med anledning av prop. 1989/90:65 om statliga lån till Göteborgs och Malmö kommuner

Motion 1989/90:Fi21 av Gunnar Björk m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi21

av Gunnar Björk m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:65 om statliga lån
till Göteborgs och Malmö kommuner

Propositionens förslag

I propositionen föreslås att Göteborgs och Malmö kommuner ges lån av staten
med 900 milj. kr. resp. 600 milj. kr. Lånen föreslås ges till förmånlig statslåneränta.
Under de tre första åren av lånens löptid skall kommunerna dessutom
kunna beviljas räntefrihet under förutsättning att vissa villkor uppfylls.
Dessa villkor är formulerade på följande sätt: Sorn villkor bör gälla att kommunerna
allmänt för en sådan politik att deras ekonomiska ställning stärks
och vidtar åtgärder som gör det troligt att man inom treårsperioden kommer
att uppnå en varaktig ekonomisk balans.

Som skäl för att medge dessa förmånliga lån anger propositionen att storstädernas
ekonomiska ställning försämrats under senare år. Man säger vidare
att storstädernas specifika karaktär medför merkostnader. Sådana merkostnader
anges vara särskilda krav beträffande utbud och service samt att
den sociala strukturen medför ökad efterfrågan på kommunal service.

Våra överväganden

Storstäderna har, enligt vår uppfattning, en särpräglad situation bland Sveriges
kommuner. Detta innefattar bl.a. ökade kostnader för bl.a. utbud och
service, social struktur - men också miljöproblem utöver genomsnittet vilket
inte nämns i propositionen. Storstäderna har emellertid också en skattekraft/invånare
som är högre än i flertalet mindre kommuner.

Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen under 1990 är 31,16 kr.
per beskattningsbar hundralapp. Såväl Göteborgs som Malmö kommun
kommer för 1990 att ha en skattesats som understiger den genomsnittliga i
riket.

Göteborg och Malmö ingår dessutom inte i något landstingsområde. Det
medför att dessa inte erlägger landstingskommunal skatteutjämningsavgift.

Det som i propositionen anges som villkor för att regeringen skall kunna
bevilja räntefrihet är enligt vår uppfattning mycket allmänt hållet. Vi räknar
därför med att, vid bifall till propositionens förslag, räntefrihet kommer att
utgå. Den subvention som detta, tillsammans med den förmånliga räntesatsen,
utgör torde också vara ett huvudsyfte med propositionens förslag. Detta
eftersom vare sig Göteborgs eller Malmö kommun torde ha svårigheter att
skaffa lån på den privata marknaden till marknadsmässiga villkor.

Idag föreligger skillnader mellan kommunernas utdebitering på så mycket
som 6,79 kr. per beskattningsbar hundralapp. Centern vill införa ett effektivare
kommunalt skatteutjämningssystem. Detta system skall omfatta samtliga
kommuner i riket. I ett sådant system skulle man automatiskt komma
tillrätta med obalanser mellan kommunerna som beror på faktorer som
dessa inte kan påverka - skattekraft, åldersstruktur, geografiska förhållanden.
Med vårt system onödiggörs således förslag av den typ som propositionen
innebär.

Det nu liggande förslaget i propositionen skulle enligt vår uppfattning
strida mot principerna för vår syn på skatteutjämningssystemet. Det skulle
också innebära att de bägge kommunerna gynnas av staten i jämförelse med
övriga kommuner. Ett flertal mindre kommuner har också kunnat notera att
deras ekonomiska ställning försämrats under senare år och att deras specifika
karaktär medför merkostnader. Vi kan därför inte tillstyrka propositionens
förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår proposition 1989/90:65.

Stockholm den 31 januari 1990
Gunnar Björk (c)

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)

Martin Olsson (c)

Larz Johansson (c)

Görel Thurdin (c)
Gunilla André (c)
Håkan Hansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)

Mot. 1989/90
Fi21

5