med anledning av prop. 1989/90:66 om särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Motion 1989/90:A9 av Bertil Måbrink m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A9

av Bertil Måbrink m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:66 om särskilda
regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Från vpk:s sida delar vi regeringens uppfattning att Blekinges industristruktur
med ett fåtal stora dominerande företag gör arbetsmarknaden sårbar för
konjunktur- och strukturförändringar. Besluten i regering och riksdag kan
förbättra, alternativt försämra, möjligheten för blekingeborna och för de redan
befintliga företagen.

Vpk föreslår satsningar som förstärker infrastrukturen, moderniserar och
bygger ut kommunikationerna och som bäddar för en miljövänlig transportstruktur.
Detta kan lägga grunden till en hållbar utveckling i Blekinge. Kustbanans
utbyggnad och framtid är ett sådant exempel. När det gäller strategin
för befintliga företag finns det bra exempel på möjliga utvecklingsprojekt.

Blekinge kustbana

Den trafikpolitiska uppgörelsen 1987/88 mellan regeringen och vpk gällde
framför allt satsningar på järnvägen. Utöver överenskommelsen krävde vi
att minst 40 miljarder kronor skulle investeras i järnvägar fram till år 2000.
Genom en 25-öres bensinskattehöjning fick vpk bl a garantier för att Blekinge
kustbana skulle tillhöra stomjärnvägsnätet, dvs. att staten har ansvaret
för banans utveckling och framtid.

Sedan riksdagsbeslutet om trafikpolitiken 1988 har regeringen och riksdagsmajoriteten
underlåtit att ge kustbanan de resurser som krävs. Vpk har
agerat, inte bara för att rädda banan på kort sikt, utan för att den skall.upprustas
och moderniseras som stomjärnväg.

I en särskild motion under den allmänna motionstiden har vi på nytt visat
att vi står fast vid våra löften. Regeringen gör tvärtom - den vill bryta upp
riksdagsbeslutet och överföra det politiska och ekonomiska ansvaret för Blekinge
kustbana till regionen. I utbyte skall länstrafiken enligt föreliggande
propositionsförslag få ett årligt driftbidrag samt 150 milj. kr. fördelat på fem
år. Enligt vpk och en rad utredningar som gjorts innebär regeringsförslaget
inga som helst garantier för en långsiktig lösning för kustbanan.

Vpk kräver att staten tar det fulla ansvaret för en snabb upprustning av
Blekinge kustbana. I en första etapp behövs det 200 milj. kr. för budgetåret
1990/91 med sikte på den standard som föreslås enligt länsstyrelsens Blekingevision.

Stärkelseindustrin

Den omfattande fabrikspotatisodlingen i Blekinge är basen för stärkelseproduktion.
Inom denna produktion har satsats stora resurser på forskning och
utveckling. Det finns många spännande och avancerade projekt under utveckling.
Exempelvis kan nya, ur arbetsmiljöhänseende, bättre målarfärger
tas fram. Stärkelse är en produkt som kan komma att bli basen i en mer omfattande
industriproduktion med hjälp av bl. a. den framtida bioteknikutvecklingen.

För ett fortsatt utvecklingsarbete är det nödvändigt med en inhemsk fabrikspotatisproduktion,
som svarar mot de högt ställda kraven på råvara.
Den svenska fabrikspotatisodlingen är idag inte konkurrenskraftig gentemot
EG:s. Detta beror på att EG har omfattande exportsubventioner. Utan
dessa subventioner skulle den svenska stärkelsen hävda sig väl i konkurrensen.

Den svenska jordbrukspolitiken står inför stora förändringar. Inom det
nuvarande jordbruksprisregleringssystemet rabatteras pappersmasseindustrins
köp av inhemsk stärkelse, vilket gör den ekonomiskt likvärdig med
den dumpade EG-stärkelsen. Ungefär hälften av stärkelsen används i pappersmasseindustrin.

En avreglering utan kompensation får stora effekter för fabrikspotatisodlingen.
Detta i en näring som står för framtiden i hög grad. En satsning på
de areella näringarna för framtidsprodukter ger den möjlighet till användning
av förnyelsebara råvaror som på sikt kommer att vara nödvändig för vår
överlevnad.

Vi föreslår därför att stärkelseindustrin och fabrikspotatisproduktionen
stöds med en del av de nu föreslagna 112*5 milj.kr. i lokaliseringsinsatser.
Hur stödet skall fördelas får tas upp i en diskussion mellan berörda parter.

Vindkraft

Vindkraften har två stora fördelar, den är förnyelsebar och har ringa effekt
på miljön.

Den statliga vindkraftutredningen visar att en satsning på havsbaserade
vindkraftverk längs Blekingekusten skulle vara lönsam. En sådan satsning
skulle skapa arbetstillfällen bl a inom verkstadsindustrin och på sikt bidra till
en ökad export.

Vi begär att en del av de 112,5 milj. kr. satsas på havsbaserade vindkraftverk
utefter Blekinges kust.

Vi föreslår i konsekvens med det ovan anförda att de i propositionen redovisade
medlen på 112,5 milj. kr. till Saab-Scania AB i Karlskrona avslås och
i stället satsas på stärkelseindustrin, fabrikspotatisproduktion, vindkraft och
att berörda parter i Blekinge förhandlar om fördelningen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av medel på anslaget D 2 Lokaliseringsbidrag
m.m.,

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrA8-13

2. att riksdagen beslutar att staten skall ta det fulla ekonomiska an- Mot. 1989/90

svaret för en upprustning av Blekinge kustbana till den standard som A9

anges i Blekingevisionen,

3. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar anslå 200 000 000
kr. till upprustning av Blekinge kustbana.

Stockholm den 8 februari 1990

Bertil Måbrink (vpk)

Karl-Erik Persson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Viola Claesson (vpk)

4