden slopas fr. o. m.
den 1 januari 1990 vad avser byggnadsnämndernas rätt att ingripa mot olovlig
kontorisering.

Kontorisering av lägenheter är olaglig om inte byggnadsnämnden givit
bygglov. 11, ex. Stockholms kommun är det nödvändigt att fullfölja en hård
kommunal linje i detta avseende. Det inbegriper ålägganden om att återställa
smygkontoriserade lägenheter till bostäder. En sådan linje förutsätter
att kommunen planerar och använder en annan lokalisering även om detta 12

skulle medföra att arbetsplatserna hamnar i en annan kommun.

Mot. 1989/90

Bo35

Expansionen av den privata tjänstesektorn har lett till att behovet av kon- Mot. 1989/90

torsyta kraftigt ökat. Det finns dock ingen anledning att tillkommande kon- Bo35

torsyta lokaliseras till de allra mest centrala delarna av storstäderna utan
eventuellt tillkommande yta bör förläggas till de delar där det är ont om arbetstillfällen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Vi vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att lånevillkoren
för ombyggnader stimulerar avkontorisering av fastigheter till förmån
för bostäder på ett bättre sätt än för närvarande. Detta kräver förändrade
lånevillkor, och vi avser att återkomma med förslag i dessa hänseenden i annat
sammanhang.

Outhyrda bostadslägenheter

I propositionen föreslås att hyresnämnden i vissa fall skall kunna meddela
beslut om tvångsförvaltning av en fastighet. Föredraganden framhåller dock
att sådant beslut måste meddelas med stor restriktivitet och ingripanden endast
ske mot klandervärda fastighetsägare i de fall det är uppenbarligen
oförsvarligt att lägenheterna står outhyrda.

Från centerpartiets sida delar vi uppfattningen att av rättssäkerhetsskäl
beslut om tvångsförvaltning endast bör meddelas när synnerliga skäl finns.

Detta innebär samtidigt att den vidgning av lagen som föreslås knappast
kommer att få någon reell betydelse.

Enligt vår uppfattning skall man i stället för tvångsförvaltning införa möjligheten
att utdöma mycket kraftiga vitesförelägganden vid sådana fall, där
fastighetsägare låter fastigheter stå outhyrda utan bärande skäl. Ett sådant
förfarande torde vara mer rimligt ur rättssäkerhetssynpunkt och underlätta
möjligheterna att ingripa, utan att för den skull en enskild fastighetsägares
rättssäkerhet sätts ur spel, och samtidigt ge bättre möjligheter att få ut fler
lägenheter på bostadsmarknaden ur det befintliga beståndet. Vi föreslår därför,
med avslag på propositionen i denna del, att det i bostadsförvaltningslagen
införs möjlighet till vitesförelägganden i stället för tvångsförvaltning när
det är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna står tomma. Det bör ankomma
på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.

PBL-lagstiftningen

Allmänt

Den nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 juli 1987. Vid
behandlingen av lagen hade bl. a. lagrådet pekat på nödvändigheten av en
översyn efter en tids erfarenhet av hur lagstiftningen verkat. I propositionen
föreslås nu vissa ändringar mot bakgrund av en översyn som företagits.

Från centerpartiets sida vill vi understryka vikten av att syftet och målsättningen
med nya plan- och bygglagen var att få ett förenklat, mindre byråkratiskt
och smidigare förfarande vid lovgivning m. m. En central del i den nya
lagstiftningen var strävandena att minska restriktionerna för enskilda.

Det är väsentligt att såväl förändringar i lagstiftningen som tillämpningen 13

av lagen inte leder till en återgång till en byråkratisk och alltför rigid regel- Mot. 1989/90

tolkning av de lovgivande myndigheterna. Vi förutsätter att tillämpnings- Bo35

föreskrifterna följer lagens intentioner om ett förenklat och mindre byråkratiskt
förfarande vid lovgivningen.

Lovfria komplementbyggnader

Riksdagen beslöt 1979 att införa regler i byggnadsstadgan, vilket innebär att
i omedelbar närhet av bostadshus med högst två lägenheter får utan byggnadslov
uppföras högst två fristående uthus, som inte är avsedda som bostad,
under förutsättning att den sammanlagda byggnadsarean inte är större än
10 m2. Bestämmelserna har sedermera med vissa ytterligare lättnader förts
över till 8 kap. 4§ första stycket PBL. Begränsningen att byggnadsytan icke
fick vara större än 10 m2 har hängt samman med att uthusen inte ansågs böra
få användas som bostäder eller garage. Denna bestämmelse togs bort i samband
med överföringen till PBL-lagstiftningen.

