Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m.m.

Motion 1989/90:Sf19 av Ingvar Björk och Sture Thun (båda s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:62
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-23
Bordläggning
1990-01-25
Hänvisning
1990-01-29

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sfl9

av Ingvar Björk och Sture Thun (båda s)

med anledning av prop. 1989/90:62 om insatser för
aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens
verksamhet, m.m.

I proposition 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens
verksamhet, presenterar regeringen ett antal förslag som innebär en
reell förstärkning av den yrkesinriktade rehabiliteringen och arbetsmarknadsstöden.

Vad som, åtminstone på sikt, kommer att få den största betydelsen är naturligtvis
tillkomsten av arbetslivsfonden. Genom en finansiering via en särskild
arbetsgivaravgift om 1,5 % av underlaget för folkpensionsavgifter, erhåller
denna fond mycket stora penningsummor.

Statsrådet skriver i propositionen att genom riksdagens beslut om att en
arbetslivsfond skall inrättas har förutsättning skapats för en unik och kraftfull
offensiv för en förnyelse av arbetslivet. Fonden ger möjligheter till en
kraftsamling över hela landet och en samlad offensiv för att bl.a.skapa det
goda arbetet. Vi instämmer gärna i ovan nämnda citat. Aldrig någonsin
tidigare har vi haft ett sådant tillfälle att tillskapa resurser som ordentligt kan
minska utslagningen från arbetslivet.

Två huvudområden anges för fondens verksamhet, dels generella bidrag
för arbetsmiljöförbättrande åtgärder, dels individuella insatser för rehabiliterings-
och arbetsanpassningsåtgärder. I stort anser vi att den föreslagna
uppdelningen på dessa områden är riktig, men regeringen borde också gett
arbetslivsfonden ett uttalat ansvar för alla dem som redan direkt efter skolan
stängs ute från arbetslivet, eller möter betydande svårigheter att få ett arbete.
Vi tänker här i första hand på ungdomar med mer omfattande funktionshinder
och som i mycket ringa utsträckning fått del av det goda arbetsmarknadsläget.
De hittillsvarande erfarenheterna visar att det inte räcker
med förbättringar av lönebidragen, utan att det är nödvändigt med andra
insatser som är svåra att genomföra med dagens bidragssystem och myndighetsgränser.

Arbetslivsfonden skulle här kunna ge bidrag till satsningar som ligger
utanför ramen för dagens regler, och därmed stödja s.k. goda exempel,
som kan stimulera till nytänkande både hos arbetsgivare, fackliga organisationer
och olika myndigheter.

Vi tänker oss bl.a. följande områden som intressanta för arbetslivsfonden:

- Stöd på arbetsplatsen. Här gäller det inte gränser för bidragsbelopp
m.m., utan de rent organisatoriska begränsningarna som vidlåder dagens
bidragssystem

- Utbildnings- och informationsinsatser

- Modellarbetsplatser

- Attitydpåverkan i samband med nyrekrytering av arbetskraft

Mot. 1989/90
Sfl9

Eftersom arbetslivsfonden ger helt unika möjligheter till krafttag både vad
gäller arbetsmiljön och olika individuella insatser, vore det mycket olyckligt
om vi skulle försitta möjligheterna att ta med ungdomar som i dag stängs ute
från arbetslivet.

Arbetslivsfondens beslutsorgan skall bestå av parterna och politiskt förtroendevalda.
För beredning av ärendena till beslutsorganet föreslås beredningsgrupper
till styrelsen. Bland dem som bör finnas med i beredningsgrupperna
omnämns arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och riksförsäkringsverket.

Mot bakgrund av vad som framhållits ovan, bör även en beredningsgrupp
inrättas med representanter från handikapprörelsen. En sådan grupp är nödvändig
om arbetslivsfonden skall kunna ge bidrag till insatser för ungdomar
som stängs ute från arbetslivet. Många av de svårigheter som dessa handikappade
ungdomar har på arbetsmarknaden delar de med dem som är långtidssjukskrivna
och hotas av utslagning från arbetslivet. Det ger ytterligare
ett stöd för vårt förslag om ett beredningsorgan med representanter för handikapprörelsen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetslivsfonden skall ge bidrag till insatser för
ungdomar med omfattande funktionshinder, som möter betydande
svårigheter att komma in i arbetslivet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett beredningsorgan till arbetslivsfondens styrelse
bör inrättas bestående av representanter för handikapprörelsen.

Stockholm den 23 januari 1990

Ingvar Björk (s) Sture Thun (s)

21

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslivsfonden skall ge bidrag till insatser för ungdomar, med omfattande funktionshinder, som möter betydande svårigheter att komma in i arbetslivet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslivsfonden skall ge bidrag till insatser för ungdomar, med omfattande funktionshinder, som möter betydande svårigheter att komma in i arbetslivet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett beredningsorgan till arbetslivsfondens styrelse bör inrättas bestående av representanter för handikapprörelsen.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett beredningsorgan till arbetslivsfondens styrelse bör inrättas bestående av representanter för handikapprörelsen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.