med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet

Motion 1989/90:A44 av Birgit Henriksson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A44

av Birgit Henriksson (m)

med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Regeringen har nyligen presenterat en ny regionalpolitisk proposition. I
denna slås bland annat fast att målet med regionalpolitiken skall vara att
främja såväl en rättvis fördelning av välfärden mellan människor i olika delar
av landet som en balanserad befolkningsutveckling. Målet skall också vara
att ge människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de
bor i landet.

Denna målsättning skulle dock komma att rimma illa med verkligheten
om man skulle genomföra de gränsdragningar man föreslagit vad gäller
Bergslagskommunernas inplacering i stödområde. Hallstahammars kommun
t.ex. finns inte med i stödområdet, trots de stora strukturella problem
man där brottas med och trots att Hallstahammars kommun har likartad
struktur som de kommuner, som hamnat inom stödområdet. Detta kommer
att ge väsentliga och långsiktiga nackdelar vid såväl nyetablering som expansion
av befintliga företag. Det nya stödet kommer dessutom att medföra
ännu större nackdelar av att stå utanför stödområdet undet 90-talet än vad
som varit fallet med nuvarande regler. Bergslagskommuner med nära samarbete
och likartade problem borde behandlas lika.

Jag anser inte att det är tillräckligt att några kommuner, varav Hallstahammar
är en, tillfälligtvis får ingå i stödområdet. Vad gäller Hallstahammars
kommun bör den ingå permanent, då tillfälliga lösningar inte ger företagen
de långsiktiga garantier de behöver för att våga satsa och på detta sätt bidra
till att bygga upp en ny företagsstruktur i vår del av regionen. Att bygga upp
en ny företagsstruktur, dvs. att förnya ett näringsliv, som är så ensidigt sammansatt
som det i Bergslagen, kommer förmodligen att kräva en mycket lång
tidsperiod. Vi har i Hallstahammar brottats med dessa strukturella problem
i mer än ett decennium, men är fortfarande helt beroende av ett alltför ensidigt
näringsliv med större eller mindre strukturella problem.

Redan i början av 1980-talet var kommunens läge prekärt. En stor del av
den traditionella industrin var utslagen eller utlokaliserad (genom statligt dirigerade
stöd till Norrlandsregionen). Detta sista medförde bl.a., förutom
de missade arbetstillfällena, ett stort antal tomma lägenheter, 200 - 300, vilket
är oerhört mycket när det gäller en kommun av Hallstahammars storlek.
Kommunen hamnade i en synnerligen svår kommunalekonomisk situation,
vilket i sin tur ledde till tillfällig inplacering i stödområde.

Under hela tiden sedan 1985-86 har Hallstahammar varit en lojal och in

tresserad medlem i kretsen av Bergslagskommuner med likartade problem, Mot. 1989/90

kommunen har ingått i Bergslagsdelegationens kommunkrets och medver- A44

kat aktivt i kommunernas Bergslagssamarbete, särskilt då den regionalpolitiska
arbetsgruppen. Hallstahammars kommun har tillsammans med andra
kommuner gått med i Ekomuseum Bergslagen och varit med om gemensamma
turistsatsningar. Vi har även - över partigränserna - varit överens om
att inte "ragga företag bland andra stödkommuner. Den tillfälliga inplaceringen
i stödområde innebar möjlighet för företag att få upp till 15 % lokaliseringsbidrag.

REK 87 gick ett steg längre och föreslog att Hallstahammar skulle ingå
bland andra kommuner i Bergslagsområdet. Detta tillstyrktes även av fullmäktige,
men i regeringens proposition 1989/90:76 ställs kommunen utanför
systemet.

Det finns fortfarande ett klart behov av särskilt regionalpolitiskt stöd till
etableringar i Hallstahammars kommun:

- Kommunen är fortfarande en ovanligt industridominerad kommun i landets
mest industridominerade län. Differentieringen av näringslivet har
gått sakta och stödpolitiken har ännu inte resulterat i att tjänstesektorn
fått något markerat uppsving.

- Kommunens företag tillhör i stor utsträckning sektorer, som enligt en
färsk utredning är särskilt hotade av internationaliseringen, arbetskraftutvecklingen
och utvecklingen av energiförsörjningen. - Ett exempel är
utvecklingen inom Bulten AB. där det i dagarna uttalas hot om uppsägning
av ytterligare 120 man. Att i detta läge avskaffa regionalpolitiska
stödmöjligheter i kommunen borde vara såväl sakligt som politiskt omöjligt.

Breddningen av tjänstesektorn går inte så snabbt som man kunde önska.

Viss etableringsvilja finns inom den enskilda sektorn och vissa företag tillkommer
- juristkontor, en skrivbyrå och några specialaffärer. De verkliga
bristerna finns i Hallstahammars kommun på den offentliga sektorn - tvärt
emot vad många tror. Västmanlands län, och inte minst Hallstahammar, har
liten offentlig verksamhet i statlig regi. Här märker vi tyvärr motsatsen till
etableringsvilja. I kommunens yttrande över REK 87 krävdes en bättre samordning
av olika statliga sektorers insatser ur regionalpolitisk synpunkt. Enligt
verksförordningen 1987:1100 skall beslut om verksamhetsinriktning och
lokalisering hos statliga mydigheter fattas med hänsyn till regionalpolitikens
krav. Ändå har Hallstahammar under de senaste åren drabbats av två
mycket allvarliga bakslag när det gäller statliga arbeten.

- Statens invandrarverks regionkontor i Hallstahammar har flyttats bort
från Bergslagskommunen Hallstahammar till Flen i Södermanland.

- AMU-Centrum i Hallstahammar läggs nu ner; verksamheten flyttas bort
från specialutformade, kommunägda lokaler till dyrare lokaler i Köping
och Västerås. Förutom att verksamheten blir dyrare försvinner även arbetsplatser
från kommunen liksom en viktig utbildningsresurs.

I båda dessa fall har beslut fattats utan att man frågat efter kommunens synpunkter.
Hallstahammarbor frågar sig därför i dag om man kan lita på statens
förmåga och vilja att leva upp till sina egna regionalpolitiska målsätt- 15

ningar när det gäller den egna statliga verksamheten.

Det hittillsvarande stödet har underlättat för ett antal företag att etablera Mot. 1989/90

sig i Hallstahammar men det har inte lett till något allmänt lyft för kommu- A44

nens näringsliv. Kommunens näringsliv har varit relativt stabilt under det senaste
året, men nu okar åter oron bl.a. på grund av varsel om permitteringar
vid t.ex. Bulten AB. Vi tycker därför att regionalpolitisk! stöd är befogat
i vår kommun, vars näringsliv befinner sig i en ömtålig balans även under
nuvarande konjunktur.

Tids nog anser jag det vara befogat med en nyorientering - men inte så
länge Hallstahammars näringsliv är så starkt Bergslagsbetonat som i dag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att placera Hallstahammars kommun inom
det permanenta stödområdet.

Stockholm den 21 mars 1990

Birgit Henriksson (m)

gotab 96371, Stockholm 1990