Även om de ursprungliga motiven för de storleksbestämmelser som gäller
för lovfritt uppförande av komplementbyggnader har förlorat en del av sin
giltighet i samband med överförandet till PBL, kan det finnas anledning att
överväga att tillåta uppförande lovfritt av byggnader av något större yta än
vad som tidigare angetts till 10 m2. Genom tillämpningen har det visat sig att
många önskar att få en rationellare användbarhet med något större yta för
förvaringsändamål, utan att för den skull användningssättet behöver riskera
att ändras. Vi föreslår därför att storleksordningen på komplementbyggnader
till småhus som inte kräver bygglov ökas från 10 m2 till maximalt 16 m2.
Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta ny lagtext i överensstämmelse
med vad som anförts i motionen.

Bygglovsbefrielse för viss ändrad verksamhet i lantbrukets
ekonomibyggnader

I 8 kap. 1 § plan- och bygglagen föreskrivs byggnadslov för att ta i anspråk
eller inreda byggnader helt eller delvis för väsentligen annat ändamål än det
byggnaden senast använts till.

Denna bestämmelse har medfört oklarheter vilka regler som gäller för
byggnader inom lantbruket som tidvis används för annat ändamål än de är
avsedda för. Ekonomibyggnader för t. ex. förvaring av grödor används ofta
säsongsmässigt för andra ändamål. Det kan bl. a. vara lagring av industrivaror
eller uppställning av husvagnar, fordon m. m. Tillfällig användning av en
ekonomibyggnad kräver inte byggnadslov, och rimligen bör säsongsmässig
användning jämställas med tillfällig användning och vara bygglovsbefriad
och, om så befinns nödvändigt, lagstiftningen ändras i enlighet härmed.
Detta bör ges regeringen till känna.

14

Mot. 1989/90

Bo35

Bygglov för va-ledningar inom tomt

I propositionen föreslås ett förtydligande av kraven för bygglov av va-anläggningar.
I en motion från centerpartiet har påtalats den motsägelse som
finns i plan- och bygglagen vad gäller dessa hänseenden. Det är tillfredsställande
att lagen förtydligas på denna punkt i enlighet med vad vi från centerpartiet
krävt.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan framförts hemställs

1. att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:37 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder för
att frigöra s. k. övernattningslägenheter för den ordinarie bostadsmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om lokaliseringen av tillkommande kontorsytor,

3. att riksdagen, med avslag på proposition 1989/90:37 i denna del,
beslutar om ändring av bostadsförvaltningslagen i enlighet med vad
som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att kompletteringsbyggnader med byggnadsyta om
högst 16 m2 skall vara bygglovsfria,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bygglov
ej behövs för säsongsmässigt viss ändrad verksamhet i lantbrukets
ekonomibyggnader i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen, med avslag på proposition 1989/90:37 i denna del,
beslutar att kungörande av att plan vunnit laga kraft enligt 5 kap. 27 §
plan- och bygglagen skall ske i enlighet med vad som anförs i motionen.

Kungörande av att en plan vunnit laga kraft

I propositionen föreslås att det inte längre skall vara obligatoriskt att i ortstidning
kungöra att ett beslut att anta detaljplan eller områdesbestämmelser
vunnit laga kraft. I stället skall de som kan vara ersättningsberättigade underrättas
med brev.

Det kan enligt vår mening ifrågasättas om det föreslagna förfarandet är
tillräckligt för att den enskildes rätt tas till vara på ett acceptabelt sätt. Viss
kritik har också riktats mot förslaget i remissbehandlingen.

Enligt vår mening bör ett kungörande i ortstidningen om att en plan vunnit
laga kraft ske samtidigt som brev till sakägare och sådan organisation eller
förening som inte fått sina synpunkter tillgodosedda utsändas. 5 kap. 27 §
plan- och bygglagen bör ändras i enlighet härmed.

15

Stockholm den 14 november 1989
Agne Hansson (c)

Rune Thorén (c)

Ivar Franzén (c)

Stina Gustavsson (c)

Mot. 1989/90

Bo35

Birger Andersson (c)

Elving Andersson (c)

Karin Starrin (c)

16